Du ska få vara delaktig i din vård, till exempel när det gäller att skydda dina ägg eller spermier under cancerbehandlingen. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få

• veta i förväg om din cancerbehandling kan minska möjligheten att få barn
• veta vilka behandlingsalternativ som finns
• stöd att fatta ett beslut, om du behöver det.

Du kan få en remiss till en fertilitetsklinik på ett universitetssjukhus. Där får du veta mer om att skydda möjligheten att få barn. Du får veta vilka alternativ som finns för dig.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller din läkare om du inte blir erbjuden en remiss till en fertilitetsklinik.

Oavsett ålder när man har cancer kan behandlingen göra det svårare att få barn senare i livet. Du som är vårdnadshavare till ett barn med cancer kan behöva ta beslut som känns svåra. Här är några exempel på vad du kan behöva hantera.

• Oron för cancersjukdomen kan göra att barnets framtida möjlighet att få barn känns mindre viktig här och nu.
• Barnet kan ha svårt att se nyttan med något som kanske får betydelse senare i livet.
• Du kan vilja bespara barnet fler undersökningar och behandlingar än vad hen redan behöver.

Du och barnet bör få stöd

Du och barnet ska få möjlighet att prata om risker och möjligheter med en person som är specialist på fertilitet.

Barn har rätt att

• få information anpassad efter sin ålder
• få prata med läkaren och annan vårdpersonal utan att du som vårdnadshavare är med.

Läs mer om barns och vårdnadshavares rättigheter i vården.

Både du och barnet kan få stöd av till exempel en kurator.

Det varierar mycket om en cancerbehandling kan minska möjligheten att få barn. Risken att det händer beror på en eller flera av de här sakerna:

• din cancersjukdom
• hur mycket eller lite behandling du behöver
• om du har kvinnliga eller manliga könsorgan
• din ålder.

Behandlingar som kan påverka

Här är exempel på vanliga cancerbehandlingar som ibland minskar möjligheten att få barn.

Cytostatika – cellgifter

Cytostatika kallas ibland för cellgifter. Det är ett samlingsnamn för olika läkemedel mot cancer. En del av läkemedlen kan göra att du får färre ägg eller spermier. Du med kvinnliga könsorgan kan komma i klimakteriet för tidigt. En skada kan vara tillfällig men för en del blir den bestående.

Risken för skador beror på de läkemedel och doser som du behöver.

Din ålder har också betydelse. Ju äldre du är desto svårare blir det för kroppen att återhämta sig.

Operation

Ärr efter en operation i eller nära könsorganen kan ibland orsaka sammanväxningar. Det kan göra att äggen och spermierna inte längre kan ta sig fram som de ska.

Du har inga ägg eller spermier kvar om läkaren behöver ta bort äggstockarna eller testiklarna. Utan livmoder kan du inte vara gravid.

Strålbehandling

Strålbehandling mot eller nära könsorganen kan skada äggen och spermierna. Behandlingen kan orsaka ärr och sammanväxningar som gör att könsorganen inte fungerar som de ska.

Strålbehandling mot livmodern kan göra att den inte klarar en graviditet. Risken ökar för missfall och för tidig födsel.

Strålbehandling nära hypofysen i hjärnan kan skada hormonerna som bland annat behövs för att äggen och spermierna ska utvecklas och fungera.

Hur stor risken är för skador beror bland annat på hur mycket strålning du behöver.

Det kan ta lång tid innan biverkningarna märks.

Immunterapi och målriktad behandling

Immunterapi är läkemedel som stärker kroppens eget försvar mot cancern. Målriktad behandling är läkemedel som skadar cancercellerna fast på ett annat sätt än cytostatika.

Vissa av läkemedlen kan göra det svårare att få barn. Men många behandlingar är nya, och man vet ännu inte så mycket om hur de påverkar förmågan att få barn.

Prata med din läkare innan du börjar med behandlingen.

Hormonbehandling

Du kan behöva läkemedel som minskar mängden med könshormoner om du har till exempel bröstcancer eller prostatacancer. Det är oftast inte möjligt att få barn medan behandlingen pågår.

Du kanske kan få barn när behandlingen är klar. Det beror bland annat på hur länge du behöver behandlingen och på din ålder.

Stamcellstransplantation

Inför en transplantation med stamceller behöver du höga doser cytostatika. Du kan också behöva strålbehandling mot hela kroppen.

Ofta gör det att man inte kan få barn och att den skadan blir bestående.

Ibland kan det gå att skydda möjligheten att få barn senare. Att skydda möjligheten innebär att få frysa ner ägg, äggstocksvävnad, spermier eller embryon. Med hjälp av dem kan det gå att få barn när cancerbehandlingen är klar.

Först behöver du bli undersökt för att bedöma om nedfrysning kan fungera för dig.

Om du har äggstockar

Du som har äggstockar kan få hjälp att frysa ned något av det här:

• ägg, obefruktade eller befruktade
• vävnad från en äggstock.

Befruktade ägg är samma sak som embryon.

Det kan ta cirka två veckor att stimulera äggstockarna så att äggen kan plockas ut och frysas ned.

För att kunna frysa ner vävnad från en äggstock behöver läkaren göra en titthålsoperation. Metoden kan vara ett alternativ om något av det här stämmer:

• Det är bråttom att börja med cancerbehandlingen.
• Ett barn som inte har kommit i puberteten än behöver cancerbehandling.

Äggstockarna innehåller alla ägganlag från födseln.

Läkaren kan operera tillbaka äggstocksvävnaden när du är av med cancern och klar med behandlingen. Om vävnaden fungerar kan det ta några månader innan det märks.

Om du har testiklar

Du som har testiklar kan få hjälp att frysa ned spermier.

Testiklarna börjar bilda spermier i puberteten. Yngre barn har inga spermier. För dem finns än så länge inget sätt att bevara möjligheten att få barn senare i livet. Men forskning pågår för att det ska bli möjligt. Därför kan ni erbjudas att frysa ner en bit av barnets testikel genom att delta i en forskningsstudie.

Åldersgränser

Inom den offentligt finansierade vården finns de här åldersgränserna för hjälp med nedfrysning:

• under 40 år om du är kvinna
• under 56 år om du är man.

Ibland går det att få hjälp fast man är äldre, fast då får du kontakta en privat klinik och själv stå för kostnaden.

Tidsgräns

Nedfrysta embryon får sparas i tio år, enligt lag. Medicinskt kan de sparas längre och man kan bli beviljad att göra det.

Det finns fler villkor för att du ska få använda dina nedfrysta embryon, ägg, spermier och äggstocksvävnad. Det handlar till exempel om hur gammal du är och din risk för att cancern ska komma tillbaka.

Ibland går det att skydda möjligheten att få barn medan cancerbehandlingen pågår. Läkaren kan anpassa behandlingen på olika sätt. Om det är möjligt för dig beror bland annat på vilken cancersjukdom du har och hur den utvecklas.

Anpassad behandling med cytostatika

Läkaren kan ibland välja mildare cytostatika eller sänka dosen.

Skydd av testiklarna eller äggstockarna inför strålbehandling

Äggstockarna eller testiklarna kan ibland skyddas så här:

• Vårdpersonalen anpassar och begränsar strålfältet, till exempel genom att du får så kallad protonstrålning.
• Vårdpersonalen lägger ett skydd över området mellan höfterna.
• Läkaren flyttar lite på äggstockarna, fast det är ovanligt.

Du behöver bli opererad om äggstockarna ska flyttas. Operationen görs genom titthål, så kallad laparoskopi.

Anpassad operation – fertilitetssparande kirurgi

Läkaren kan ibland anpassa en canceroperation för att bevara möjligheten att få barn. Det kallas fertilitetssparande kirurgi. Om det är möjligt kan läkaren till exempel spara livmodern och en äggstock. Det som avgör är var du har cancer och hur mycket sjukdomen har utvecklats.

Vänta med behandling eller göra en paus

Vid livmoderkroppscancer behöver livmodern oftast opereras bort. Ibland går det att vänta för att försöka få barn först.

Vid viss bröstcancer går det ibland att göra en paus i hormonbehandlingen för att försöka få barn.

Det kan vara olika vad som är möjligt för personer med samma sjukdom. Prata med din läkare om vad som gäller för dig.

Det kan vara svårt att veta om cancerbehandlingen har minskat din möjlighet att få barn.

För en del tar det lång tid innan alla biverkningar märks efter att behandlingen är klar.

Andra får barn trots att läkaren har bedömt att möjligheten är liten.

Det är viktigt att du väntar tills läkaren säger att det är säkert att försöka få barn.

Du som har kvar minst en äggstock och livmodern

Det kan dröja flera månader innan mensen kommer tillbaka om den upphörde medan du fick cancerbehandling.

Du kan bli gravid fast du inte har fått tillbaka din mens. Det kan också vara tvärtom, att du får mens trots att du inte längre kan bli gravid.

Så här går det att bedöma din möjlighet att bli gravid:

• En gynekolog kan undersöka dina äggstockar med ultraljud.
• Ett blodprov kan visa om dina hormonvärden tyder på att du har ägg kvar.

Du som har kvar minst en testikel

Spermieproduktionen kan ibland återhämta sig utan behandling. Det kan ske efter lång tid, ibland flera år.

• Ett spermaprov kan visa om du har spermier och vilken kvalitet de har.
• Ett blodprov kan visa om du har tillräckligt med hormoner för att det ska bildas spermier.

Du som har nedfrysta ägg, spermier, embryon eller vävnad

Chansen att få barn med frysta spermier, ägg, embryon eller äggstocksvävnad beror på många olika saker. Det varierar mycket från person till person. För dig som är kvinna har det stor betydelse vilken ålder du hade när äggen eller äggstocksvävnaden blev nedfrysta.

En utredning hos en gynekolog kan visa vilka möjligheter som finns för dig.

Din cancerläkare behöver också bedöma att sjukdomen är under kontroll och att risken är liten att cancern kommer tillbaka.

Barn som har haft cancer kan få biverkningar av behandlingen efter lång tid. Barnet kan komma i puberteten men ändå inte ha möjlighet att själv få barn senare.

Det är viktigt med regelbundna återbesök i vården, ibland i flera år. En del behöver fortsätta med återbesöken i vuxen ålder.

Vid återbesöken kan barnet få lämna blodprov. Då går det att upptäcka tidigt om hormonnivåerna är för låga. Barnet kan få behandling med hormoner för att fortsätta växa och i framtiden ha möjlighet att själv få barn.

Flickor kan ha kvar ägganlag. För en del är det möjligt att få frysa ned sina ägg om det inte var möjligt innan cancerbehandlingen i barndomen. Läkaren avgör om det är möjligt.

Du som har haft cancer som barn

Du som har haft cancer som barn ska erbjudas remiss till en fertilitetsmottagning när du fyller 18 år. Det är för att du ska fortsätta få den hjälp du behöver, till exempel om du vill använda dina ägg eller spermier i en graviditet.

Läs mer om barn och cancer.

Under tiden du får cancerbehandling ska du undvika graviditet med dina ägg eller spermier. Behandlingen kan vara skadlig för ett foster.

Använd preventivmedel så länge cancerbehandlingen pågår och en tid efteråt. Gör det även om du får behandling som kan minska möjligheten att få barn.

Om du redan är gravid när du får cancer

Prata med läkaren om du är gravid. Oftast går det att skydda fostret genom att anpassa behandlingen som du behöver.

När är det säkert att försöka få barn efter cancerbehandlingen?

Om du vill försöka få barn utan hjälp från vården kan du behöva vänta åtminstone sex till tolv månader. Det är för att fostret inte ska påverkas av den cancerbehandling som du har fått.

Om du vill använda sparade ägg, äggstocksvävnad, spermier eller embryon kan du behöva vänta några år efter cancerbehandlingen. Det är för att risken ska hinna minska att cancern kommer tillbaka.

Det är olika för olika personer vad som gäller. Prata med läkaren så du vet hur länge du behöver vänta innan du försöker få till en graviditet.

Ibland går det inte att få barn med sina egna ägg eller spermier efter cancerbehandlingen. Kanske var möjligheten liten redan innan cancern. Här kan du läsa om andra sätt att försöka få barn:

• graviditet med donerade spermier eller ägg
• adoption.