Konstgjorda tänder

Inledning

Inledning

  • Bro/brygga

    En lucka i tandraden kan fyllas med en bro som träs på de intilliggande tänderna.

  • Bro på implantat

    Broar kan även fästas vid implantat.

  • Delprotes

    Delprotesen är fäst med klamrar vid tänder som finns kvar i käken.

  • Implantat med krona

    Implantat är skruvar av titan som opereras in i käkbenet och som konstgjorda tänder kan fästas vid.

  • Täckprotes

    Täckprotesen är en helprotes som knäpps fast på implantat.

Att förlora tänder

Att tänder behöver lagas eller ersättas med konstgjorda tänder kan bero på flera saker:

  • Man kan ha slagit ut eller slagit av en eller flera tänder vid en olycka.
  • Tänderna kan slitas ner av hård belastning, för en del håller inte de egna tänderna hela livet.
  • Man kan förlora tänder på grund av tandlossningssjukdom eller så kan tänderna vara så skadade av karies och tandfyllningar att de måste dras ut och ersättas.
  • Man kan födas utan vissa tandanlag eller få tänder med en avvikande form.

Tänderna betyder mycket

Att förlora en eller flera tänder kan ofta upplevas som jobbigt. Tandförlusten kan påverka såväl talet och kommunikationsförmågan som förmågan att äta, kyssas och leva som vanligt. Livskvalitet och självkänsla kan försämras. Man kan dessutom ha ont efter en tandförlust. Därför är det viktigt att få snabb hjälp med behandling och nya tänder.

Ersätta förlorade tänder

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fast i käkbenet. Runt tanden finns slemhinnan, även kallad tandkött.

När man behöver konstgjorda tänder används olika metoder beroende på hur många tänder, och ibland hur mycket av tänderna, som behöver ersättas. Man kan få allt från en tand till en hel tandrad ersatt, och de konstgjorda tänderna kan vara fasta eller avtagbara.

Konstgjorda tänder kan också fästas vid konstgjorda rötter - tandimplantat. 

Vad är fasader, kronor och broar?

Om en tand har skadats av karies, gått sönder vid hög belastning eller av ett slag måste den lagas. Ibland räcker det med att tandläkaren gör en plastfyllning eller klistrar fast en mindre ersättningsdel - en fasad eller inlägg - av porslin eller metall. En fasad är ett tunt skal av porslin som klistras på den skadade tanden. Ett inlägg är en lagning som klistras fast i en slipad grop i tanden.

Om en tand är så trasig att den inte längre går att laga kan tandläkaren behöva slipa mer på tanden och göra en ny krona. En krona är en konstgjord del av en tand, oftast formad som en hätta, som täcker större delen av tanden.

En bro är en fast tandprotes som ersätter en eller flera tänder och som sitter ihop i ett stycke. Om en tand måste dras ut kan den ersättas med en bro som stödjer sig på de tänder som omger luckan. Bron kan antingen fästas direkt på oslipade tänder eller så slipar tandläkaren på tänderna så att bron kan "träs på" som hättor och fästs med ett så kallat cement.

Hela proteser och delproteser

När tandvården talar om tandproteser menas avtagbara tänder som är ersättning för en, flera eller alla tänder i en käke och som också kan ha en tandköttsliknande ersättning. Det finns avtagbara hela proteser eller delproteser.

Om man behöver en delprotes för att fylla den tandlucka som har uppstått i käken kan protesen fästas med klamrar runt kvarvarande tänder eller med hjälp av andra mekaniska kopplingar.

Är man helt tandlös i en käke får man en hel protes för hela käken. I överkäken täcker en sådan protes även gommen.

Det finns också avtagbara hela proteser som kan knäppas fast över avkortade tänder eller på implantat, så kallade täckproteser.

Implantat

Tandimplantat är skruvar av titan som opereras in i käkbenet. Implantaten fungerar som konstgjorda tandrötter i käken. På implantaten fästs en konstgjord tand eller en rad nya tänder. Om man är helt tandlös kan en hel tandrad fästas på implantat.

Förlorade tänder måste inte alltid ersättas

Många vänjer sig vid att ha en tandlucka, speciellt i käkens sidor där luckan inte syns så mycket. Det viktiga är att balansen i tandraden finns kvar så att inte tänderna börjar luta eller flytta på sig. Man kan fråga sin tandläkare om man måste behandla eller om man kan vänta.

Olika lösningar för olika personer

Hur den lösning ser ut som man diskuterar fram med sin tandläkare beror på hur området ser ut kring den skadade tanden eller tandluckan.

Behandlingen är också en kostnadsfråga. En fast protes med implantat är dyrare än en avtagbar protes, men blir oftast stadigare och känns mer som egna tänder. En avtagbar protes är en billigare lösning, men som också kan fungera bra.

De olika metoderna förklaras mer ingående i kommande kapitel.

Fäll ihop

Kronor och broar

Kronor och broar

  • Bro/brygga

    En lucka i tandraden kan fyllas med en bro som träs på de intilliggande tänderna.

  • Bro på implantat

    Broar kan även fästas vid implantat.

Vad är fasader, kronor och broar?

En tand består av krona och rot. Tandkronan som vi ser i munnen består av emalj och tandben, så kallat dentin. I mitten av tanden finns en hålighet, pulpan, med tandens nerver och blodkärl. Om tanden har skadats av karies, gått sönder vid hög belastning eller av ett slag måste den lagas. Ibland räcker det med att tandläkaren gör en plastfyllning eller klistrar fast en fasad av porslin.

Om en tand är så trasig att den inte längre går att laga med fyllningar kan tandläkaren behöva slipa på tanden och göra en ny krona. En krona är en konstgjord del av en tand, oftast formad som en hätta, som täcker större delen av tanden.

Är pulpan skadad eller inflammerad behöver man en rotfyllning och om bara roten återstår kan tanden byggas upp med en pelare och krona. Pelaren har ett stift som fäster i roten och en del som sticker upp ur roten och som hjälper till att stabilisera den nya kronan.

Om tanden måste dras ut kan den ersättas med en bro som stödjer sig på de tänder som gränsar till luckan. En bro är en fast tandprotes som ersätter en eller flera tänder och som sitter ihop i ett stycke. Bron kan antingen klistras direkt på oslipade tänder eller så slipar tandläkaren på tänderna så att bron kan "träs på" som hättor.

En annan möjlighet är att ersätta tanden i luckan med ett implantat. Sedan kan kronan eller bron fästas på implantatet. Tandläkaren behöver då inte slipa på tänderna bredvid luckan.

För att kunna ersätta förlorade tänder med en fast bro måste det finnas tillräckligt många tänder kvar i käken för att ge bra stöd åt bron. Tänderna får inte heller stå alltför långt ifrån varandra. En bro kallas ibland för brygga.

Hur provar man ut en krona eller bro?

Innan man har fått sin bro eller krona på plats behövs oftast flera besök hos tandläkaren. Först slipas tanden eller tänderna och tandläkaren tar ett avtryck för att kunna göra en modell. Sedan bestämmer man tillsammans färgen på ytskiktet, som vanligen är av porslin eller akrylplast. Avtrycket skickas till en tandtekniker, som tillverkar kronan eller bron.

Man behöver ibland göra en eller flera provningar i munnen för att passformen ska bli perfekt. För att slippa gå utan tänder har man oftast en tillfällig plastkrona eller bro under tiden som tandteknikern gör sitt arbete. När allt är färdigt kan man prova kronan eller bron i munnen några dagar för att känna att allt känns bra innan den sätts fast. Slutligen lägger tandläkaren ett cement i kronorna och fäster den på sin plats på tänderna.

Vilka material finns i kronor och broar?

Kronor och broar görs i olika material. Kronor tillverkas ofta av keramiska material, eller en kombination av metall och keram. Porslin är exempel på en keram. Metaller som används är guld- eller titan- eller kobolt-kromlegeringar.

Broar görs ofta med ett skelett av guld- eller titan- eller kobolt-kromlegeringar för att bron ska bli stark och klara av stor belastning. På senare tid har det också utvecklats starka keramiska material som kan användas till broarnas skelett.

Ett ytskikt av tandfärgat porslin eller hård plast läggs sedan på metall- eller keramskelettet för att ge tandlikt utseende.

För att klistra fast och fästa kronor och broar används olika typer av cement.

Viktigt hålla rent runt kronor och broar

En konstgjord krona eller en bro skyddar inte tänderna från hål eller tandlossning. Tvärtom bildas det ofta lättare bakteriebeläggningar vid övergången mellan den egna tanden och den konstgjorda kronan vilket kräver noggrannare munhygien. Broar kan ibland skapa svåråtkomliga ställen mellan tänderna som kan vara svåra att rengöra.

Man ska använda en bra, mjuk tandborste och fluortandkräm. Fluor stärker de kvarvarande delarna av tänderna och minskar risken för karies. Ofta behöver man extra fluor i form av tabletter, tuggummi eller munsköljning. Man kan också behöva extra små borstar och tandtråd för att komma åt överallt. En elektrisk tandborste kan vara ett bra hjälpmedel.

Om man har många kronor eller broar i munnen bör man träffa en tandhygienist regelbundet. Tandläkaren eller tandhygienisten hjälper till med råd om hur man bäst sköter sin munhygien.

Hur länge håller kronor och broar?

Undersökningar visar att broar i allmänhet fungerar bra i 15–20 år. Under senare år har det kommit en hel rad nya material och tekniker som är mer svårbedömda eftersom de inte har kunnat studeras under så lång tid.

Om man gnisslar eller pressar tänder slits kronor och broar fortare. Man kan då behöva en bettskena som skyddar tänder, kronor och broar.

Garanti

De flesta tandläkare lämnar en ekonomisk garanti att en krona eller fast bro håller i två år.

Fäll ihop

Avtagbara proteser

Avtagbara proteser

  • Delprotes

    Delprotesen är fäst med klamrar vid tänder som finns kvar i käken.

  • Täckprotes

    Täckprotesen är en hel protes som knäpps fast på implantat.

Vad är en avtagbar protes?

En avtagbar protes kan vara en hel protes eller delprotes och består av konstgjorda tänder och ersättning för tandkött och käkben.

Delprotesen är fäst med klamrar eller någon annan fästanordning vid tänder som finns kvar i käken, medan en hel protes ersätter tänderna i en helt tandlös käke.

En hel överkäksprotes fäster som en sugkopp i överkäken och gommen. En hel underkäksprotes vilar på den tandlösa käken och har en form som gör att tungans och kindernas muskler hjälper till att hålla den på plats. Den kan också knäppas fast på tandrötter eller implantat och kallas då täckprotes.

Både hel protes och delprotes är löständer, som man själv kan ta ut och sätta in i munnen.

Käkbenet förändras med tiden

När man har förlorat sina tänder och fått en protes påbörjas en omvandling av käkutskottet under protesen och benkanten blir gradvis mindre. Det går olika fort hos olika människor och i olika skeden i livet. De första åren efter det att man förlorat sina tänder går omvandlingen snabbare. Därefter sker förändringen långsamt.

Det här gör att protesen måste justeras. Protesen ska alltså inte bara ersätta tänderna utan även benet där de suttit fast.

Delprotesen är fäst med klamrar vid tänder som finns kvar i käken.

Hur provar man ut en protes?

När man ska få en ny protes kan tandläkaren gå tillväga på två olika sätt.

Om det finns tänder kvar kan tandläkaren ta ett avtryck av käke och tänder. Tandteknikern bygger upp en protes som efterliknar de egna tänderna och som har en ungefärlig passform till käken. Vid samma tillfälle som de dåliga tänderna dras ut kan man få sin nya protes och passformen justeras provisoriskt. När tandkött och käkben läker ändras formen och en eller flera nya anpassningar av protesen får göras innan passformen är perfekt. Med denna metod slipper man vara utan tänder efter tanduttagningen, vilket kan kännas tryggt.

Om man redan är utan tänderna i käken tas avtryck för att göra en vaxmall. Den används för att kunna mäta var de nya tänderna ska stå. Tillsammans med sin tandläkare väljer man färg och form på sina nya tänder. Man behöver besöka tandläkaren fyra till fem gånger innan protesen är helt klar. Med denna metod blir passformen hos protesen bra direkt och man slipper oftast justeringar på en längre tid.

Protesen måste justeras efter hand

Det är viktigt att man träffar tandläkaren igen en kort tid efter det att man fått en ny protes så att tandläkaren kan kontrollera och justera passformen. En illa sittande protes kan ge skavsår.

Eftersom benkanten ändrar sig snabbt under protesen den första tiden efter att tänder tagits bort kan det behövas en så kallad rebasering efter ett par månader. En rebasering av protesen innebär att tandläkaren anpassar protesens yta till slemhinnan och benkanten. Det brukar ta en eller ett par dagar.

Protesen behöver kontrolleras och justeras med jämna mellanrum. Ibland måste den göras om, men oftast räcker det att rebasera och slipa in protesen. Man känner då igen formen och det går lätt att anpassa sig efter justeringen. Om man bestämmer sig för att göra en ny protes, och har en gammal som man tycker om, går det att efterlikna den gamla protesen eller kopiera den, om den inte är alltför sliten. Man kan också beställa en extra kopia av sin protes att ha i reserv.

Vilka material finns i proteser?

Hela proteser är gjorda av hård akrylatplast med infästade plasttänder.

Delproteser har ett metallskelett av guld. kobolt-kromlegering eller titan och tänder av plast. Delen som ligger mot käken, den så kallade sadeln, består av akrylatplast. Protesen är fäst vid de egna tänderna med klamrar av guld, stål eller titan.

Hur fungerar proteser?

Ju senare i livet man får protes, desto svårare är det att anpassa sig till den. Det kan till exempel vara svårt att tugga viss mat. Däremot fungerar talet ofta bra efter lite träning.

Det är svårare att ha en avtagbar protes i underkäken än i överkäken. Proteser i överkäken kan man ofta få att suga fast mot gommen. Motsvarande sug är svårt att uppnå i underkäken, där tungan och andra muskler kan flytta protesen ur läge om den inte är utformad på ett bra sätt.

Om man får en avtagbar helprotes i underkäken kan man överväga att sätta in två implantat med knäppen som håller protesen bättre på plats, en så kallad täckprotes. Om man vill kan man senare sätta in fler implantat och göra en bro som sitter fast på implantaten.

Vissa sjukdomar som t.ex. Parkinsons sjukdom, Sjögrens syndrom eller stroke, kan göra det svårare att ha lösa proteser. Då kan proteser stödda av implantat öka livskvaliteten.

Delproteser sitter ofta bättre än helproteser

Den som har en delprotes har egna tänder kvar i käken. En delprotes är också löständer, det vill säga man kan själv ta ut och sätta in protesen. Delprotesen fästs vid tänder man har kvar med hjälp av krokar eller klamrar runt tänderna. En delprotes sitter ofta fast bättre än en helprotes.

Hur rengör man proteser?

Avtagbara proteser är lätta att göra rent eftersom man kan ta ut och borsta dem. Det går bra att använda en protestandborste och oparfymerat diskmedel. Man kan borsta tandköttet under protesen försiktigt med en mjuk tandborste och ljummet vatten.

Viktigt med kontroller!

Även om man har en protes behöver man gå till tandläkaren regelbundet. Det är viktigt att kontrollera protesen regelbundet eftersom underlaget ändrar sig och protesen slits. Om man får skavsår behöver tandläkaren justera protesen. Om protesen har dålig passform kan man lätt få en infektion i slemhinnan som ger rodnad, sveda eller sår.

Garanti

De flesta tandläkare lämnar en ekonomisk garanti för en avtagbar protes under ett år.

Fäll ihop

Implantat

Implantat

  • Implantat med krona

    Implantat är skruvar av titan som opereras in i käkbenet och som konstgjorda tänder kan fästas vid.

  • Bro på implantat

    Först opereras implantat in i käkbenet. Sedan fästs konstgjorda tänder vid implantaten.

  • Täckprotes

    En avtagbar protes som knäpps fast på implantat kallas täckprotes.

Vad är implantat?

Tandimplantat är skruvar av titan som opereras in i käkbenet. Implantaten fungerar som konstgjorda tandrötter i käken. Till skruvarna kan man koppla små förlängningar av titan eller annat material som sticker upp ur tandköttet. Förlängningarna kallas distanser. På dessa distanser eller direkt på implantatet kan sedan en ny konstgjord tand eller en rad nya tänder fästas.

Titan är en metall som har en unik förmåga att växa fast i käkbenet och går bra ihop med kroppens vävnader.

Implantat kräver noggranna förberedelser

Innan man bestämmer sig för en implantatbehandling blir man undersökt av tandläkaren och pratar igenom hur man mår allmänt. Frågor som brukar diskuteras är om implantat är bästa lösningen, vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att man ska kunna få implantat och om det behövs någon förbehandling.

Är implantat bästa lösningen?

Det är viktigt att diskutera olika möjligheter att ersätta tänder med sin tandläkare:

  • Man kan överväga att låta en tandlucka vara och vänta med behandling.
  • Man kan få en fast bro som stöds på de egna kvarvarande tänderna.
  • Tandläkaren kan göra en avtagbar protes som ersätter de förlorade tänderna.
  • Man kan få implantat där tandläkaren fäster nya tänder.

Ibland kan tandläkaren behöva konsultera en specialisttandläkare.

Vad krävs för att få behandling med implantat?

Det finns få sjukdomar som gör att man inte kan få implantat, men tandläkaren kan behöva samråda med en läkare före operationen. Benskörhet, vissa mediciner eller cancerbehandling med strålning kan göra att implantatbehandlingen måste skjutas upp. Om man har hjärt-kärlsjukdomar och använder blodförtunnande medicin behövs kontakt med en läkare. Man kan opereras även om man är äldre. Det är inte hur gammal man är som är avgörande, utan hur frisk man är för sin ålder.

Parkinsons sjukdom, Sjögrens syndrom eller stroke är exempel på sjukdomar som kan göra det svårare att ha lösa proteser. Då kan implantat göra att man får bättre livskvalitet.

Implantat på barn och ungdomar görs bara av specialister efter en särskild undersökning. Barn växer, liksom deras käkben, och implantaten kan hamna i ett felaktigt läge om de opereras in för tidigt.

Rökning kan försämra chanserna till en bra läkning efter implantatoperationen.

Vilken förbehandling behövs?

Om man har ett friskt och starkt käkben krävs det i allmänhet ingen förbehandling. Ibland kan dåliga tänder behöva dras ut och då kan det hålet i käkbenet behöva läka någon tid.

Är det många eller mycket synliga tänder som saknas är det bra att få en tillfällig, fast eller avtagbar, protes som fyller ut luckorna och som ger en bättre tuggförmåga.

Ibland finns det för lite ben för att kunna sätta in implantat. Det kan bero på att käkbenet har tillbakabildats, att det saknas ben för att käkhålorna i överkäken är i vägen eller för att en nerv eller ett stort blodkärl är i vägen i underkäken. Då krävs speciella förbehandlingar och undersökningar av specialisttandläkare.

Hur går det till att sätta in implantat?

Behandlingen går ut på att först sätta in titanimplantat i käkbenet som fästen för nya tänder. Sedan monteras nya konstgjorda tänder på implantaten.

Först krävs noggranna förberedelser med röntgenundersökning och analys av möjligheterna att sätta in implantat. Ibland behövs undersökning med skiktröntgen, så kallad tomografi, som ger tredimensionella bilder så att benet kan granskas från olika riktningar.

Röntgenundersökningen görs för att få svar på

  • om käken kan tjäna som säte för implantat
  • om benkvaliteten är bra, om det finns tillräckligt med ben och om benets form är lämplig
  • om det finns tillräckligt med utrymme
  • om det finns nerver och blodkärl eller förändringar i käken som kan innebära begränsningar för operationen.

Behandling i ett eller två steg

Själva implantatbehandlingen kan utföras i ett eller två steg. Två steg betyder två operationer, en större och en mindre. Den första operationen tar en till två timmar beroende på hur många implantat som ska sättas in. Först viks slemhinnan undan och hål borras i käkbenet med en särskild borrmaskin. Kirurgen placerar sedan implantaten i käkbenet. Därefter sys slemhinnan över. Implantaten syns inte i detta läge.

Titanimplantaten behöver växa fast i käkbenet. Det kan ta upp till ett halvår beroende på vilken typ av implantat som används och i vilken del av käkarna som implantaten sitter. Under tiden behöver man inte vara tandlös. Sju till tio dagar efter operationen kan man ha sin gamla protes som har formats om för att passa käken. I mindre luckor kan man ibland få fasta tillfälliga tänder som stödjer på granntänderna direkt efter operationen.

Vid den andra operationen, steg två, öppnas slemhinnan vid varje implantat och små förlängningar, distanser, ansluts till implantaten. Distanserna går upp genom slemhinnan och på dem kan senare den nya konstgjorda tanden eller bron skruvas eller cementeras fast. Den andra operationen går i allmänhet snabbare än den första.

Efter någon vecka börjar de nya tänderna tillverkas

Efter någon eller några veckor, när slemhinnan har läkt, börjar arbetet med att framställa nya konstgjorda tänder, antingen enstaka kronor eller flera tänder sammansatta i en bro.

Tandläkaren tar först ett avtryck av käke och implantat så att tandteknikern får en modell. På modellen bygger tandteknikern upp bron. Den fasta bron har ett skelett eller en kärna, som för det mesta är gjord av en guldförening, titan eller medicinskt stål. Skelettet måste passa exakt på implantaten. På skelettet fäster man sedan tänder av keram eller plast.

Efter ytterligare ett par veckor är tänderna klara

För det mesta tar det ungefär två till fyra veckor att framställa de konstgjorda tänderna. Val av metod, tandköttets läkning, tillgång till tandtekniker med mera avgör när arbetet kan vara klart. Om det handlar om en bro skruvas den vanligtvis på plats. Skruvhålen försluts sedan med plast. Bron kan man inte själv ta bort, men tandläkaren kan ta bort den för att justera och eventuellt reparera den. Enstaka kronor sätts fast med cement. Det gäller ibland även mindre broar, som då inte kan tas bort alls.

Om man har tappat många tänder kan den implantatstödda bron, förutom tänderna, ersätta även ben och slemhinna. På så sätt kommer bron att fylla ut och stödja ansiktets mjukdelar så att man inte ser ihopsjunken ut.

Det är ofta en specialist i käkkirurgi eller tandlossningssjukdomar som opererar in implantaten. Arbetet med de nya tänderna gör sedan en specialist i protetik, som är specialutbildad att återställa bett med mindre eller större skador, eller en allmäntandläkare med särskild utbildning, tillsammans med en tandtekniker.

Behandling i ett steg

Enstegsbehandling innebär att implantatoperationen utförs vid ett tillfälle. Operationen tar en till två timmar beroende på hur många implantat som ska sättas in. I stort sett används samma teknik som under den första operationen vid tvåstegsbehandlingen. Men istället för att sy över slemhinnan och täcka implantaten låter man implantaten eller läkdistanser sticka upp några millimeter ur slemhinnan redan från början. Då behövs inte någon andra operation.

Läkningen kan ta olika lång tid

Exakt hur lång tid det tar för implantatet att växa fast i käkbenet beror bland annat på var implantatet sitter. Om man har bra ben och om implantaten sitter stabilt från början kan tandläkaren ibland bygga de konstgjorda tänderna på implantaten samma dag, så kallad direktbelastning, eller veckorna efter operationen, så kallad tidig belastning. Ibland kan man behöva vänta flera månader innan implantaten belastas.

Direktbelastning är en ganska ny teknik som tandläkarna ännu har kort erfarenhet av.

Ibland kan en bentransplantation behövas

Om käkben saknas kan man få en bentransplantation, oftast i överkäken. Det innebär att en käkkirurg tar ben från någon annan del av kroppen och fäster det i käken. Det vanligaste stället att ta ben från är höftkammen. Det finns också konstgjorda benersättningsmaterial. Behandlingen sker under narkos, vilket betyder att man blir sövd med hjälp av läkemedel. Eftersom det finns flera olika sätt att genomföra en bentransplantation kan man prata igenom dem med sin kirurg innan behandlingen börjar.

Olika grader av tandlöshet kräver olika lösningar

Om man bara saknar eller har förlorat en tand behöver oftast bara ett implantat opereras in. Implantatet kan då bära en enstaka konstgjord tand, ett så kallat entandsimplantat.

Saknar man en tand långt fram i tandraden måste man ta hänsyn till flera olika förhållanden i munnen för att ersättningen ska se fin ut. Det räcker inte att implantatet fastnar i käkbenet. Den omgivande vävnaden måste också ha en form som ger ett naturligt utseende. Ibland är förutsättningarna så svåra att det är bättre att göra en bro som stödjer på de omgivande tänderna för att få bästa utseendemässiga resultat.

Om man har förlorat flera tänder kan man få flera implantat inopererade för att stödja en fast bro. Hur många implantat som behövs beror på hur bra och hur mycket käkben man har, hur hårt man biter och hur förhållandet mellan käkarna ser ut. Har man förlorat stora delar av käkbenet behöver man bygga ut bron med de konstgjorda tänderna för att stödja ansiktets mjukdelar. Då krävs flera implantat för att ge ett stabilt underlag.

Är man helt tandlös i en käke behövs det i allmänhet fyra till sex implantat, någon gång ännu fler, för att kunna bära en hel tandrad med konstgjorda tänder.

Ett alternativ som fungerar bra och är billigare, för den som kan tänka sig en avtagbar protes, är två eller tre implantat, som man knäpper fast en så kallad täckprotes på.

Gör det ont att få implantat inopererade?

Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning och är smärtfri. Om man är orolig för operationen kan man få någon lugnande medicin. Om man är mycket orolig kan man diskutera med kirurgen om att få hela behandlingen gjord under narkos. Behöver man transplantera ben görs behandlingen ibland också under narkos.

Efter operationen

Ofta får man antibiotika efter operationen. Ibland kan man behöva smärtstillande tabletter. Eftersom kirurgen borrat i benet får man ofta en övergående inflammation med svullnad, ömhet och ibland en blödning. Men i det stora hela är besvären efter operationen vanligtvis ganska små.

Man bör inte belasta det opererade området med en avtagbar protes under de första sju till tio dagarna. För att hålla rent kan man skölja munnen med koksaltlösning och klorhexidinlösning. Kirurgen ger instruktioner. Om man har opererat en hel käke kan man behöva äta flytande kost under några dagar.

Viktigt hålla rent runt implantaten

Det är lika viktigt att hålla implantaten och de nya tänderna rena som det är att hålla vanliga tänder rena. Man måste hålla tandköttet friskt runt implantaten för att undvika infektioner. Formen på de nya tänderna gör att matrester och bakteriebeläggningar lättare fastnar runt implantat och bro. Råd och instruktioner får man av tandläkaren eller tandhygienisten.

Det kan ta tid att vänja sig

Det kan kännas ovant att få fasta tänder efter att ha varit tandlös en lång tid. De konstgjorda tänderna kan vara en ny och ofta överraskande bekantskap. Man måste vänja sig i lugn och ro. Ibland påverkas talet och man kan behöva träna genom att läsa högt.

Uppföljning och efterkontroller behövs

Man kan själv kontrollera sina implantat och konstgjorda tänder varje dag när man borstar tänderna. Man bör kontrollera att broar och kronor känns stabila, att de är hela, att tandköttet inte blöder eller är svullet och att det inte gör ont.

För att kontrollera käkbenet runt implantaten måste tandläkaren göra en röntgenundersökning. När man får sina konstgjorda tänder görs den första röntgenkontrollen, en så kallad referensröntgen. Det betyder att röntgenbilderna sparas och används som jämförelse när tandläkaren sedan kontrollerar implantaten de kommande åren. De första två åren är viktiga och man brukar då ta nya röntgenbilder. Tandläkaren läser av bilderna och jämför med hur det ser ut i munnen.

Om implantaten och benet är friskt efter två år kan man förlänga tiden mellan röntgenkontrollerna till exempelvis fem år. Om det däremot skulle vara problem, till exempel att benkanten sjunker, måste man göra tätare röntgenkontroller.

Vid regelbundna efterkontroller hos tandläkare eller tandhygienist kontrolleras

  • slemhinnan runt implantaten
  • om det finns bakteriebeläggningar (plack) runt implantaten och på de konstgjorda tänderna
  • att de konstgjorda tänderna är hela och att bettet stämmer när man biter ihop
  • att bron eller kronan sitter fast.

Ibland kan man få problem och komplikationer

Forskning visar att implantat ofta kan fungera bra under lång tid. Ibland går dock inte inläkningen av implantaten enligt planerna. Man kan få en infektion eller så gör trycket från protesen att implantatet inte växer fast som det ska. Om man röker kan det försämra läkningen.

Det är ovanligt att implantat lossnar. Om implantat lossnar inom några månader efter operationen beror det ofta på att implantaten aldrig har växt fast ordentligt i benet. Om man förlorar implantatet senare kan det bero på överbelastning. För att minska risken för överbelastning kan man använda en bettskena på natten.

Man kan få infektioner runt implantaten. Det kan jämföras med tandlossning runt tänder. Bakterier samlas runt implantaten och växer ner mellan slemhinna och implantat och man får en kronisk infektion som gör så att ben försvinner. Det är viktigt att sköta munhygienen vid implantaten för att undvika infektioner.

Tänder, broar och kronor slits olika beroende på den belastning de utsätts för. Efter några år kan det bli aktuellt att justera eller byta kronan eller bron. Implantaten i käken slits däremot inte, så nya kronor och broar kan byggas på samma implantat.

Om en ny operation måste göras

Om man har förlorat ett implantat och det måste ersättas med ett nytt krävs en ny operation. Hålet i benet efter det förlorade implantatet måste läka och vävnaderna måste vara friska innan ett nytt implantat kan opereras in. Det kan ta flera månader.

Ibland kan man förlora ett implantat i en bro utan att det måste ersättas. De implantat man har kvar kan klara av att stödja bron.

Hur säkra är implantaten?

Fasta broar i underkäken som sitter fast på implantat lyckas i upp till 98 procent av behandlingarna. Motsvarande siffra i överkäken är 90-95 procent. Många experter tror att implantat kommer att kunna fungera bra under en hel livstid, men ingen vet ännu säkert hur gammalt ett implantat egentligen kan bli.

Garanti

De flesta tandläkare lämnar en ekonomisk garanti för kronan eller bron som sitter på implantaten under två år. Implantaten har en garanti på minst två år. Därefter lämnar tillverkarna olika långa garantier, ibland upp till livslång garanti. Det innebär att man kan få ett nytt implantat från tillverkaren om det förlorats, men får själv betala operation och inpassning av bron. Individuella uppgörelser mellan tandläkare och den som får konstgjorda tänder kan förekomma.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-08-10
Skribent:

Per Carlson, tandläkare, specialist i oral protetik, Centrum för Specialisttandvård - Oral Protetik, Folktandvården Skåne, Helsingborg

Redaktör:

Helena Vogel, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jan van Dijken, professor och tandläkare, odontologiska institutionen, Umeå universitet

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg