Aldactone

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Aldactone?

Aldactone är ett vätskedrivande läkemedel som används vid ödem, det vill säga vattenansamling i kroppen, till exempel vid hjärtsvikt. Medicinen kan också användas mot högt blodtryck.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen kaliumsparande diuretika och det verksamma ämnet är spironolakton.

Recept och högkostnadsskydd

Medicinen finns som tabletter i styrkan 50 milligram. Den är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

När blodcirkulationen till njurarna är försämrad och otillräcklig, till exempel på grund av hjärtsvikt, bildar kroppen ett ämne som kallas angiotensin. Angiotensin höjer blodtrycket genom att göra så att blodkärlen drar ihop sig. Angiotensin gör också att njurarna bildar hormonet aldosteron. Det ökar mängden vätska i kroppen och höjer också blodtrycket. Samtidigt kissar man ut mer kalium.

Det verksamma ämnet i medicinen, spironolakton, motverkar effekten av hormonet aldosteron. Spironolakton är ett svagt vätskedrivande läkemedel som samtidigt sparar kaliumsalt genom att minska utsöndringen av kalium via njurarna till urinen. Då minskar vätskemängderna i kroppen och blodtrycket sänks. Det avlastar hjärtat.

När man börjar använda medicinen ökar urinmängderna gradvis de tre till fyra första dagarna.

Hur tar man medicinen

Man kan svälja tabletten med lite vatten. Medicinen ska tas tillsammans med mat.

Det är bra att ta vätskedrivande läkemedel på morgonen, men i de flesta fall går det att ta medicinen när det passar den egna dygnsrytmen bäst. Därför kan man oftast tillfälligt ändra tidpunkten för när man tar tabletterna om man behöver gå ut och vara borta några timmar. Men man bör, om möjligt, först ha diskuterat detta med sin läkare.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering vid vätskeansamling eller högt blodtryck är 50-100 milligram om dagen.

Om man har glömt att ta en dos på morgonen går det bra att ta dosen senare under dagen. Om man har glömt att ta medicinen under en hel dag bör man fortsätta medicineringen nästa dag som vanligt, enligt doseringsanvisningen på etiketten. Man ska inte ta några extra doser.

Viktigt

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska vanligtvis inte ta spironolakton tillsammans med kaliumtabletter, till exempel Kaleorid.

Man bör inte heller ta spironolakton tillsammans med någon annan medicin som innehåller kaliumsparande diuretika, till exempel amilorid, som bland annat finns i Amilorid Mylan eller Normorix.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få biverkningar som till exempel dåsighet, trötthet eller huvudvärk. Andra kan känna illamående eller få diarré. Män kan få besvär av impotens eller få förstorade bröstkörtlar. De här förändringarna går oftast tillbaka när man slutar med medicinen. Kvinnor kan få menstruationsrubbningar.

Risken för biverkningar av medicinen ökar i allmänhet ju högre dos man tar.

Graviditet och amning

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det  verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och det är inte klarlagt om det kan påverka barnet.

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns andra läkemedel som innehåller spironolakton. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på läkemedel som innehåller spironolakton är Spironolakton med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Spironolakton Pfizer.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-09-16
Manusunderlag:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Kenneth Pehrsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna