Allmänt
På varsin sida i knäleden sitter två små halvmånformiga skivor som kallas menisker. De är några millimeter tjocka och består av brosk och bindväv. Meniskerna fungerar som stötdämpare i knäet och gör knäet stabilare när man går, springer och hoppar.
När en menisk skadas kan det uppstå sprickor eller att en bit lossnar. Det händer framför allt när man sportar och knäet vrids kraftigt. Meniskerna blir skörare med åren.
Om en lös meniskbit fastnar någonstans i knäleden låser sig knäet när man böjer eller sträcker det.
Symtom
Vanliga symtom om man har en meniskskada är att knät
- låser sig
- gör ont när man sitter på huk eller vrider det
- svullnar.
Behandling
Små meniskskador kan läka av sig själva. Vid knäskador där läkaren misstänker en meniskskada brukar man därför få avvakta ett par veckor för att se om besvären försvinner.
Diagnosen ställs genom magnetkameraundersökning eller artroskopi, ortopedisk titthålskirurgi. Om läkaren upptäcker en skada på menisken under artroskopin kan den åtgärdas direkt. Är man yngre än 35 år kan sprickor ofta sys ihop. Annars är det vanligt att den skadade delen av menisken skärs bort eller slipas ner. Det är ovanligt att läkaren tar bort en hel menisk eftersom de har en stötdämpande och skyddande funktion i knät. Däremot måste lösa meniskbitar opereras bort.
Efter en meniskskada brukar man få göra sjukgymnastik. Detta gäller både om man genomgått en operation och om man inte behöver operation. Är man medelålders eller äldre brukar man få göra sjukgymnastik i första hand.
När ska man söka vård?
Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man skadat knät och har svårt att gå eller om knät låser sig.
Om man misstänker att man har en meniskskada kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.
