Kramper hos barn

Allmänt

Allmänt

Kramper kan visa sig på olika sätt

Drygt fem procent av alla barn har någon gång under de fem eller sex första levnadsåren haft ett krampanfall. Oftast förlorar barnet medvetandet i samband med krampanfallet. Vanligast är feberkramper och affektkramper.

Kramper kan visa sig på olika sätt. Oftast får man inte kontakt med barnet som tittar rakt fram, uppåt eller åt sidan. Det kan rycka i både armar och ben, antingen på ena eller båda sidorna. Det kan också rycka i ansiktet. Barnet kan bli helt stelt utan ryckningar och bita ihop tänderna men kan också bli slappt och falla ihop på golvet. Ibland kan barnet kissa eller bajsa på sig. En del barn dreglar och ansiktsfärgen förändras. Vissa anfall pågår bara en kort stund.

Kramperna går oftast över inom mindre än några minuter, men minuterna känns långa.

Feberkramper

En del barn kan vid feber få feberkramper. Det inträffar oftast när de får feber över 39 grader. Det innebär att barnet förlorar medvetandet, blir stelt och får ryckningar i armarna och benen. Huden blir blek och ibland blåaktig. Även om feberkramperna kan se dramatiska ut är de inte skadliga för barnet.

Affektanfall

Små barn kan gråta eller skrika så mycket att de tappar andan och svimmar under någon minut. Barnet kan också svimma utan att skrika. Det kallas för affektanfall och kan se otäckt ut, men är inte farligt. Anfallet framkallas av barnets starka känslor vid exempelvis smärta, rädsla, ilska eller besvikelse, så kallade affekter.

Epileptiska anfall

Ordet epilepsi är grekiska och betyder anfalla eller falla ihop. Epilepsi är symtom på en överaktivitet i hjärnan, som leder till att barnet ofta blir stelt i kroppen, får ryckningar i en eller flera kroppsdelar, kanske bleknar och förlorar medvetandet. Vid vissa former av epilepsi kan barnet bara verka frånvarande en kort stund och stirra tomt framför sig. Impulserna från hjärnan kan även göra att barnet före ett anfall får någon form av förkänning som till exempel konstig smak i munnen, förändrat synfält eller någon form av overklighetskänsla. De olika tillstånden kan förekomma var för sig eller i kombination. Ett enstaka epileptiskt anfall betyder inte att man har epilepsi.

Har barnet flera anfall som inte kan förklaras av några speciella omständigheter behöver barnet utredas. Mindre än en procent av alla barn och ungdomar har epilepsi. Risken att få epilepsi är störst under de första levnadsåren, framför allt under det första levnadsåret och speciellt de första levnadsmånaderna.

Fäll ihop

Vad kan man göra själv?

Vad kan man göra själv?

Det är ofta skrämmande att uppleva ett krampanfall hos ett barn, särskilt obehagligt är det om barnet får ryckningar och blir medvetslöst. Det ser livshotande ut, men så är det inte.

Gör så här:

  • Om barnet förlorar medvetandet och har krampryckningar, se till att andningsvägarna är fria.
  • Lägg barnet i stabilt sidoläge. Barnet ska ligga med ansiktet vinklat lätt nedåt mot golvet.
  • Ring 112 och begär ambulans om barnet inte har en känd krampsjukdom och haft samma typ av anfall tidigare.
Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Barn med kramper ska bedömas av läkare

När ett barn får krampanfall för första gången och har muskelryckningar i en del av kroppen eller i hela kroppen ska man söka vård direkt, oavsett om barnet blivit medvetslöst eller inte.

Man ska ringa 112 och begära ambulans. Om kramperna har slutat och barnet inte mår dåligt går det bra att åka till närmaste akutmottagning i egen bil. Efter det akuta omhändertagandet brukar barnet utredas vidare för att ta reda på vad kramperna beror på.

Barn som behandlas för en krampsjukdom

Om barnet har behandling för en krampåkomma men ändå får ett anfall som går över av sig själv ska man kontakta barnets behandlande läkare eller barnläkarmottagning för att få råd, kanske behöver dosen ändras.

Om kramperna är längre eller annorlunda än vanligt eller om barnet inte återhämtar sig som vanligt ska man kontakta behandlande mottagning eller akutmottagning direkt. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen.

Andra typer av anfall

Får barnet andra typer av anfall än kramper, till exempel frånvaroattacker, ska man kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning för vidare utredning.

Spädbarn som får serier av kramper

Spädbarn kan få anfall som kallas infantil spasm. Det visar sig som serier av sekundkorta böjningar i nacke, armar och ben. Huvudet faller framåt, armarna slår ut och böjs framåt, och benen dras upp. Om ett spädbarn får den här sortens kramper ska man söka vård direkt på en akutmottagning eller barnläkarmottagning eftersom barnet behöver utredas.

Fäll ihop
Publicerad:
2011-11-09
Skribent:

Orvar Eeg-Olofsson, läkare, professor i barnneurologi, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala

Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden