Krupp

Krupp är en vanlig barnsjukdom som beror på att området nedanför stämbanden blir svullet, oftast på grund av en förkylning. Eftersom luftrören är så smala hos små barn kan en ganska liten svullnad i svalget leda till att luften får svårare att passera.

Typiska symtom är skällande hosta, heshet, väsande andning och andnöd. Besvären kommer oftast på kvällen när barnet har legat ner en stund.

Krupp brukar gå över inom en vecka, men barn som har haft krupp en gång får ofta besvär igen vid nya förkylningar.

Krupp är vanligare hos pojkar än hos flickor.

Sjukdom hos småbarn

Krupp, liksom andra luftvägsinfektioner, får barn mest på hösten och vintern. Det är framför allt barn mellan sex månader och tre år som får sjukdomen, vanligast är sjukdomen kring tvåårsåldern.

När barnet är i fem- till sexårsåldern har besvären oftast försvunnit, men krupp kan förekomma upp till skolåldern.

Krupp, pseudokrupp eller falsk krupp

Sjukdomen kallas ibland också för falsk krupp eller pseudokrupp, men det blir allt vanligare att den bara kallas för krupp. Tidigare kallades den allvarliga sjukdomen difteri för äkta krupp.

Krupp är en sjukdom som orsakas av vanliga förkylningsvirus, men det är bara små barn som kan få krupp.

Hals och luftrör svullnar

Krupp börjar som en vanlig luftvägsinfektion genom att virus infekterar slemhinnorna i halsen och luftrören. Infektionen leder till en inflammation i slemhinnan, som då svullnar något. Vissa barn får en mer kraftig inflammation i området strax nedanför stämbanden. Detta påverkar luftflödet så att barnen får en väsande andning. Svullnaden kring stämbanden gör också att barnet blir hest. Om svullnaden blir kraftig får barnet svårt att andas och blir oroligt.

En av orsakerna till att det bara är små barn som får krupp är att diametern på luftrören är mindre ju yngre barnet är. Därför kan redan en liten svullnad av slemhinnan leda till att det blir svårt för luften att passera.

Olika virus kan ge krupp

Det finns flera olika typer av virus som kan ge upphov till krupp. Vanligast är en sort som kallas för parainfluensavirus. Andra orsaker är influensavirus och RS-virus. Smittan sprids framför allt genom direktkontakt från hand till mun, men även genom luften som mikroskopiska droppar vid hosta.

Om barnet tidigare har reagerat med kruppsymtom är det bra att höja huvudändan i sängen när barnet blir förkylt. Då minskar risken för att luftrören ska svullna.

De olika virus som kan orsaka krupp är så vanliga att själva smittan är svår att undvika.

Barn som får krupp brukar

• ha skällande hosta
• bli hesa
• ha en väsande och ansträngd andning
• ha svårt att andas.

Vanligast på kvällen

Oftast kommer de typiska kruppsymtomen på kvällen efter att barnet har legat ner en stund, ibland efter en stunds sömn. Orsaken till detta är att svullnaden i luftrören ökar när man ligger ner. Av samma orsak brukar besvären lätta om barnet sätter eller ställer sig upp.

Ofta startar besvären direkt med skällande hosta och att andningen blir väsande och ansträngd.

Krupp och förkylningar

Det är vanligt att barnet före kruppsymtomen har haft symtom som vid en vanlig förkylning med snuva, feber och hosta någon eller några dagar.

Det är bara vissa barn som får krupp vid infektioner. Dessa barn får oftare kruppsymtom vid förkylningar och får det också upprepade gånger.

Svårare besvär

Det är sällsynt att vanlig krupp leder till allvarliga besvär. Men när man som förälder är osäker, ofta vid det första tillfället som barnet får krupp, kan det vara svårt att veta hur dåligt barnet mår.

Vid svårare besvär, med andnöd, andas barnet snabbare och hjärtat slår fortare. I området mellan revbenen och kring nyckelbenen kan huden dras inåt när barnet andas in.

Vid mycket svåra besvär kan barnets läppar och fingrar bli blåfärgade som ett tecken på syrebrist, och barnet blir mycket trött. Allmän blekhet och svaghet i alla muskler är allvarliga tecken, och när det uppstår måste barnet snabbt få vård. I det läget ska man ringa 112 eller snabbt ta sig till en akutmottagning.

Allvarliga tillstånd med liknande symtom

Struplocksinflammation, epiglottit, är en sjukdom som delvis har samma symtom som krupp, men som oftast orsakas av haemofilusbakterien. Idag är sjukdomen ovanlig eftersom alla barn, sedan cirka tio år tillbaka, erbjuds vaccination. Vid struplocksinflammation brukar barnet dregla och ha svårt att svälja. Däremot brukar det inte ha hosta och vara hest. Barnet har också hög feber och är betydligt sjukare än vid krupp. Struplocksinflammation som inte behandlas kan vara livshotande.

Barnet kan också ha fått ner något föremål eller en bit mat i luftvägarna, vilket påverkar andningen. Om detta sker i samband med en luftvägsinfektion kan det ge liknande symtom som vid krupp.

Man ska ringa 112 eller omedelbart söka vård vid en akutmottagning eller barnakutmottagning om

• barnet har mycket svårt att andas
• barnets läppar och fingrar blir blåfärgade
• barnet blir mycket trött, blekt och visar svaghet i musklerna
• barnet har svårt att andas och dreglar, har svårt att svälja eller har hög feber.

Om barnet har andningsbesvär som inte lättar inom 30 minuter kan man i första hand vända sig till en läkare på vårdcentral, men eftersom symtomen brukar komma på kvällen kan man behöva åka till en kvällsöppen jourmottagning eller en akutmottagning.

Om barnet får stigande feber eller tillståndet försämras kan det vara tecken på att barnet har fått en bakterieinfektion. Man ska då också söka läkare.

Om barnet får kruppliknande symtom är det viktigt att bedöma hur barnet mår allmänt. Om barnet exempelvis kan leka lite grann är besvären troligen inte så svåra. Första gången barnet får kruppliknande symtom bör man söka läkare, för att säkert veta vad besvären beror på.

Några särskilda undersökningar, förutom en vanlig kroppsundersökning, behövs oftast inte. Att ta prover kan göra barnet upprört, vilket ökar besvären. Därför undviks all provtagning om det inte är absolut nödvändigt.

Undersökningar av andra orsaker

Om det finns misstanke om andra orsaker till symtomen kan ytterligare undersökningar behöva göras, exempelvis blodprover och röntgen av lungor.

Om läkaren misstänker att besvären kan orsakas av en struplocksinflammation undersöks struplocket med hjälp av en liten spegel som vinklas så att det går att se bakom tungan.

Barn som brukar ha krupp behöver som regel ingen behandling, annat än det man själv kan göra som förälder. Det brukar räcka om barnet får komma upp och sitta eller stå, då minskar svullnaden i slemhinnan. Det är bra om barnet också andas sval luft, kanske på altanen, balkongen eller vid ett öppet fönster.

Barnet brukar ofta bli upprört, skrika och gråta, när det får svårt att andas, vilket kan göra att besvären blir värre. Det är därför viktigt att man som förälder försöker behålla sitt eget lugn, för att bättre kunna lugna barnet.

Man kan försöka få barnet att dricka ordentlig, eftersom dryck kan lindra hostan. Man kan ge nässprej om barnet är täppt i näsan. Det kan göra det lättare för barnet att andas.

Om barnet har irriterande hosta kan man pröva att ge hostdämpande medicin som man kan få på recept.

För att förebygga besvär kan huvudändan i sängen höjas vid förkylningar.

Ovanligt med allvarliga besvär

Det är sällsynt att krupp leder till allvarliga besvär, men om det händer kan barnet tillfälligt få behandling på sjukhus med till exempel kortison eller adrenalin för att minska svullnaden och underlätta andningen.

Krupp går ofta över inom en vecka, och eftersom det orsakas av en virusinfektion kan den inte behandlas med antibiotika.

Behandling på sjukhus

Ibland behöver barnet tillfällig behandling på sjukhus för att underlätta andningen.

Vid lättare besvär, särskilt vid rethosta, kan barnet få receptbelagd hostdämpande medicin.

Krupp kan behandlas med kortison i tablettform. Tabletterna löses upp i lite vatten. Som ett alternativ till tabletter kan barnet få andas in kortison. Kortison minskar inflammationen och svullnaden i luftröret, men det tar några timmar innan det börjar verka.

För att svullnaden ska minska snabbare och det ska bli lättare att andas kan barnet få andas in adrenalin. Adrenalin är ett hormon som drar ihop blodkärlen vilket i sin tur minskar svullnaden i luftrörens slemhinnor. Biverkningarna av adrenalin är att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket ökar, men det går över. Om barnet har fått adrenalin brukar det få stanna kvar på sjukhuset en stund för att se om behandling hjälper och effekten håller i sig.

Behandling med medicin som andas in behövs framför allt om barnet har en väsande andning även när det vilar och tar det lugnt. Vid svårare andningsbesvär får barnet även syrgas. Om behandlingen inte hjälper brukar barnet bli inlagt på barnklinik för fortsatt behandling och bedömning av barnläkare.

Det är bara vissa barn som reagerar med kruppsymtom vid förkylningar. Om barnet en gång har haft krupp så kan symtomen återkomma vid nya förkylningar. När barnet har kommit upp i fem till sex års ålder brukar kruppsymtomen ha försvunnit.