Prostatit

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Prostatit är ett samlingsnamn för besvär i eller omkring prostatakörteln i mannens underliv. Prostatit finns i två former – akut och kronisk.

Kronisk prostatit är vanligast och innebär att man har besvär under en längre tid. Det kallas även kronisk bäckensmärta. Orsaken är oftast okänd men kan ibland bero på bakterier. Akut prostatit kommer plötsligt och orsakas alltid av bakterier.

Prostatit är ganska vanligt, och de flesta blir bra även om det ibland kan ta lång tid.

Symtom

När man får prostatit är det vanligt att man får ont i ryggslutet och underlivet. Smärtorna strålar ofta ner mot lårens insidor och ut i pungen och penisen, och det kan göra ont att sitta. Ibland, men det är ganska ovanligt, kan man få svårt att kissa och behöva kissa oftare.

När man får akut prostatit kommer symtomen plötsligt, är kraftiga och man får oftast feber, ibland med frossa.

Ibland får man ont i samband med utlösning. Man kan också få ont i området mellan pungen och ändtarmen.

Behandling

Man kan lindra de kroniska besvären genom att hålla sig varm om underlivet, ha regelbundna sädesutlösningar och försöka undvika att få förstoppning så att avföringen inte trycker på.

Prostatit behandlas ofta med antibiotika. Vid akuta besvär brukar det ha bra effekt, men vid kronisk prostatit är effekten mer osäker. Om besvären inte beror på bakterier hjälper inte medicinen. Då brukar besvären ändå gå över av sig själv, men man kan känna av dem från och till under veckor, månader, ibland år.

Man får också ofta andra behandlingar, till exempel mediciner mot inflammation och smärta, och medicin för att göra det lättare att kissa.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har fått prostatit kan man kontakta en vårdcentral.

Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Har man mycket ont i underlivet samtidigt som man har hög feber och frossa ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Prostatakörteln ligger runt omkring urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis.

    Mer information

Inflammation i prostata

Prostatit betyder inflammation i prostatakörteln. Begreppet prostatit används också om flera andra symtom från mannens underliv, även när det inte går att hitta någon inflammation i prostatan.

Det finns två olika former av sjukdomen – akut och kronisk prostatit. Båda formerna gör vanligtvis att man får ont i underlivet, och man kan också ha svårt att kissa

Akut prostatit orsakas alltid av bakterier och ger ofta hög feber. Denna form är ovanlig och behandlas med antibiotika.

Kronisk prostatit är mycket vanligare. Besvären kommer smygande och är långdragna. Man brukar ofta få smärtor från ljumskar och bäckenbotten som kan göra det svårt att sitta. Ofta strålar smärtorna ner mot lårens insidor och ut i pungen och penis. Ibland kan man få kronisk prostatit som en följd av akut prostatit. Men kronisk prostatit, som även kallas kronisk bäckensmärta, orsakas sällan av bakterier och det är oftast oklart vad sjukdomen beror på.

Ungefär var tjugonde man får någon gång prostatit. Det är den vanligaste prostatasjukdomen hos män under 50 år.

Prostatan producerar transportvätska för spermierna

Prostatakörteln ligger runt omkring urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis. Prostatans uppgift är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret i penis till ägget i livmodern. Transportvätskan innehåller bland annat ämnen som stimulerar spermiernas rörlighet. Strax under prostatakörteln ligger en muskelplatta, bäckenbotten, som håller upp organen i nedre delen av bäckenet. Genom bäckenbotten passerar även analkanalen. Bakre delarna av bäckenbotten gränsar mot kraftiga muskler som hör till ryggen, på framsidan av ryggraden.

Körteln svullnar och bli öm

När prostatan blir inflammerad kan körteln svullna, bli öm och mjukare i konsistensen. Inflammationen kan också påverka omgivande vävnader, som exempelvis musklerna i bäckenbotten.

Kronisk prostatit är vanligast

Begreppet prostatit har genom åren kommit att användas för en grupp av symtom från mannens underliv. Bara i vissa fall kan läkarna hitta en förklaring till besvären. Det är mycket möjligt att det som i dag kallas för kronisk prostatit hos olika personer kan ha olika, helt skilda förklaringar.

Kronisk prostatit brukar delas upp i tre olika former.

Kronisk bäckenbottensmärta med eller utan inflammation
Den vanligaste formen av kronisk prostatit innebär att man får smärta i bäckenbotten. Ofta har man haft ont i några veckor eller månader när man söker hjälp. Orsaken till denna form av sjukdomen är inte klarlagd. Ibland kan den bero på bakterier eller en inflammation, ibland inte.

Kronisk prostatit som orsakas av bakterier
En mindre vanlig form av kronisk prostatit orsakas av bakterier. Utöver inflammation i prostatan brukar man också få återkommande urinvägsinfektioner. Oftast hjälper det att få behandling med antibiotika.

Kronisk prostatit som inte ger symtom
Man kan även ha inflammation i prostatan som inte ger några symtom alls. Det upptäcks oftast i samband med att man utreds på grund av ofrivillig barnlöshet eller när läkaren misstänker cancer. Då brukar man få lämna prover från prostatasekret eller prostatavävnad som kan visa tecken på inflammation. Ibland hittas även bakterier i prostatavävnaden, men om man inte har några symtom brukar man inte få någon behandling för denna typ av prostatit.

Kronisk prostatit brukar gå över av sig själv

Kronisk prostatit är en sjukdom som kommer och går. Man brukar ha perioder av veckor eller månader när man blir sämre, som sedan avlöses av bättre perioder. För en del innebär den kroniska formen besvär i flera år. Viktigt att veta är att sjukdomen inte är farlig och att den så småningom oftast går över av sig själv, så det gäller att inte tappa modet.

Akut prostatit orsakas av bakterier

Akut prostatit beror på att man har fått en bakterieinfektion. Det kan till exempel vara bakterier som brukar finnas i underlivet, exempelvis kolibakterier, tarmbakterier. Bakterierna kan vandra uppåt i urinvägarna, där de egentligen inte ska finnas, och ge en infektion.

Infektionen kan även bero på en sexuellt överförd sjukdom som klamydia eller gonorré. I enstaka fall kan man få prostatit efter en så kallad prostatabiopsi, en undersökning som görs när läkaren misstänker cancer. Akut prostatit är ovanligt.

Akut prostatit behandlas med antibiotika

Akut prostatit brukar läka bra efter antibiotikabehandling och de flesta får inga fortsatta besvär. Men en del kan få tillbaka sin akuta prostatit, eller utveckla kronisk prostatit.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Symtomen kommer smygande vid kronisk prostatit

Om man får kronisk prostatit brukar symtomen komma smygande under några dagar eller veckor. Det är vanligt att man har ont i området mellan ändtarmsöppning och pung, i testiklar, i ollonet, i nedre delen av buken strax ovanför penis, eller upp mot ljumskarna. Man kan också ha ont i nedre delen av ryggen.

Ibland, men det är ganska ovanligt, kan man få sveda eller smärtor när man kissar. Ofta kommer då dessa besvär samtidigt som man får täta trängningar, som gör att man behöver kissa oftare. Man kan också få obehag eller smärta i samband med utlösning.

Det är också ovanligt, men det förekommer, att det känns som att det inte går att tömma urinblåsan ordentligt, och man har sämre tryck i urinstrålen. Ibland kan det vara svårt att komma igång att kissa.

Symtomen kan vara besvärliga och om man har mycket ont kan det vara svårt att ha ett fungerande sexliv. Man kan få ont vid samlag och vara rädd för att det ska göra mer ont vid utlösning.

Akut prostatit har svårare symtom som kommer snabbt

När man har akut prostatit är symtomen betydligt svårare och kommer ofta inom något eller några dygn, helt utan förvarning. Det kan börja med magont och att man får svårt att kissa. Trängningar och sveda när man kissar är också vanligt, ibland kan man inte kissa alls. Det är vanligt att man har mycket ont, får hög feber och känner sig rejält sjuk i hela kroppen.

Vart ska man vända sig?

Oftast kan man vända sig till läkare på vårdcentral. Vanligen ställer allmänläkaren diagnos och ger behandling. Om det behövs kan läkaren skriva en remiss till en urolog, en specialist på njurar, urinvägar och mannens könsorgan, som gör fler undersökningar. Kommer besvären plötsligt och man blir väldigt sjuk med hög feber, frossa och svåra smärtor ska man åka direkt till sjukhus.

Läkaren undersöker kroppen

Läkaren gör en kroppsundersökning och känner särskilt på magen, penis och pung för att bedöma om det finns förändringar eller om man har ont. På testiklarnas topp och baksida ligger bitestiklarna som också kan bli inflammerade vid infektioner i underlivet. Prostatan undersöks genom att läkaren tar på sig en handske och för in ett finger i ändtarmsöppningen. Undersökningen kan kännas obehaglig och göra lite ont. Läkaren känner även på prostatans konsistens, om den är fast eller mjukare än vanligt, och om det finns hårda knölar i vävnaden. Läkaren känner också efter hur stor körteln är. Vid prostatit brukar prostatan bli lite svullen och öm, och svullnaden gör att konsistensen kan bli mjukare.

Man får lämna olika prover

Man får alltid lämna ett urinprov för att se om det finns bakterier eller spår av röda eller vita blodkroppar i urinen. Om det finns misstanke om att man har en könssjukdom får man lämna särskilda prov för gonorré och klamydia.

Särskilda prover lämnas

Har man akut prostatit med hög feber och svåra symtom får man lämna blodprover så att viktiga funktioner i de inre organen, till exempel lever och njurar, kan undersökas. Ibland får man också lämna ett blodprov för att undersöka om det finns bakterier i blodet.

Vid kronisk prostatit kan medelålders och äldre män få lämna blodprovet PSA när läkaren vill utesluta cancer i prostatan.

Kronisk prostatit kan ge ett lite förhöjt PSA-värde och därför är det viktigt att undersöka PSA efter en tids behandling med antibiotika om värdet var förhöjt vid den första kontrollen. Vid akut prostatit är PSA-värdena ofta rejält förhöjda.

Undersökning hos specialist

Om man har besvärliga symtom med trängningar och svårt att tömma urinblåsan kan man få remiss till en urolog som gör fler undersökningar. Bland de undersökningar som förekommer finns till exempel mätning av trycket i urinblåsan, cystometri, som görs genom att läkaren för in en tunn plastslang, kateter, genom urinröret. Läkaren kan också titta på urinblåsans insida, cystoskopi. Ofta görs en ultraljudsundersökning av prostata för att se om det finns förkalkningar, cystor eller annat som kan påverka vilken behandling man får.

Dessa undersökningar beskrivs i texten om godartad prostataförstoring.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Enkla åtgärder kan lindra

Det finns en del man kan göra själv som ibland lindrar de kroniska besvären:

  • Hålla sig varm. Kyla kan förvärra besvären vid prostatit, därför är det bra att ta varma bad och klä sig varmt. Man bör inte sitta eller ligga på kallt underlag och inte heller gå med våta kläder efter bad.
  • Ha regelbundna utlösningar. En orsak till prostatit kan vara att sekret stoppat upp i prostatakörteln. Därför kan utlösning ett par gånger i veckan vara bra.
  • Hålla igång tarmen så att man inte får förstoppning som trycker mot underlivet.

Antibiotika och smärtstillande läkemedel

Prostatit behandlas olika beroende på vad som orsakar den. Vid akut prostatit hjälper det med antibiotika. När det gäller kronisk prostatit är orsaken många gånger okänd, och därför finns det olika åsikter om vilka behandlingar som är bäst.

Om urinprover visar att det finns bakterier behandlas infektionen med antibiotika. Har man ingen bakterieinfektion kan man vänta med behandling, men ofta får man ändå pröva en behandling med antibiotika i tre till sex veckor för att se om det hjälper. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antibiotika har effekt när besvären inte beror på bakterier.

De antibiotika som brukar användas är tetracykliner, till exempel Vibramycin eller Doxyferm, kinoloner, till exempel Ciprofloxacin, eller trimetoprim i kombination med sulfa, som finns i till exempel Eusaprim eller Bactrim.

Om man har smärta i bäckenbotten och antibiotika inte har någon effekt, är det ingen idé att pröva fler antibiotikakurer.

Utöver antibiotika är det vanligt att man också får så kallade cox-hämmare, som också kallas NSAID. De dämpar smärta och inflammation. Exempel på sådana är diklofenak som finns i läkemedlet Diklofenak, eller ibuprofen som finns i exempelvis Ibumetin.

Andra läkemedel som ibland kan hjälpa

Om man kissar med svag stråle och har svårt att tömma blåsan, kan man få pröva så kallade alfablockerare. Dessa läkemedel gör att blåsans nedre del slappnar av så att det går lättare att kissa.

Andra behandlingar

Det finns en rad andra behandlingar mot kronisk prostatit. Gemensamt för dem är att det inte är klartlagt om de ger effekt. Bland metoderna finns olika former av naturläkemedel, som pollenextrakt och extrakt från dvärgpalm och pumpa.

En typ av muskelträning, så kallad biofeedback, ges av särskilt utbildade sjuksköterskor. Då övar man avslappning med hjälp av en elektrisk utrustning som registrerar muskelaktiviteten. Även andra typer av avslappning förekommer som behandling.

Besvären från underlivet vid kronisk prostatit kan påverka sexlivet och hur man mår rent allmänt, och därför kan ibland olika former av psykoterapi vara bra.

Akut prostatit behandlas ibland på sjukhus

Om man har hög feber, frossa, mycket ont och mår riktigt dåligt bör man åka direkt till en akutmottagning. Man behandlas först med antibiotika direkt i blodet. När man börjar bli bättre får man antibiotika i tablettform. Om man inte kan kissa alls måste läkaren eller sjuksköterskan föra in en kateter, en tunn plastslang, i urinblåsan. Urinen kan då passera fritt.

Om symtomen inte är svåra behöver man inte läggas in på sjukhus. Då kan man redan från början få antibiotika i tablettform i tre till fyra veckor.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-11-07
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jan-Erik Damber, läkare, professor, specialiserad på njurar och urinvägar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge