Microlax

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Microlax?

Microlax är ett läkemedel som används vid tillfällig förstoppning hos vuxna och barn. Det kan också användas för att tömma ändtarmen inför till exempel tarmundersökningar och operationer.

De verksamma ämnena är natriumcitrat och natriumlaurylsulfoacetat. Dessutom ingår sorbitol, som har en bidragande effekt.

Recept och högkostnadsskydd

Microlax är ett så kallat mikrolavemang, det vill säga en liten mängd vätska som sprutas in i ändtarmen. Medicinen kan köpas receptfritt.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel när den skrivs ut på recept. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Vid en tillfällig förstoppning bildas ofta en avföringspropp i ändtarmen. Läkemedlet mjukar upp den hårda avföringen och smörjer tarmens slemhinna. Även själva införandet av läkemedlet retar ändtarmen så att avföringen kommer igång.

Effekten kommer oftast efter 5-15 minuter.

Hur tar man medicinen?

Mikrolavemanget består av en plasttub med en spets. Man vrider av förslutningen på tubspetsen och för in spetsen i ändtarmen. Sedan klämmer man ihop tuben för att spruta ut vätskan i ändtarmen och drar ut tubspetsen medan tuben fortfarande är hopklämd.

Vid behandling av barn under tre år ska bara halva spetsen föras in i ändtarmen.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar. Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

Hela innehållet i en tub används för en behandling.

Biverkningar

Det är ovanligt att man får biverkningar av medicinen.

Graviditet och amning

Man kan använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar inte över i modersmjölken.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177.se och läkemedelstexter

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-11-21
Skribent:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Daniel Schmidt, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm