Transiderm-Nitro

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Transiderm-Nitro?

Transiderm-Nitro är ett läkemedel mot kärlkramp. Det tas regelbundet för att förebygga kärlkramp och inte för att häva akuta besvär av kärlkramp.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen nitrater och det verksamma ämnet är glyceryltrinitrat.

Recept och högkostnadsskydd

Transiderm-Nitro finns som långverkande plåster, så kallade depåplåster. Plåstret finns i styrkorna 5 och 10 milligram/24 timmar. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Kärlkramp, angina pectoris, beror oftast på förträngningar i hjärtats kranskärl. När inte tillräckligt med blod kan passera förbi förträngningarna uppstår syrebrist. Då visar sig de första tecknen på kärlkramp, som oftast är bröstsmärtor.

Medicinen vidgar blodkärlen så att hjärtarbetet minskas och mer syrerikt blod når hjärtat. Då minskar syrebristen och smärtorna avtar.

Transiderm-Nitro är ett långverkande läkemedel som används för att förebygga kärlkrampsanfall. Det ska användas regelbundet, varje dag. Läkemedlet ger full effekt två timmar efter att plåstret har satts på och effekten varar i cirka 24 timmar om plåstret får sitta kvar hela dygnet. Om plåstret avlägsnas tidigare avtar effekten relativt snabbt efter att det tas bort.

Hur tar man medicinen?

Man sätter plåstret på ett rent, torrt och hårfritt ställe på en överarm eller på bålen och pressar fast det med handflatan under 10-15 sekunder. Huden bör inte vara irriterad och det är bra att variera ställe där plåstret sätts. Plåstret kan sitta kvar när man badar, duschar eller håller på med någon fysisk aktivitet, men ska tas bort före bastubad. Om plåstret lossnar kan man sätta fast ett nytt plåster, men då är det bra att sätta det på ett annat ställe.

Använda plåster ska vikas ihop och kastas. Kasserade plåster innehåller läkemedelsrester och ska därför förvaras oåtkomligt för barn.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Oftast sätter man på ett depåplåster om dygnet. Om inte en läkare sagt annat tar man vanligen bort depåplåstret på kvällen innan man lägger sig och sätter på ett nytt depåplåster på morgonen. Då får man ett doseringsfritt intervall på minst åtta timmar som hjälper till att förhindra tillvänjning. Vid upprepad behandling kan annars effekten försvagas, vilket kan leda till att dosen måste ökas.

Viktigt

Nitrater ska inte kombineras med vissa mediciner mot impotens, till exempel sildenafil som finns i Viagra och Revatio, eftersom man då riskerar att få ett kraftigt blodtrycksfall. Det kan utlösa kärlkrampsanfall eller hjärtinfarkt.

Medicinen ska inte användas om man har mycket lågt blodtryck eller vid andra tillstånd där kroppens blodcirkulation är kraftigt påverkad. Om man känner sig osäker ska man kontakta en läkare.

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en förebyggande behandling av kärlkramp. Gör man det kan blodtrycket höjas plötsligt och man kan få ett kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis och ska ske i samråd med läkare.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska inte använda Transiderm-Nitro tillsammans med

  • sildenafil, som finns i Viagra och Revatio
  • tadalafil, som finns i Cialis
  • vardenafil, som finns i Levitra.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan till exempel få huvudvärk, yrsel, illamående, sänkt blodtryck, hjärtklappning eller ansiktsrodnad. Dessa biverkningar hänger samman med att läkemedlet vidgar blodkärlen. Plåstret kan även irritera huden.

Upp till hälften av alla som använder medicinen kan få huvudvärk. Den försvinner vanligtvis när behandlingen pågått någon vecka. Om biverkningarna är besvärliga bör man kontakta den läkare som skrev ut receptet.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Andra läkemedel som innehåller glyceryltrinitrat

Det finns andra läkemedel som innehåller glyceryltrinitrat. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera preparat som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket. Glyceryltrinitrat i plåsterform används för att förebygga kärlkrampsanfall, medan tabletter och sprej används för att snabbt häva kärlkrampsanfall som pågår.

Exempel på snabbverkande nitrater

Exempel på långverkande och förebyggande nitrater

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-03-22
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rickard Malmström, docent, Enheten för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm