Vad är Reiters syndrom och vilka symtom får man?

Reiters syndrom är en inflammation som kan uppträda efter vissa infektioner. Benämningen kommer efter den tyska fältläkaren Hans Conrad Reiter som under första världskriget tjänstgjorde på Balkan och där observerade ett fall av sjukdomen som han beskrev 1916.

Den infektion som föregår insjuknandet i Reiters syndrom är en tarminfektion eller infektion i nedre urinvägarna och orsakas oftast av någon av bakterierna: Shigella, Salmonella, Yersinia, Campylobakter eller Chlamydia. Syndromet har också en delvis ärftlig komponent eftersom majoriteten av de drabbade har ett speciellt anlag som ger en vävnadsmarkör som kallas HLA-B27. Är man bärare av detta anlag löper man en ökad risk att insjukna i Reiters syndrom om man råkar ut för någon av dessa infektioner.

Inflammationen drabbar leder och slemhinnor och kan leda till uretrit (urinrörsinflammation), konjunktivit (ögoninflammation) och artrit (ledinflammation). Symtomen blir alltså akut insjuknade med någon eller några svullna och värkande leder. Oftast drabbas leder på den nedre kroppshalvan (höft, bäcken, knän, fotleder). Ibland förekommer också ett försämrat allmäntillstånd och feber. Insjuknandet sker vanligen en till fyra veckor efter tarm- eller urinvägsfektionen.

Behandlingen går ut på att lindra symtomen med inflammationsdämpande medicinering.