Behandling av stora sår

Skriv ut (ca 6 sidor)

Om du har fått ett stort sår behöver det undersökas av vårdpersonal. Det kan finnas risk för att senor, muskler, blodkärl och nerver blivit skadade.

Skriv ut

Det är viktigt att söka hjälp direkt eftersom såret måste behandlas inom åtta timmar på grund av infektionsrisken. Om du har fått ett stort sår ska du kontakta en vårdcentral eller akutmottagning, även om du kan stoppa blödningen.

Om du inte kan stoppa blödningen eller om det blöder kraftigt ska du ringa 112. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Förberedelser

Förberedelser

Du ska försöka stoppa blödningen om såret blöder. Det kan du göra genom att trycka en ihoprullad kompress eller något annat rent tygstycke mot såret. Blödningen minskar också om du håller den skadade kroppsdelen högt.

Alla sår måste rengöras noggrant. Det kan finnas jord, grus, glas eller annat i såret. Ibland får man lokalbedövning för att såret ska kunna göras riktigt rent.

Läs mer om skavsår, skrubbsår, skärsår och behandling av små sår.

Fäll ihop

Så går behandlingen till

Så går behandlingen till

När såret är rent undersöker läkaren vävnaderna för att se hur mycket som har skadats. Om vävnaden är förstörd måste den först skäras bort för att såret ska kunna läka. Innan läkaren tar bort vävnaden får du lokalbedövning. Läkaren tittar även på blodkärl, nerver och senor för att kontrollera att de är hela, samt undersöker känsel och rörlighet i det skadade området. Läkaren bedömer också om såret ska sys.

Vävnader består av celler, som är kroppens minsta byggstenar. Det finns olika slags vävnader, till exempel muskelvävnad eller fettvävnad.

Det kan finnas risk för att underliggande skelettdelar skadats. I så fall är det viktigt att de fixeras och att du får antibiotika för att förebygga den infektion som kan uppstå på grund av skadan. Om du har svårare skador får du en remiss till en specialistmottaggning.

Vissa sår kan limmas eller tejpas

Sår som inte är för stora, har raka kanter och inte sitter på utsatta ställen kan limmas ihop med ett speciellt vävnadslim, i stället för att sys. Fördelen är att det gör mindre ont när såret limmas och därför behöver du inte få bedövning först. Limning kan därför vara bra när det gäller barn.

Sår som belastas mycket under läkningen, till exempel sår som sitter över en led, så som knät eller armbågen, ska inte limmas eftersom det finns risk att såret spricker upp igen.

Ibland kan sår tejpas med en speciell sårtejp. Då måste sårytan vara någorlunda torr och inte vara utsatt för påfrestningar som kan uppkomma när vävnader töjs vid rörelse efter tejpningen. Ärret brukar inte bli lika fint som när sår sys, men om du tycker att nålar och stick är obehagliga kan tejpning ibland vara ett alternativ.

Du får bedövning

Om skadad vävnad måste tas bort eller om såret ska sys får du först lokalbedövning med en spruta. Du känner sticket och det kan svida när bedövningsmedlet sprutas in.

Bedövningen verkar inom någon minut. Läkaren testar att bedövningen tagit genom att nypa med en pincett. Ibland kan man känna beröringen men det ska inte kännas vasst eller göra ont. Om det känns vasst väntar läkaren en stund till eller sprutar in mer bedövningsmedel.

Om du är allergisk mot lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel, till exempel antibiotika, måste du berätta det för läkaren. Samma sak gäller om du inte tål vissa förbandsmaterial.

Så går det till att bli sydd

När läkaren är säker på att bedövningen har tagit sys såret ihop med hjälp av pincett, en så kallad nålförare och en speciell tråd. Tråden har en nål fastsatt i ena änden. Stygnen kallas suturer och kan se olika ut beroende på hur djupt såret är och var det sitter.

Sedan täcks såret ofta med sårtejp och utanpå denna sätts ett förband. Om såret går över en led kan du få en skena som den första tiden håller leden still. Då läker såret lättare.

Det bör inte ha gått längre tid än åtta timmar från det att du skadat dig till det att såret sys, annars ökar risken för infektioner. Om det har gått längre tid än åtta timmar väljer läkaren därför oftast att bara rengöra såret och behandla eventuella infektioner.

Ibland räcker inte huden till

Ibland saknas mycket vävnad i såret. Stora hudflikar kan till exempel vara avslitna. Då räcker kanske inte den hud som är kvar för att täcka såret. Visserligen är huden elastisk och kan tänjas, men det får inte bli för stramt. Om huden inte räcker till kan du få remiss till plastikkirurgisk klinik. Plastikkirurgen kan till exempel ta hud från ett annat ställe på kroppen och sätta den över sårskadan. Ibland kan det vara bättre att huden själv får läka in från kanterna.

Vissa sår kan inte sys

Ibland beslutar läkaren att såret inte ska sys trots att det är stort. Det kan vara ett stort söndertrasat sår där mycket vävnad måste tas bort, eller ett sår med hög infektionsrisk, till exempel ett bitsår. Då rengörs såret och fuktiga kompresser eller kompresser med salva läggs närmast såret. Utanpå dessa läggs torra kompresser som kan suga upp den vätska som kommer från såret. Om du har ont kan du få lokalbedövning innan såret behandlas.

Kompresserna byts vid behov, till exempel när de är smutsiga eller blöta. Det brukar gå bra att byta kompresserna själv.

Läkningen tar längre tid än när sår sys ihop och ärret blir oftast inte lika fint.

Smärtstillande läkemedel

När bedövningen släpper kan du få mer eller mindre ont beroende på hur stort såret är. Oftast brukar det räcka att ta smärtstillande tabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Ibland behövs inga läkemedel alls.

Stygnen tas bort när såret har läkt

Stygnen ska tas bort när såret har läkt. Hur länge stygnen ska sitta kvar avgörs också av var såret sitter. I ansiktet brukar stygnen tas bort efter fyra, fem dagar. På övriga kroppen kan stygnen få sitta kvar en till två veckor. Om såret sitter på ett utsatt ställe, till exempel på knäet, är det bättre att stygnen sitter kvar någon extra dag än att de tas bort för tidigt.

Det gör inte ont att ta bort stygnen, men en del tycker att det känns lite obehagligt. När stygnen är borttagna är det bra att täcka såret med sårtejp. Plastikkirurger brukar rekommendera att man fortsätter med det under flera veckor, eller längre, för att ärret ska bli så fint som möjligt. Av samma anledning ska du också undvika att sola ärret det första halvåret.

De flesta ärr blir fina med tiden

Till en början är ärr röda och syns ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. Ärr på bröstkorgens övre del blir ofta lite upphöjda även när de läkt färdigt. En del personer har lättare att få ärr som syns mer oavsett var på kroppen det sitter.

Fäll ihop

Håll förbandet rent och torrt

Håll förbandet rent och torrt

Innan du lämnar vårdcentralen eller akutmottagningen får du instruktioner om hur du ska sköta ditt sår, när du får duscha och när eventuella stygn ska tas bort.

Du ska vara noga med att hålla förbandet rent och torrt. Om du vill duscha måste du plasta in förbandet. Det finns speciella plastpåsar med klisterkant som du kan använda om du har ett sår på till exempel armen eller benet. Påsarna kan du köpa på apotek. Du kan också använda vanliga fryspåsar och frystejp.

Ibland får man ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort.

Om du får feber, om såret ser rött och kladdigt ut eller är svullet och gör ont, ska du kontakta en vårdcentral eller en distriktssköterska. Det kan vara tecken på en infektion.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Du kan få mer eller mindre ont när bedövningen släpper, beroende på hur stort såret är. Oftast brukar det räcka att ta smärtstillande tabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Ibland behövs inga läkemedel alls.

Stygnen ska tas bort när såret har läkt och hur länge de ska sitta kvar beror på var såret sitter. Det gör inte ont att ta bort stygnen.

Fäll ihop

Varför görs behandlingen?

Varför görs behandlingen?

Olika slags stora sår

Ett stort sår kan uppkomma på olika sätt. Du kan till exempel skada dig på en kniv, råka ut för en misshandel eller en olycka med maskin eller verktyg. Du kan vara med om en trafikolycka, eller bli biten av ett djur. Om du får ett stort sår kan även vävnader under huden som muskler, blodkärl, nerver och senor skadas.

Gemensamt för stora sår är att det har blivit en så stor skada i huden och musklerna att såret inte bör läka på egen hand. Visserligen skulle det läka till slut, men läkningen skulle ta längre tid och risken för infektion öka. Ärret skulle inte bli lika fint som om du fått behandling och den skadade kroppsdelen kan fungera sämre efteråt. Om skadan till exempel är i handen kanske du inte kan röra fingrarna på vanligt sätt om du inte får vård.

Sårkanterna hålls ihop

När du har fått ett sår försöker huden alltid reparera skadan själv. Det kan därför finnas död eller skadad vävnad som måste tas bort innan läkningen kan börja. Ibland måste såret sys, tejpas eller limmas för att sårkanterna ska hållas ihop under läkningen.

Sårläkning

Läkningen sker ungefär på samma sätt oavsett hur såret har uppkommit. Det går att dela in händelseförloppet i tre faser:

  • Först blir skadan röd, svullen och ömmande. Blodkärlen vidgar sig och vita blodkroppar, kroppens försvarsceller, samlas i området. Den här fasen pågår i två till fyra dagar.
  • Därefter repareras den skadade vävnaden. Hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Nya blodkärl växer in i den nybildade vävnaden. Det tar allt från några dagar till flera veckor beroende på hur stort såret är.
  • Till sist förstärks den nybildade vävnaden. De blodkärl som inte längre behövs försvinner, vilket gör att ärret bleknar. Den här fasen tar från flera månader upp till ett par år.

Huden hos äldre människor har svårare att läka än hos yngre. Om du röker, äter dåligt eller har vissa sjukdomar, till exempel diabetes, försämras också sårläkningen. Rökning gör bland annat att blodet får svårare att transportera syre och näring till cellerna i den skadade vävnaden. Därför läker huden långsammare.

Fäll ihop

Ibland blir såret infekterat

Ibland blir såret infekterat

Om du råkar ut för en infektion i såret fördröjs och försämras läkningen. Infektionen beror på att bakterier har kommit in i såret. Såret blir rött, svullet och ömmar mer än tidigare. Huden runt såret kan också kännas varm, och såret varar och luktar ibland illa. Du kan även få feber. Ärr efter infekterade sår syns ofta mer än andra ärr.

Man kan få en liten ömmande knuta där ett stygn har suttit, ett så kallat suturgranulom. Den ömmande knutan brukar märkas några veckor eller månader efter att såret syddes och beror på att kroppen reagerar på en liten bit av tråden som har blivit kvar. När den tas bort försvinner besvären.

Om du tror att ett sår har infekterats ska du i första hand kontakta sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 eller en vårdcentral. Ibland räcker det att göra rent såret ordentligt, men du kan också behöva antibiotika. Det kan också vara så att såret måste öppnas igen för att tömmas på var.

Se över skyddet mot stelkramp

Om du har fått in jord eller annan smuts i såret kan du få stelkramp om du inte har tillräckligt vaccinationsskydd. Det gäller även om du till exempel har blivit biten av ett djur, skurit dig på en smutsig kniv eller trampat på en smutsig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterier som bland annat finns i jord.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp.

Om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp kan du i stället få en spruta med immunglobulin. Då får du ett omedelbart skydd mot stelkramp.

Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-25
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulf Gunnarsson, professor i kirurgi, Karolinska Institutet Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge