Migrän

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man har migrän får man anfall av sprängande huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Värken blir värre av fysisk ansträngning eller om man rör på huvudet. Orsaken är inte känd men migrän kan utlösas av till exempel stress, hormonförändringar eller viss mat och dryck. Risken att få migrän ökar om man har en släkting som har det.

Huvudvärken kommer antingen plötsligt eller med olika symtom innan. Symtomen kan vara otydliga, till exempel att man får magproblem eller humörsvängningar, eller tydliga i form av så kallad aura. Aura kan till exempel vara synfenomen, sämre tal eller sämre känsel. Efter ett migränanfall känner man sig ofta trött, irriterad och apatisk.

Nästan var femte kvinna och var tionde man har migrän. Problemen brukar minska efter 40-årsåldern. Barn kan också få migrän, men det är ovanligare och anfallen är kortare.

P-piller kan göra besvären värre.

Symtom

När man får migrän är det vanligt att man

  • får en intensiv och svår pulserande värk som sitter vid ena ögat eller sidan av huvudet, men värken kan också vara dubbelsidig
  • blir överkänslig för dofter, ljus och ljud
  • mår illa och kräks.

Behandling

Besvären brukar minska om man äter och sover bra. Det kan också hjälpa med motion, avslappningsövningar och akupunktur. När man får ett anfall hjälper det att lägga sig och vila på en lugn och mörk plats. Om man somnar går det ofta över snabbare.

Receptfria värktabletter kan lindra värken men har man svårare migrän kan man behöva receptbelagda medel. Ofta kan medicinerna lindra anfallet om man tar dem tidigt.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har migrän kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral. Detsamma gäller om man har migrän och behöver ta mediciner ofta, eller om medicinerna inte hjälper.

Har man aurakänningar eller migränanfall i flera dygn ska man söka vård på en akutmottagning.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Fortfarande oklart varför man får migrän

Trots intensiv forskning inom området är orsaken till varför man får migrän fortfarande inte klar, däremot är det fastslaget att ärftlighet spelar roll.

Hjärnans blodkärl och nervceller spelar in

Det är alltså inte klarlagt varför man får migrän, men forskarna tror att det under migränattacken pågår ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet.

En teori är att nervcellerna i hjärnbarken är påverkade, speciellt nervcellerna i nackloben där syncentrum sitter. Det anses uppstå urladdningar i dessa nervceller som leder till såväl aurasymtom som smärta, illamående och överkänslighet för ljus, ljud och dofter.

En annan teori är att det finns ett migräncentrum i den del av hjärnan som kallas hjärnstammen. Enligt den teorin utgår signaler från migräncentrum som gör att den så kallade trigeminusnerven sänder signaler till ett smärtcentrum i hjärnstammen. Det leder till att man känner en svår smärta. Nervsignalerna anses också gå till andra delar av hjärnan, vilket gör att man mår illa och blir överkänslig för ljus och ljud.

Två sorters migrän

Det finns två olika sorters migrän:

• Migrän med aura, som börjar med att man får så kallad aura.

• Migrän utan aura.

En och samman person kan få båda varianterna av migrän.

Migrän med aura

Vid den här typen av migrän brukar man innan huvudvärken börjar få olika symtom, så kallad aura. Symtomen kan till exempel bestå av olika synfenomen, påverkan på känsel eller motorik, ibland talsvårigheter eller ont i magen. Auran varar oftast tjugo till trettio minuter, ibland upp till en timme. Efter det att auran börjat ge med sig kommer vanligen huvudvärken, ibland kommer huvudvärken efter ett kort intervall. Denna typ av migrän kallades tidigare klassisk migrän.

Auran kan även komma under huvudvärksfasen och till och med efter huvudvärken, men det är ovanligt. Det förekommer också att man bara får aura, utan någon huvudvärk. Det blir vanligare ju äldre man blir. Ibland kan det vara svårt att skilja verkliga cirkulationsrubbningar i hjärnan från migränaura utan huvudvärk. Är man osäker är det bäst att uppsöka läkare akut.

Migrän utan aura

Den här typen av migrän är betydligt vanligare. Vid migrän utan aura kommer huvudvärken direkt utan några aurasymtom.

Man kan ändå känna på sig att migrän är på gång genom att man får en olustkänsla i kroppen och känner sig irriterad och trött. Ibland kan man också gäspa, uppleva spänningar och lätt värk i nacken, bli illamående och få känningar från magen som exempelvis lättare magsmärtor och gasspänningar.

Efter attacken

Efter migränhuvudvärken blir man ofta trött, lättirriterad och apatisk. Har man haft ett kraftigt migränanfall kan man till och med känna sig mörbultad och slut upp till ett par dygn efteråt.

Vanligare bland kvinnor

Nästan var femte kvinna och ungefär var tionde man har migrän. I genomsnitt får man drygt ett anfall per månad. Ibland, men det är ovanligt, har man flera anfall varje månad. Sju av tio personer som får migrän har en nära anhörig som också har sjukdomen. Även barn kan ha migrän, men det är ovanligare än bland vuxna. Efter 40-årsåldern brukar migränhuvudvärken succesivt minska och det blir vanligare att man bara får förkänningar utan någon huvudvärk.

Stress och hormoner vanliga orsaker

De vanligaste orsakerna som kan utlösa ett migränanfall är

  • stress
  • hormonförändringar hos kvinnor, till exempel i samband med menstruationen
  • vissa födoämnen och drycker som till exempel choklad, mögelost eller andra starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och sojaolja
  • olika påfrestningar.

Stress är den vanligaste orsaken till att man får migrän. Ofta kommer anfallet först när man slappnar av, exempelvis på helgen efter en stressig arbetsvecka eller på första semesterdagen. Även kronisk stress kan leda till en påtaglig försämring av migränen.

Vid långvarig fysisk ansträngning kan man få migrän. Om man vistas på hög höjd kan besvären öka.

Hos kvinnor orsakas migränanfall ofta av hormonförändringar och det är vanligt att sjukdomen visar sig redan under puberteten. Många får anfall av migrän i samband med menstruation. Besvären försvinner eller lindras vanligtvis när man är gravid om man har migrän utan aura. Migrän med aura brukar däremot oftast försämras under graviditet. P-piller kan göra besvären värre, men i enstaka fall kan de lindra. Under klimakterieperioden kan besvären öka medan de efter klimakteriet ofta blir lindrigare eller försvinner.

Man kan också få migrän av för lite eller för mycket sömn, hetta eller starkt solljus, höga ljud, starkt luktande parfym, långvarig ansträngning, svängningar i temperatur eller lufttryck. Det som utlöser migrän varierar från person till person och kan också variera från gång till gång hos samma person.

Migrän är nästan alltid ofarligt

Migränanfall är nästan alltid ofarliga. Bara i mycket sällsynta fall kan blodtillförseln minska så kraftigt under aurafasen att en del av hjärnvävnaden hinner bli skadad. Det kallas migränutlöst hjärninfarkt, en variant av stroke, och kännetecknas av att aurasymtomen består under flera dagar.

Om man får aurasymtom upp mot ett dygn eller migränsymtom i flera dagar ska man kontakta sjukvården för närmare undersökning. Risken för denna typ av migrän ökar om man samtidigt röker och använder p-piller, därför är det bra om man kan undvika denna kombination.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Olika slags föraningar

Fler än hälften av alla som har migrän, både med eller utan aura, kan några timmar upp till ett dygn innan huvudvärken sätter in få en föraning av att ett anfall är på gång. Humöret kan svänga, aptiten och tarmfunktionen påverkas. Man kan börja gäspa eller bli onormalt trött och även få en spänningskänsla eller lätt värk i nacken. Vissa känner sig tvärtom alerta, klartänkta och upprymda. Andra kan bli svullna i händer och fötter. Dessa föraningar är ofta diffusa och kan växla.

Vanligaste symtomen

Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk, och det är inte ovanligt att man får både migrän och spänningshuvudvärk. För att läkare ska ställa diagnosen migrän krävs att

• man har återkommande huvudvärksattacker som varar mellan fyra timmar och tre dygn
• huvudvärken har minst två av följande egenskaper: den är ensidig, den pulserar, den är medelsvår till svår, den förvärras av vanliga aktiviteter
• man får minst ett av följande symtom: illamående, kräkning, ljud- eller ljusöverkänslighet.

Typisk migränhuvudvärk

De vanligaste symtomen på migränhuvudvärk är

• att den är svår och intensiv, men kan också vara måttlig och variera i intensitet under ett anfall
• att värken känns borrande, dunkande eller pulserande
• att den sitter på ena sidan av huvudet eller vid ena ögat, men värken kan också vara dubbelsidig eller sitta i bakhuvudet
• att den förvärras när man rör på huvudet och av fysisk aktivitet
• att man blir överkänslig för dofter, ljud och ljus
• att man ofta mår illa och kan kräkas
• att koncentrationen blir sämre och man blir trött.

Hos barn är symtomen likartade, men attackerna kortare. De flesta anfall hos barn varar mellan en halvtimme och ett dygn.

Migrän med aura

Var tionde person som har migrän får vid varje anfall typiska aurasymtom innan, medan tre av tio får aura bara vid vissa anfall. Dessa symtom varar vanligen femton till tjugo minuter, ibland upp till en timme.

Det vanligaste är synfenomen, som exempelvis ett växande tomt hål i synfältet, suddiga dallrande synintryck, sicksackmönster, blixtfenomen, avsmalnande kikarsiktesyn, flimmer för ögonen, dubbelseende med mera.

Näst vanligast är påverkan på känseln med stickningar och domningar kring mun och ena armen, där besvären ofta börjar i handen för att sedan sprida sig upp längs armen. Man kan också få svårigheter att styra motoriken och att prata som vanligt. Vissa kan få förvrängd kroppsuppfattning. Andra kan få magont. Symtomen under aurafasen brukar vara likartade hos en och samma person, men kan variera en hel del mellan olika personer.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man söka vård?

Om man har aurakänningar eller migränanfall i flera dygn ska man kontakta akutsjukvården för undersökning, i första hand genom att ringa sjuksköterska vid telefonrådgivning. Om man har migrän och behöver ta mediciner ofta kan man kontakta vårdcentralen för hjälp.

När man är hos läkaren

Med hjälp av samtal och undersökningar av nervsystemet, näsans bihålor och blodtrycket tar läkaren reda på om man har migrän. Ibland tas även blodprov för att kontrollera blodsocker, blodvärde och sänka. Man kan också få genomgå kontraströntgen av hjärnan, så kallad datortomografi eller CT, eller en magnetkameraundersökning, men det är sällan nödvändigt vid vanligt migrän

Att förebygga anfallen

Genom att undvika stress och leva ett lugnt och regelbundet liv med återkommande vila, tillräckligt med sömn och regelbundna måltider kan man i princip alltid minska sina migränbesvär. Det är också bra att undvika det man vet utlöser migränen, till exempel mögelost och rödvin. Även regelbunden motion, avslappningsövningar och akupunktur kan hjälpa.

Kvinnor som får ökade besvär med migrän på grund av p-piller bör sluta med dessa, eller byta preparat. Kvinnor som både har migrän, röker och använder p-piller har en ökad risk för att få en stroke, och bör därför sluta röka.

När man får ett anfall

När man får ett migränanfall hjälper det att gå och lägga sig och vila på en lugn och mörk plats. Om man somnar går attacken ofta över snabbare. Snabbt insatta åtgärder leder ofta till att attacken blir lindrigare.

Ibland kan det även behövas läkemedel för att lindra besvären medan ett migränanfall pågår. För att få den bästa effekten ska man medicinera tidigt under anfallet. Om man har astma eller har haft magsår ska man först diskutera med en läkare vilka läkemedel som kan vara lämpliga. Vanligen sker behandlingen i följande ordning:

1. Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra hjälper ofta bra och gärna i kombination med koffein, som exempel Magnecyl-koffein, Bamyl-koffein och Treo. Brustabletter verkar snabbast. Alla tål inte acetylsalicylsyra och då kan man prova preparat som innehåller paracetamol, exempelvis Alvedon eller Panodil. Alla dessa läkemedel kan köpas receptfritt.

2. Mot illamående hjälper ofta det receptbelagda läkemedlet Primperan som innehåller metoklopramid. Under ett migränanfall stannar magens arbete upp, vilket får till följd att innehållet i de tabletter man tar mot migrän inte alltid tas upp. Om man märker att effekten av migränmedicinen varierar från anfall till anfall är det värt att prova metoklopramid. Genom att ta acetylsalicylsyra samtidigt med metoklopramid ökar den smärtstillande effekten av acetylsalicylsyra något.

3. Läkemedel som tillhör gruppen cox-hämmare innehållande till exempel de verksamma ämnena naproxen och ibuprofen fungerar ofta utmärkt. Detta gäller inte minst vid migrän som kommer vid mens. För att få effekt är det viktigt att ta dessa läkemedel i ganska hög dos och tidigt under migränanfallet. Många kan köpas receptfritt. Exempel på preparat som innehåller naproxen är Naproxen och Pronaxen. Exempel på receptfria preparat som innehåller ibuprofen är Ipren och Ibumetin.

4. Läkemedel i gruppen triptaner används vid svår migrän när ovanstående inte fungerat. Exempel på läkemedel i denna grupp är Sumatriptan, Maxalt och Naramig. Vissa av dem kan man köpa utan recept på apotek men en del behöver man recept för. Man kan ta dessa läkemedel på flera sätt, till exempel som tabletter, nässprej, sprutor och stolpiller. Vilken sort som väljs beror bland annat på om man får besvär med illamående eller kräkningar under anfallen. Dessa preparat har effekt även om migränanfallet pågått en stund, men har däremot inte visat sig ha effekt om de tas under aurafasen innan huvudvärken har börjat. Till ungdomar är det lämpligt att välja nässprej eftersom effekten för dem brukar vara bättre med sprej än med tabletter.

Många upplever att triptaner ger en betydligt bättre effekt än andra migränmediciner. Men studier har visat att smärtlindringen genomsnittligt är densamma som man får av kombinationen acetylsalicylsyra och metoklopramid. En skillnad är att effekten av triptaner kan komma snabbare. Var tredje person brukar få tillbaka huvudvärk inom ett dygn när de har tagit triptan.

Om man får tillbaka värken efter sex timmar kan man ta en ny dos, men man bör inte ta mer än två doser per dag. Man bör inte heller använda triptaner längre än tre till fyra dygn i sträck, sedan bör man göra uppehåll under två till tre dygn. Under en månads tid bör man ta triptan högst tio gånger. Om man tar mer kan läkemedlet i sig leda till daglig huvudvärk. Ergotaminpreparat har i årtionden används vid svår migrän, till exempel Anervan Novum. På senare tid har läkemedlet fått minskad användning eftersom användningen av triptaner har ökat, bland annat för att ergotamin oftare ger biverkningar.

Det är viktigt att komma ihåg att det måste gå minst 24 timmar innan läkemedel från triptangruppen tas efter det att ergotaminpreparat tagits. Omvänt måste det gå minst sex timmar, för vissa 24 timmar, efter att triptan tagits förrän ergotaminpreparat tas. Detta beror på att man annars kan få svåra sammandragningar av blodkärlen. Preparaten är receptbelagda.

Förebyggande läkemedel

Om man trots ändrad kost och livsstil får så täta migränanfall att man inte hinner bli riktigt återställd mellan varje anfall bör man använda receptbelagda läkemedel som förebygger anfallen. Det gäller när anfallen avlöser varandra och man tvingas medicinera flera gånger i veckan.

De läkemedel som då i första hand brukar användas är

• betablockerare, exempelvis Metoprolol och Inderal
• kalciumantagonister, exempelvis Verapamil eller Isoptin.

Särskilt om man också har besvär med spänningshuvudvärk kan det antidepressiva medlet amitriptylin, som ingår i Saroten, prövas till natten.

En typ av blodtryckssänkande läkemedel, angiotensin-II-hämmare, har också visat sig minska migrän. Exempel på angiotensin-II-hämmare är Losartan, Atacand och Candesartan. Orstanorm, som innehåller dihydroergotamin, kan prövas om man samtidigt besväras av lågt blodtryck med yrsel. En neurologspecialist kan också i svårbehandlade fall skriva ut olika epilepsiläkemedel.

Om man får migrän bara kring menstruationen kan man prova förebyggande behandling med cox-hämmare till exempel naproxen eller ibuprofen.

Viktigt att inte ta för mycket mediciner

Tar man för mycket läkemedel kan huvudvärken bli värre. Därför är det mycket viktigt att ha kontroll över sin medicinförbrukning, särskilt vid svåra och återkommande migränanfall. Det blir lättare för läkaren att ta ställning till vilken medicinering som är lämpligast om man i samband med utvärdering av behandlingen fört dagbok på hur ofta migränattackerna kommit och vilka mediciner som tagits och vilken effekt dessa har haft.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-02-10
Skribent:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carin Muhr, överläkare, specialist i neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.