Hjärt-lungräddning (HLR)

Så gör du hjärt-lungräddning på en vuxen person som inte andas.

När behövs hjärt-lungräddning?

När behövs hjärt-lungräddning?

En metod för att rädda liv

Hjärt-lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen-behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. För att göra den enklaste formen av hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning, utan det är en metod som alla kan lära sig. Ibland används termen basal hjärt-lungräddning för att skilja den från avancerad hjärt-lungräddning som kräver särskild teknisk utrustning och som ges av sjukvårdspersonal.

Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära sig hjärt-lungräddning. Det räcker att gå en kort kurs på ett par timmar för att lära sig hur man gör. Då får man träna på att utföra hjärt-lungräddning och att enkelt använda en hjärtstartare på en docka. Det finns flera som anordnar sådana kurser, till exempel Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) Civilförsvarsförbundet och företagshälsovården.

När man ger hjärt-lungräddning börjar man med så kallade bröstkompressioner. Det innebär att man använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att fortsätta cirkulera. Med jämna mellanrum gör man korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun med den så kallade mun mot mun-metoden, för att tillföra syre till blodet. Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Hjärt-lungräddning av barn

Vissa moment i hjärt-lungräddning av barn skiljer sig något från hjärt-lungräddning av vuxna. Därför rekommenderas man att först gå en kurs i Barn-HLR. Förutom att vända sig till anordnare av kurser i vuxen-HLR, kan man höra med sin barnavårdscentral om de kan erbjuda utbildningar riktade till föräldrar.

I en akutsituation är det däremot bättre att ge hjärt-lungräddning för vuxna men med mindre kraft till ett barn, än att inte göra något alls.

Ett livshotande tillstånd som kan bero på flera orsaker

En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10-20 sekunder och slutar därefter också att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp är hjärt- och kärlsjukdomar.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera på grund av till exempel drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Leder till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen stannar får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt, finns det en risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med hjärt-lungräddning är att försöka hålla igång hjärtverksamheten i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare.

Fäll ihop

Undersök först om det finns livstecken

Undersök först om det finns livstecken

  • Filmen visar hur man gör när man undersöker om personen visar livstecken.

    Filmen visar hur man gör när man undersöker om personen visar livstecken.

    Starta
    Din webbläsare kan inte visa Flash-innehåll.

  • Filmen visar hur man lägger en person i stabilt sidoläge efter att man har konstaterat att personen är vid medvetande och andas normalt.

    Filmen visar hur man lägger en person i stabilt sidoläge efter att man har konstaterat att personen är vid medvetande och andas normalt.

    Starta
    Din webbläsare kan inte visa Flash-innehåll.

  • Illustration som en person som ligger i stabilt sidoläge och en annan person som sitter bredvid och ringer 112 i sin mobiltelefon.

    Klicka på bilden för att få instruktioner som beskriver hur man lägger en person i stabilt sidoläge.

    Mer information
    En serie med nio illustrationer som visar hur man lägger en person i stabilt sidoläge.

Försök avgöra hur allvarlig situationen är

Om man ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös, måste man allra först se till att platsen är säker och inte livshotande för en själv. Därefter ska man avgöra hur allvarlig situationen är. Kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Vaken?

Först kan man försöka prata med personen och pröva att skaka lätt i axlarna för att se om man får svar. En person som är berusad eller sover brukar reagera på detta. Om man inte får någon reaktion ska man utgå ifrån att personen är medvetslös.

Andas?

I nästa steg öppnar du den medvetslöses luftväg genom att lyfta hakan med två fingrar och med den andra handen på pannan böjer du den medvetslöses huvud bakåt. Sedan försöker du se om bröstkorgen höjer sig, lägger örat intill personens näsa och mun och lyssnar efter andningsljud. Om man efter ungefär tio sekunder inte kan höra, se eller känna någon andning, måste man utgå ifrån att personen har andningsstopp.

Börja med att ringa 112

Innan man sätter igång med hjärt-lungräddning måste man skaffa hjälp genom att ringa 112. Sedan ska man omedelbart sätta igång med hjärt-lungräddning eftersom möjligheten att personen överlever ökar med två till tre gånger om behandlingen sätts igång direkt.

Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan man själv sätter igång med hjärt-lungräddning. Om det inte finns någon annan på plats som kan ringa, måste man själv först ringa 112. Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt-lungräddning ska utföras.

När ska man ge hjärt-lungräddning?

Om man kommer fram till att personen är medvetslös och inte andas normalt ska man utgå ifrån att det är hjärtstopp. Då ska man börja med hjärt-lungräddning.

Det händer att svårt sjuka kan fortsätta att andas onormalt efter att hjärtat har stannat. Om man upptäcker en medvetslös person med ingen eller onormal andning ska man utgå ifrån att det är ett hjärtstopp.

När ska man inte ge hjärt-lungräddning?

Om personen däremot är medvetslös men andas normalt, ska man inte börja med hjärt-lungräddning. Personen kan till exempel ha svimmat, fått ett epilepsianfall eller vara berusad. I stället ska man lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna. Sedan ska man ringa 112 efter ambulans och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer.

Stabilt sidoläge

Om en person är medvetslös men andas normalt ska man lägga personen i stabilt sidoläge. Det spelar ingen roll åt vilket håll, bara du vänder personen mot dig. Klicka på bilden till höger för att få instruktioner som beskriver hur man lägger en person i stabilt sidoläge.

Fäll ihop

Hjärt-lungräddning - så går det till

Hjärt-lungräddning - så går det till

  • Filmen visar alla moment i hjärt-lungräddningen och i vilken turordning de ska utföras.

    Filmen visar alla moment i hjärt-lungräddningen och i vilken turordning de ska utföras.

    Starta
    Din webbläsare kan inte visa Flash-innehåll.

  • Filmen visar hur man utför bröstkompressioner på en vuxen person.

    Filmen visar hur man utför bröstkompressioner på en vuxen person.

    Starta
    Din webbläsare kan inte visa Flash-innehåll.

  • Filmen visar hur man gör mun mot mun-andning på en vuxen person.

    Filmen visar hur man gör mun mot mun-andning på en vuxen person.

    Starta
    Din webbläsare kan inte visa Flash-innehåll.

  • Filmen visar hur man växlar mellan bröstkompressioner och mun mot mun-andning på en vuxen person.

    Filmen visar hur man växlar mellan bröstkompressioner och mun mot mun-andning på en vuxen person.

    Starta
    Din webbläsare kan inte visa Flash-innehåll.

Börja med att ringa 112

Innan man börjar ge hjärt-lungräddning ska man ringa 112.

  • Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel golvet eller marken.
  • Placera händerna mitt på bröstet och tryck ner bröstkorgen cirka fem till sex centimeter med raka armar, så kallade bröstkompressioner. Tryck hårt och snabbt.
  • Tryck 30 gånger med en ungefärlig hastighet på 100-120 gånger per minut.
  • Växla sedan till att göra inblåsningar med mun mot mun-metoden. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.
  • Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.
  • Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och två inblåsningar av luft. Fortsätt så tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp.

Om man tycker att det känns obehagligt att ge mun mot mun-andning kan man lägga en tunnare textilbit, till exempel en näsduk eller en T-shirt, över munnen. Man kan också använda ett speciellt munskydd som finns att köpa på apotek. Om man inte kan ge mun mot mun-andning är det bättre att bara göra bröstkompressioner istället för att inte göra något alls, i väntan på ambulans.

Att tänka på

Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning. Därför är det bra om man är flera som hjälps åt. I så fall kan man byta av efter ungefär två minuters behandling.

Om man vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för sjukvårdspersonalen när ambulansen kommer. Sjukvårdspersonalen vill även veta hur länge man har gett hjärt-lungräddning.

Man ska fortsätta med hjärt-lungräddning så länge man orkar, tills personen andas normalt eller någon annan tar över.

Om personen börjar andas

Det är viktigt att fortsätta med hjärt-lungräddningen tills sjukvårdspersonal kan ta över. Enbart hjärt-lungräddning startar oftast inte hjärtat. Men ibland kan den medvetslöse vakna till liv och börja andas normalt under tiden du ger hjärt-lungräddning och då ska du inte fortsätta. Om personen börjar andas normalt, röra på sig, tittar upp eller hostar ska du avbryta härt-lungräddningen. Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och inte normal andning. Att kontrollera andningen under hjärt-lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses chans till överlevnad, fortsätt därför utan avbrott tills sjukvårdspersonal är på plats eller den medvetslöse vaknar till liv.

Avancerad hjärt-lungräddning i ambulansen och på sjukhus

Avancerad hjärt-lungräddning startar direkt på platsen, i hemmet eller i ambulansen och fortsätter på sjukhuset. Vid ett hjärtstopp ges ofta behandling med en hjärtstartare, inom sjukvården även kallad defibrillator. Det är en apparat som kan användas för att ge en strömstöt för att sätta igång hjärtat igen. Dessutom används till exempel utrustning för syretillförsel, hjälp med andning, övervakning av blodcirkulation och hjärtverksamhet samt läkemedelsbehandling.

Hjärtstartare utanför sjukhus

I dag finns lättanvända halvautomatiska hjärtstartare på flera platser utanför sjukhusen. De kan användas av vem som helst och kräver inga medicinska förkunskaper. Apparaten ger röstinstruktioner som är enkla att följa. Den kan själv läsa av om den medvetslösa personen har hjärtstopp eller inte. Det är bara vid hjärtstopp som den fungerar att använda.

Fäll ihop

Omtumlande upplevelse

Omtumlande upplevelse

Man kan behöva prata med någon

Eftersom man är medvetslös om man behöver få hjärt-lungräddning, upplever man inget obehag av själva behandlingen. När man däremot har vaknat upp kan vetskapen om att man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår. Därför kan man, som en del i rehabiliteringen efter ett hjärtstopp, behöva hjälp att bearbeta det man varit med om.

Om man har tagit hand om någon som varit medvetslös och fått ge hjärt-lungräddning, kan man också behöva någon att prata med efter sin hjälpinsats. Man kan få möjlighet att prata med ambulanspersonalen eller personalen på akutmottagningen. Det är bra att känna till att sekretesslagen begränsar sjukvårdspersonal att lämna information om själva händelsen. Man kan även kontakta sin vårdcentral och en kurator, för att tala om det som hänt.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

För att göra det lättare för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga om man skulle råka ut för någonting, kan man lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobiltelefonen. ICE står för engelskans "In Case of Emergency", som betyder "vid en nödsituation". Det används numera internationellt.

Man skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. När man lägger in telefonnumret kan man börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land man än befinner sig i.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.

Fäll ihop

Kurser i hjärt-lungräddning

Kurser i hjärt-lungräddning

Flera utbildare

Det finns ett antal utbildare som anordnar kurser i hjärt-lungräddning. För att få mer information kan man till exempel kontakta Civilförsvarsförbundet, Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet och Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning (HLR-rådet).

Fäll ihop

När hjärtat stannade – Svens berättelse

När hjärtat stannade – Svens berättelse

I bussen på väg mot Landvetters flygplats och en efterlängtad semester på Kanarieöarna, får Sven Lundqvist plötsligt ett hjärtstopp. Men tack vare ett rådigt ingripande och kunskaper i hjärt-lungräddning kan hans liv räddas.

Om några timmar skulle Sven och Selma Lundqvist vara ombord på planet till Kanarieöarna. De hade därför haft en stressig morgon den 25 mars 1992. Efter att ha åkt från Uddevalla var paret nu tvunget att hitta och passa flygbussens avgångstid.

Blir plötsligt medvetslös

Stressen gör att Sven tar sin kärlkrampsmedicin. Lättare kärlkrampsbesvär hade han haft sedan 1960-talet men i övrigt var han frisk.

Han fortsätter att kånka på resväskan. Väl inne i flygbussen dröjer det inte länge förrän Selma upptäcker att Sven är medvetslös. Han snarkade till och blev sedan okontaktbar. Han är nu likblek och sitter livlös med öppen mun.

Hjärt- och lungräddning påbörjas

Busschauffören uppmärksammas på det akuta läget. Han försöker larma ambulans via sin telefon men det uppstår tekniska problem. Från en plats några säten bakom Selma och Sven kommer då 19-årige Joakim Seeger fram. Han förstår genast vad som behöver göras och skriker:
– Är det någon i bussen som kan hjärt- och lungräddning?!

Passagerarna tittar ned i golvet, skruvar obekvämt på sig. Det blir tyst och till en början ger sig ingen till känna. Joakim Seeger får sedan hjälp av en annan ung kille, Robert Hultman. Växelvis arbetar de med bröstkompressioner och konstgjord andning men Sven visar trots det inga livstecken.

Minut efter minut går. Busschauffören försöker förtvivlat anropa ambulans via sin radio men utan resultat. Han provar att uppmärksamma mötande bilister men ingen stannar. Till sist ser han en annan buss och ber kollegan larma.

Hjärtat kommer igång efter elstöt

Efter 12 minuter är ambulansen äntligen på plats. Ambulanspersonalen ger Sven en elstöt med hjälp av en defibrillator. På EKG-skärmen ser man att hjärtat kommer igång. Hjärtats rytm och blodets syrgashalt övervakas. Hjärtmediciner ges. Några minuter senare kommer en OLA-ambulans, en olycksfallsambulans, vars personal hjälper till.

Förkalkade kranskärl

Sven Lundqvist förs i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset. Där får han sedan stanna i tre veckor.
– De visste först inte vad hjärtstoppet berodde på men såg senare att det var trångt i kärlen vid hjärtat. Men det var ingen infarkt, kommenterar Sven Lundqvist.

Eftersom hjärtats kranskärl var förkalkade gjordes en bypass-operation där de trånga kärlen ersattes av friska kärl tagna från Svens ben.

Stor minneslucka kring hjärtstoppet

Sven Lundqvist har inga minnen från dagen då hjärtat stannade, heller inte från dagen innan eller de närmsta dagarna efteråt. Vistelsen på sjukhuset minns han dock bra. Han kommer ihåg en god omvårdnad. Det dröjde inte länge förrän Sven satt uppe och löste svåra korsord – ett bevis på att hjärnan inte hade tagit skada av hjärtstoppet.

Selma gjorde också allt för sin Sven. Under tre veckor var hon borta från Sven en enda dag. Selma försökte dessutom stärka Sven med zonterapi, en teknik hon sedan tidigare kunde.

Stor press på anhöriga

Hjärtstoppet har kanske framförallt satt spår hos Selma som aldrig kunnat släppa sin oro för Svens hjärta.
– Det finns jämt i bakhuvudet och jag kan ligga och lyssna på hans andning när vi ska sova. Jag är alltid observant och kollar till exempel så att Svens läppar inte är blåa, säger Selma.

Råd till andra

Sven är en aktiv människa som motionerar och tycker om föreningsliv.
– Man ska leva på som vanligt efteråt och inte oroa sig så mycket, menar Sven.
Han har ändå i viss mån ändrat livsstil efter hjärtstoppet.

Motionerandet är lite lugnare idag och lite mer eftertänksam har han blivit.
– Man vill ju inte resa efter det som hände, åtminstone inte ut på långresa, säger Sven som ger ett piggt och friskt intryck trots hjärtmediciner och ett litet klaffel på hjärtat.

Film om hjärt-lungräddning

Sven Lundqvists räddare gjorde allt rätt och de gav framförallt inte upp. Läkarna var imponerade. Redan på sjukhuset fick Sven kontakt med Joakim Seeger. Den fina historien gjorde journalister nyfikna och en film spelades in ett år efter händelsen. Då fick Sven och Selma vara med och rekonstruera förloppet.

Filmen har spritts över hela Sverige, Norge och Danmark och används ibland i samband med kurser i hjärt-lungräddning.

Överlevde tack vare HLR-kurs

De två unga hjältarna har på intet sätt glömts bort. Sven lyckades hitta Robert Hultman år 2002 efter att först ha satt in en annons i tidningen. Joakim och Sven har blivit vänner för livet.

Det lyckliga slutet beror egentligen på en kurs i hjärt-lungräddning som Joakim hade gått i skolan, ett och ett halvt år innan den dramatiska händelsen. Utan dessa enkla kunskaper hade Sven Lundqvists liv slutat vid 67 års ålder.
– Jag är så tacksam. Varje gång jag ser filmen så inser jag att jag har haft en sådan tur i livet, säger 84-årige Sven Lundqvist.

Svens berättelse är skriven av Jan Kallenberg, journalist, och är framtagen av vårdredaktionen i Västra Götalandsregionen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-08-28
Skribent:

Helene Bylow, utbildningsansvarig, Svenska rådet för hjärt-lungräddning

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Gundars Rasmanis, överläkare, hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Teknisk producent:

Ambient media

Uppläsare:

Louise Engström, 1177.se