Antrax, eller mjältbrand på svenska, är en mycket allvarlig infektionssjukdom som kan drabba många djurslag men framför allt gräsätare och på naturlig väg endast i undantagsfall smitta människa.
Fall hos människa har tidigare huvudsakligen förekommit bland personer som kommit i beröring med sjuka djur. I Sverige förekom fall hos individer som hanterade importerad ull eller fårhudar ("ullsorterarsjukan").
Infektionen orsakas av Bacillus anthracis, en bakterie,som har förmåga att bilda så kallade sporer. Det innebär att bakterierna omvandlas till sporer när de "kommer ut i miljön", till exempel om kroppen från ett djur som dött i sjukdomen skärs upp. Dessa sporer har en förmåga att överleva många år i djurprodukter och i jord.
Smittöverföring kan ske på flera sätt, vanligast via ett sår då personen ifråga kommer i kontakt med vävnad från sjuka djur, jord eller andra produkter som förorenats med bakterien. Smittöverföring kan också ske genom inandning av bakteriesporer till exempel i damm från ull eller jord. Dessutom kan förtäring av smittat kött ge infektion i svalget eller mag-tarmkanalen. Smitta från person till person har däremot aldrig rapporterats.
Man kan alltså smittas via huden, luftvägarna eller munhålan och beroende på vilken smittvägen varit blir symtomen och sjukdomsförloppet olika. Djur smittas i allmänhet vid bete på mark som förorenats med antraxsporer.
Inkubationstiden (det vill säga tiden från smittotillfället till insjuknande) anges normalt vara kortare än 48 timmar men med en variation på upp till sju dygn. Då smittan skett via huden börjar infektionen oftast som ett sår som efterhand blir ilsket och varigt, som en böld. Bakterierna kan sedan spridas till blodbanan, så att en "blodförgiftning" kan uppkomma.
Om bakteriesporer inandas utvecklas ett snabbare och allvarligare förlopp med en svår lunginflammation och stor risk för "blodförgiftning". Smittämnet i mag-tarmkanalen ger magsmärtor, feber, illamående, diarré, kräkningar och kan om obehandlad eventuellt vidareutvecklas till "blodförgiftning".
Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Vid tidig behandling är prognosen god medan dödligheten bland obehandlade fall är hela 5–20 procent.
Det senast kända inhemska fallet hos människa i Sverige inträffade 1965. Det drabbade en person som arbetade på en mattfabrik. Denne insjuknade med förkylningssymtom som hastigt försämrades och personen avled. Vid mattfabriken hanterades importerad ull och arbetslokalerna var mycket dammiga från ullen. Man kunde också i flera av ullproven påvisa antrax-bakterier.
Mjältbrand hos djur i Sverige påvisades senast 1981. Det inträffade efter att man grävt upp en tidigare använd gödselstad i vilken djurkadaver begravts samtidigt som gårdens nötkreatur hade tillträde till området.
Se vidare länk till Smittskyddsinstitutet.
