Att må så bra som möjligt
När man har cancer står oftast den medicinska behandlingen i fokus. Men att må så bra som möjligt i både kropp och själ är också viktigt när man ska genomgå en krävande behandling. Både för att den medicinska behandlingen ska fungera på bästa sätt, och för att man själv ska kunna ha en bra livskvalitet.
Rehabilitering och psykosocialt stöd
Metoder som går ut på att förebygga eller minska problem som man kan få av cancer och cancerbehandling kallas rehabilitering. Det kan vara fysiska, psykiska, sociala eller existentiella problem – man kan få rehabilitering inom alla områden.
Ett annat uttryck som ofta används för ungefär samma sak är psykosocialt stöd. På en del sjukhus används begreppet rehabilitering, och på andra sjukhus talas det om psykosocialt stöd. Båda uttrycken handlar om samma sak: Att hjälpa patienter att leva ett så bra liv som möjligt under och efter sjukdom och behandling.
Behov av olika sorters stöd
Rehabilitering eller psykosocialt stöd kan alltså innebära många olika typer av stöd, beroende på vad man har för behov:
- Känner man sig ledsen och orolig och behöver någon att prata med, kan man få psykologiskt stöd, av till exempel en kurator eller psykolog.
- Får man kroppsliga besvär kan man behöva fysisk rehabilitering, till exempel sjukgymnastik eller rådgivning om vilken mat som passar bäst när man är sjuk.
- Man kan behöva olika typer av praktiskt stöd, till exempel peruk, hjälpmedel eller färdtjänst.
- Om man har svårt att få pengarna att räcka till kan man behöva råd om ekonomin och ekonomiskt stöd.
Rehabilitering i grupp
Många sjukhus anordnar kurser där patienter träffas i grupp och får rehabilitering. Det finns olika typer av kurser, till exempel för patienter med samma sorts cancer, eller för patienter och närstående tillsammans. En vanlig kurs heter ”Lära sig leva med cancer”. På andra ställen finns så kallade kom-i-gång-grupper.
Rehabilitering i grupp kan innebära föreläsningar, samtal och praktiska övningar. Kurserna tar upp sådant som biverkningar av behandlingen och hur man kan lindra dem, känslomässiga reaktioner, träning, mat och vilket stöd man kan få av samhället i övrigt. Grupperna kan ledas av sjuksköterskor, läkare, kuratorer och sjukgymnaster.
Att hitta fram till rätt stöd
Som cancerpatient ska man alltid kunna få någon form av psykosocialt stöd eller rehabilitering. Vilket stöd som finns beror på var man bor och var man behandlas. Långt ifrån alla sjukhus kan erbjuda alla sorters stöd. Ibland blir man erbjuden en hel del, och ibland ingenting.
Om man vill ha någon viss sorts stöd måste man ofta själv ta reda på vad som är möjligt där man är. Det är aldrig för sent att fråga om det, vare sig man blivit erbjuden eller ej. Till att börja med kan man alltid fråga den läkare som är ansvarig för behandlingen. Man kan också fråga en sjuksköterska eller kurator på mottagningen eller kliniken.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskor i cancervården fungerar som länkar mellan olika vårdgivare, till exempel läkare, kurator eller sjukgymnast. Man kan alltid fråga en sjuksköterska vart man ska vända sig för att få stöd. Några landsting har så kallade kontaktsjuksköterskor. De har en ännu mer uttalad uppgift att hjälpa patienter och närstående i vården.
Kuratorns roll
När det gäller allt stöd man kan behöva, vare sig det handlar om samtal, psykoterapi, hjälpmedel eller bidrag, är kuratorn en nyckelperson. I cancervården finns det oftast minst en kurator på varje mottagning eller klinik. Även andra kliniker och mottagningar kan ha kuratorer.
Kuratorn hjälper till att lösa praktiska frågor som färdtjänst, ekonomiska frågor, intyg med mera. Ibland kan kuratorn även erbjuda samtalsstöd.
Flera yrkesgrupper samarbetar
På vissa ställen i landet finns det hela team för rehabilitering och psykosocialt stöd, där sjuksköterskor, läkare, kuratorer och sjukgymnaster samarbetar. Utifrån vilka behov man har kan man också få möta till exempel en arbetsterapeut, dietist, psykoterapeut eller sjukhuspräst. Ibland kan också närstående få stöd, särskilt om det finns minderåriga barn i familjen.
Utanför vården
Även utanför vården kan det finnas en del psykosocialt stöd av olika slag. Till exempel kan patientföreningar anordna kurser som underlättar att leva ett bra liv med cancer och under cancerbehandling. Det kan vara till exempel samtalsgrupper, matlagningskurser, yoga, stresshantering eller trädgårdsterapi.
Rehabiliteringshem
Det finns också särskilda rehabiliteringshem för cancerpatienter. De ägs av fristående stiftelser och man söker dit med hjälp av sin läkare. På rehabiliteringshem kan patienter och ibland också närstående få vistas under en kortare tid, ofta runt en vecka. Syftet är att man snabbare ska kunna komma tillbaka till vardagslivet. Vissa landsting bekostar vistelser på rehabiliteringshem, andra gör det inte.
Bidrag till stöd och rehabilitering
Hur mycket stöd och rehabilitering man kan få av vården är olika, beroende på vilket landsting och vilken kommun man är skriven i. Om man inte kan få ersättning för det stöd man skulle vilja ha, och inte heller har råd att betala det själv, kan man söka bidrag från olika fonder och stiftelser. Kuratorn kan hjälpa till att söka sådana bidrag.
