Det låter bra att du har varit hos läkare och blivit ordentligt undersökt. Jag utgår från att du berättat för din läkare om alla de symtom du skriver om och fått besked om att man inte hittar något allvarlig kroppsligt fel. Det är viktigt att man tillsammans med sin läkare bestämmer att sätta punkt för den medicinska utredningen. Att ständigt göra nya undersökningar, vänta på tid för undersökning och besked om provsvar ökar oron och ger stressen näring.
Det finns ingen anledning för dig att känna dig som en hypokondriker. Jag tror inte heller att du har en allvarlig kroppslig sjukdom. Däremot tror jag att det kan vara stress och oro som ligger bakom de symtom som du beskriver.
När man upplever en hotande fara gör sig kroppen redo för flykt eller attack. Musklerna spänns, hjärtat slår fortare och medvetandet skärps för att all uppmärksamhet ska användas för att bedöma hotet. Vi reagerar då på samma sätt som våra förfäder från stenåldern när de mötte hot som vilda djur eller en fientlig granne. Reaktionen var då ändamålsenlig och bra. Problemet i vår nuvarande tillvaro är att vi reagerar likadant vid ett upplevt "hot" som att tiden inte räcker till, att chefen är ovänlig, eller oro för att inte kunna betala villalånet. Även då kommer kroppen att reagera på samma sätt som om situationen vore verklig.
Kroppen är byggd för att klara av stressituationer och stress i sig är varken onormalt eller farligt. Vad som däremot kan vara påfrestande är om vi inte ger oss själva möjlighet till återhämtning mellan stressituationerna.
En slags universalmedicin mot stress är fysisk aktivitet. Ofta har tröttheten, hjärtklappningen och oron man upplever i din situation gjort att man dragit ner motionen till ett minimum. Det gör att man blir ännu tröttare och att pulsen ökar vid minsta ansträngning. Att ha en bra kondition gör att kroppen inte behöver reagera lika kraftigt vid en påfrestning. Det gäller inte bara fysisk utan också psykisk ansträngning. Det kan också vara bra att lära in en teknik för avspänning. Det finns många olika tekniker och man kan lära sig dem på en kurs, av en sjukgymnast eller via en instruktion på CD eller band. Att gradvis komma igång med aktivitet och yrkesliv är en viktig del i att börja må bättre. Om möjligt bör man undvika heltidssjukskrivning.
