Så fungerar kroppen

Så fungerar hud, naglar och hår

Huden har flera viktiga uppgifter. Den skyddar till exempel våra kroppar mot bakterier, virus och mot solens skadliga strålning. Huden hjälper oss också att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå. Huden lagrar också fett och vätska och hindrar kroppen från att torka ut.

Den här texten handlar om hur huden är uppbyggd och fungerar. Här kan du också läsa om följande:

  • naglar
  • hår
  • talgkörtlar
  • svettkörtlar.

Så är huden uppbyggd

Huden består av flera lager som är uppbyggda på olika sätt. Huden kan delas in i tre delar:

  • överhuden
  • läderhuden
  • underhuden.
Överhuden, läderhuden och underhuden i genomskärning.

Överhuden skyddar kroppen

Överhuden är den yttersta delen av huden, den delen som syns. Den består av platta celler som ligger i flera lager. Överhuden saknar blodkärl. Syre och näringsämnen transporteras till överhuden från hudens djupare lager, där blodkärlen finns.

Överhuden är olika tjock på olika delar av kroppen

Överhuden är inte lika tjock överallt. På större delen av kroppen är den 0,05 – 0,1 millimeter tjock. Hud som slits mycket har tjockare överhud. Det kan till exempel vara på händerna och på fötternas undersida. Under foten kan överhuden vara 1 millimeter tjock eller mer. Tunnast överhud finns på ögonlocken.

Överhudens celler förnyas

Överhudens celler ligger på ett så kallat basalmembran. På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera lager. De celler som ligger närmast basalmembranet delar sig ofta för att ersätta celler som slits på överhudens yta. De nybildade cellerna trycks uppåt närmare ytan när de åldras.

Den yttersta delen av överhuden kallas hornlager

Ett så kallat hornämne lagras i de celler som åldras i överhuden. Hornämnet gör huden mer motståndskraftig mot till exempel frätande ämnen och mot att huden slits och nöts. Cellerna som innehåller hornämne ligger i hornlagret. Det är överhudens yttersta lager. Hornlagret hindrar också kroppen från att torka ut. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning. Därför kan du få valkar på händerna efter hårt arbete. Hornämnet kallas också keratin.

Överhudens celler sitter på ett basalmembran. De celler som ligger närmast basalmembranet delar sig ofta så att nya celler bildas (1). De nya cellerna trycks upp till ytligare lager när de åldras (2). Det översta hudlagret kallas för hornlagret.

Överhuden innehåller pigment som skyddar mot solen

De lager av celler som ligger närmast basalmembranet innehåller ett färgämne eller pigment. De cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Personer med mörkare hud har mer pigment än personer med ljusare hud.

Mer pigment bildas när huden utsätts för solljus

Huden blir mörkare när pigmentcellerna utsätts för solljus. Det sker när du blir solbränd. Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till för att skydda kroppen. Då kan du bränna dig. Huden blir röd, varm och svider där du har bränt dig. Det kan även bildas blåsor på huden. Du kan också få solskador, till exempel vissa former av hudcancer.

I överhuden finns celler som innehåller färgämne, pigment. Pigmentet skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning.

Läderhuden är stark och elastisk

Läderhuden ligger under överhuden. Den är 0,5 – 3 millimeter tjock. Läderhuden är tjockast på ryggen.

Läderhuden består av bindväv, som innehåller mycket av de elastiska fibrerna kollagen och elastin. Detta gör läderhuden både stark och elastisk. Med åldern minskar de elastiska fibrerna vilket gör att huden blir rynkig och mer slapp. De elastiska fibrerna kan skadas om de utsätts för sol. Du som solar mycket kan därför få hud som åldras snabbare.

Här kan du läsa mer om bindväv och andra vävnader.

Läderhuden ligger mellan överhuden och underhuden. Den är både stark och elastisk. I läderhuden finns bland annat blodkärl, känselkroppar, lymfkärl, hårsäckar och nerver.

Många blodkärl i läderhuden

I läderhuden finns många blodkärl. Blodkärlen i läderhuden har flera viktiga uppgifter:

  • Blodkärlen tillför syre och näringsämnen till läderhuden.
  • Blodkärlen transporterar bort avfall från läderhuden.
  • Blodflödet hjälper kroppen att hålla rätt temperatur.

Blodkärlen drar ihop sig när det är kallt. Det gör att mindre mängd blod flödar genom huden. Då behåller kroppen mer värme och huden blir blek. På samma sätt utvidgar sig blodkärlen när det är varmt. Då blir huden rödare eftersom mycket blod flödar i blodkärlen. Det gör att värme lämnar kroppen och att kroppen svalnar.

Huden kan även rodna av andra orsaker, till exempel nervositet. Även då är det blodflödet i huden som förändras.

Läderhuden tar emot känselintryck

I läderhuden finns bland annat lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Olika sorters känselkroppar reagerar på olika känselintryck som beröring, tryck, värme och kyla. I huden finns också nervändar som reagerar på smärta. De olika signalerna om känsel leds sedan till hjärnan genom nerver.

Underhuden

Djupare ner i huden övergår läderhuden i underhuden. Det finns inte någon tydlig gräns mellan läderhuden och underhuden.

Underhuden består av porös bindväv och många fettceller.

Underhuden innehåller många fettceller

Underhuden består bland annat av porös bindväv. Bindväven innehåller mycket vätska och fungerar därför som ett vätskeförråd. Underhuden består också av många fettceller. Hos en mager person är underhuden 2 – 10 millimeter tjock. Hos en person som har mycket fett i kroppen kan underhuden vara upp till tio centimeter tjock. Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och skyddar mot stötar. Den är dessutom en viktig energireserv.

Naglar

På fingertopparna och tårna bildas naglar från nagelroten.

På fingertopparna och tårna bildas naglar från nagelroten. Nagelroten ligger i ett veck av överhuden. Cellerna i nagelroten delas och då växer nageln. En fingernagel växer ungefär 1 – 2 millimeter i veckan. Tånaglarna växer mycket långsammare.
Det är bara cellerna längst in vid nagelroten som lever. De celler som skjuts framåt innehåller hornämne, keratin. Det gör dem hårda. Då bildas en nagel. Naglarna skyddar topparna på fingrarna och tårna.

Hår

Hår finns ofta överallt på huden utom på handflatorna, fotsulorna, de inre blygdläpparna och penisen. Håret på huvudet, i armhålorna och runt könsorganen är längre och kraftigare än övrigt hår.  Även på vissa ställen i ansiktet är håret längre och kraftigare än övrigt hår, till exempel ögonbrynens och ögonfransarnas hår.

Huvudhåret växer ungefär en centimeter i månaden. Ett hårstrå på huvudet kan finnas kvar i 2-8 år. Sedan lossnar det och ersätts av ett nytt hårstrå. Under tiden hårstrået sitter på huvudet går det igenom tre faser:

  • Första fasen är tillväxtfasen. Då växer hårstrået.
  • Andra fasen är övergångsfasen. Då slutar sakta håret att växa.
  • Tredje fasen är vilofasen. Då har hårstrået helt slutat att växa och till sist lossnar det.

Varje dag tappar du mellan 50 och 150 hårstrån.

Håret hos små barn och nyfödda

Fostret inne i livmodern har tunt mjukt hår över hela kroppen. Det kallas lanugohår. En del nyfödda har fortfarande kvar det håret när de föds. Det brukar falla av några dagar efter förlossningen.

En del barn föds med lite hår på huvudet medan andra har mycket. Efter några veckor faller det första håret av och ersätts med nytt, ibland med en annan färg. Någon gång efter två års ålder byts babyhåret ut mot lite grövre hårstrån.

Så bildas ett hårstrå

Ett hårstrå bildas på liknande sätt som en nagel. I läderhuden finns så kallade hårsäckar. Hårstrån växer ut från hårsäckarna. Det sker genom att celler i hårsäckens botten delas och trycks uppåt. Cellerna innehåller hornämne, keratin, precis som naglarnas celler. Hornämnet gör hårcellerna motståndskraftiga. Samtidigt som cellerna trycks uppåt i hårsäcken dör de. Det mesta av håret består alltså av döda celler.

Hårstrået reser sig när du fryser

En liten muskel sitter bredvid hårsäcken. Muskeln kan inte styras av viljan. Muskeln drar ihop sig när du fryser eller blir rädd.  Då reser sig hårstrået och huden blir knottrig. Det brukar kallas att man får gåshud.

Håret växer ut från hårsäckar i huden. Där finns också talgkörtlar som bildar fett, och svettkörtlar som ser till att kroppen inte blir för varm.

Hårets färg och form

Hårfärgen beror på pigmentet i hårstråna. Hos äldre personer blir håret grått. Det beror på att hårcellerna bildar mindre eller inget pigment. 

Du får rakt, lockigt eller vågigt hår beroende på vilken hårtyp dina genetiska föräldrar har. Formen på hårsäcken påverkar hårets form. Håret blir rakt om hårsäcken är rak, håret blir vågigt eller lockigt om hårsäcken är böjd eller spiralformad. Talgkörtlarna som sitter nära hårsäcken påverkar om håret är av en typ som är fett eller mer torrt.

Talgkörtlar

Talgkörtlarna finns i läderhuden. De har en öppning högt upp i hårsäckarna eller direkt på hudens yta. Talgkörtlarna bildar en vätska som kallas talg och som innehåller mycket fett.  Talg följer med hårstråna upp till hudytan och gör den mjuk, smidig och vattenavvisande. Talg innehåller ämnen som skyddar mot bakterier.

Det finns flest talgkörtlar i ansiktet, hårbottnen, mitt på bröstet och på ryggen. Talgkörtlarna bildar mest talg under puberteten och stimuleras av manligt könshormon. Akne beror på att talgkörtelns öppning täpps igen av talg och den nedre delen av talgkörteln blir inflammerad.

Svettkörtlar

Svettkörtlarna ligger djupt ner i läderhuden eller i underhuden. De liknar av ett långt smalt rör som har rullats ihop till ett nystan. Svettkörtlarna har en öppning på hudytan där svetten töms ut.

Svett innehåller vatten och salter

Svett innehåller vatten och salter. Du som svettas mycket kan behöva ersätta både vattnet och salterna som försvinner från kroppen. Att svettas hjälper kroppen att hålla temperaturen på rätt nivå. Kroppen kyls av snabbare när du svettas.

Svetten från vissa körtlar får en särskild lukt

Svettkörtlar finns överallt på kroppen, men är vanligast i handflator och fotsulor. I armhålorna, runt könsorganen och bröstvårtorna och intill ändtarmsöppningen finns en speciell sorts svettkörtlar. Dessa svettkörtlar utsöndrar mjölksyra och urinämne. Därför får svetten en särskild lukt när den bryts ner av hudens bakterier.

Läs mer

Födelsemärken, leverfläckar

Ett födelsemärke är en brunaktig fläck på huden som innehåller extra många pigmentbildande celler. Fläcken kan vara väldigt ljus, rödaktig, ljusbrun eller brunsvart. Födelsemärken är en naturlig del av huden och de flesta ger inga besvär. Men det är viktigt att hålla koll på om de förändras.

Så undersöker du huden själv

Det är bra att själv undersöka huden då och då. Läs om hur du gör och se bilder på förändringar som du kan behöva söka vård för.

Fettknöl

Fettknölar i huden består av fettvävnad och är ofarliga. Du kan få fettknölar var som helst på kroppen. De flesta fettknölar är små och ger inga besvär, men ibland kan de bli större och göra ont eller kännas besvärande.

Eksem

Eksem är en inflammation i huden som gör att huden blir torr, röd och ofta kliar. Det kan bero på torr hud eller nötning. Du kan också ha kommit i kontakt med ämnen som irriterar huden eller som du är allergisk mot.

Tvätta håret på barn

Du kan tvätta håret en gång i veckan eller vid behov på små barn upp till sex månader. Det är vanligt med kladd i håret när barnet börjar äta själv. Då kan håret behöva tvättas med schampo.

Nageltrång och nagelbandsinfektion

Nageltrång orsakas av för trånga skor eller felklippta naglar. Vid nageltrång skär kanten på nageln in i huden och orsakar ett sår. I såret kan bakterier eller svamp tränga in och växa till. På samma sätt kan ett sår vid en nagel orsaka nagelbandsinfektion. Du kan oftast själv lindra och förebygga besvären.

Till toppen av sidan