Höga blodfetter

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Det finns flera typer av fetter i blodet, såväl nyttiga som skadliga. Om man har för höga halter av de skadliga fetterna, framför allt LDL-kolesterol, ökar risken för åderförfettning, förträngning av blodkärlet. Det kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar.

Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men vad man äter och hur mycket man rör på sig har också stor betydelse.

Symtom

Förhöjda blodfetter ger vanligen inga symtom i sig, men på lång sikt kan de leda till sjukdomar. Vissa kan få senknutor vid höga kolesterolvärden, men det är ovanligt.

Behandling

Om man har måttligt förhöjda blodfettsvärden räcker det ofta att skaffa sig bättre vanor för att sänka värdena. Det kan till exempel innebära att lägga om kostvanorna och motionera regelbundet. Små mängder alkohol, till exempel några glas vin i veckan, kan ha en skyddande effekt. Dricker man däremot mycket alkohol kan det i stället få motsatt verkan och öka halterna av blodfetter.

En del kan behöva läkemedel som sänker halterna av fett i blodet.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en vårdcentral för att kontrollera sina blodfettsvärden om man har

  • en hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • släktingar som har fått hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder
  • andra riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och dåliga matvanor.
Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Blodfettsrubbningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Det finns flera typer av fetter i blodet, såväl nyttiga som skadliga. Alltför höga halter av skadliga blodfetter kan leda till så kallad åderförfettning, eller åderförkalkning. Det innebär att blodfetterna har lagrats i blodkärlens väggar så att blodkärlen har blivit stela och trånga. Då ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar, till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.

Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men vad man äter och hur mycket man rör på sig har också stor betydelse.

Olika typer av blodfetter

Det finns olika typer av fetter i blodet. De som brukar bedömas är totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.

Om man har höga halter av det skadliga kolesterolet LDL i blodet kan det lagras i blodkärlens väggar och bidra till åderförfettning. På längre sikt finns det risk för att blodkärlen täpps igen. Det kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt, stroke eller försämrad blodcirkulation i benen, så kallad fönstertittarsjuka.

HDL brukar kallas det nyttiga kolesterolet och är förknippat med en skyddande effekt. Det transporterar bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna.

För höga halter av triglycerider kan också bidra till åderförfettning. Ibland är halterna av LDL-kolesterol och triglycerider förhöjda samtidigt, medan HDL-kolesterol är sänkt.

Vad beror höga blodfetter på?

Höga blodfetter beror till stor del på ärftliga faktorer. Levnadsvanorna, främst kost- och motionsvanor, har också stor betydelse

Mycket förhöjda blodfettsvärden kan ibland bero på någon sjukdom, till exempel i levern eller ämnesomsättningen. Det finns också rent ärftliga former av förhöjda blodfetter, som kan göra att förhöjningen kommer redan i unga år och att man får kraftigt ökade värden. Sådana ärftliga blodfettsförhöjningar är ibland orsaken till att unga personer får hjärtinfarkt.

Höga blodfetter måste inte leda till sjukdom

Höga halter av blodfetter ökar alltså risken för hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att risken beror på flera olika faktorer. Ett högt kolesterolvärde behöver inte i sig innebära att man insjuknar i förtid i någon hjärt-kärlsjukdom, och många som får till exempel hjärtinfarkt har normala blodfettsvärden.

Höga blodfetter är vanligt

Hur stor del av befolkningen som har höga halter av blodfetter är olika i olika länder. Det beror på både arv och levnadsvanor. Det beror förstås också på hur man sätter gränserna för höga värden.

I Sverige och i många andra länder har befolkningen i genomsnitt högre kolesterolvärden än vad som är önskvärt. Mer än hälften av alla svenska män och kvinnor har förhöjda kolesterolvärden. Andelen ökar med stigande ålder.

Under de senaste 30-40 åren har medelvärden på kolesterol i den svenska befolkningen minskat. Orsaken till detta är inte känd, men förbättrade kostvanor med mer konsumtion av frukt och grönsaker kan ha bidragit.

Likheter med högt blodtryck

Att ha höga blodfetter har likheter med att ha högt blodtryck. I båda fallen har man oftast inga besvär, men på längre sikt ökar risken för att man får sjukdomar i hjärta och blodkärl. Därför kallas de för riskfaktorer. Andra exempel på riskfaktorer är rökning, diabetes, övervikt och om man har nära släktingar som i ung ålder insjuknat i till exempel hjärtinfarkt. Risken att få en hjärt-kärlsjukdom ökar också med åldern. Män löper större risk än kvinnor. Vid diabetes har kvinnor ungefär lika stor risk som män att få hjärt-kärlsjukdomar.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Olika risk hos olika personer

Risken för hjärt-kärlsjukdom om man har förhöjda blodfetter är olika från person till person. Det beror på att även andra faktorer spelar in. Har man andra riskfaktorer som till exempel hjärt-kärlsjukdom, elle diabetes kan den sammantagna risken bli för hög. Därför kan en läkare bedöma att till exempel ett visst kolesterolvärde inte behöver behandlas hos en person, medan den ska behandlas med läkemedel hos en annan.

Om man är frisk och inte är i riskzonen för övrigt behöver man ofta inte oroa sig om kolesterolvärdena ligger lite högt. Om man däremot har någon hjärt-kärlsjukdom eller diabetes bör man ha värden som är betydligt lägre än vad genomsnittssvensken har.

När bör man kontrollera sina blodfetter?

Om man har vissa sjukdomar eller andra riskfaktorer är det viktigt att kontrollera sina blodfettsvärden och att försöka sänka dem om de är höga. Det är lämpligt att kontrollera halterna av blodfetter om man har

  • hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • släktingar som fått hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder
  • andra riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och dåliga matvanor.

Hjärt-kärlsjukdom

Om man har eller har haft någon åderförfettningssjukdom, som hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke, är det viktigt att inte ha för höga halter av blodfetter. Andra delar av kroppen som kan beröras av åderförfettning är de stora kärlen i buken samt fötter och underben, till exempel vid så kallad fönstertittarsjuka. Den som har någon åderförfettningssjukdom bör alltid få blodfetterna kontrollerade och få behandling för att sänka höga blodfetter. 

Diabetes

Den vanligaste formen av diabetes, så kallad typ 2-diabetes, ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Den som har diabetes har ofta så kallad dyslipidemi, som innebär att man har höga halter triglycerider och låga halter av det nyttiga HDL-kolesterolet, ibland även höga halter av det skadliga LDL-kolesterolet. Därför bör man få blodfetterna kontrollerade om man har diabetes. Det är vetenskapligt bevisat att risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom vid diabetes minskar med så kallade statiner, särskilt om man också har andra riskfaktorer. 

Ärftlighet

Om man har föräldrar eller syskon som har fått en hjärt-kärlsjukdom, till exempel hjärtinfarkt eller stroke, i tidig ålder är det bra att få blodfettsvärdena kontrollerade. Med tidig ålder menas före 55 år för män och före 65 år för kvinnor. Om man vet att höga kolesterolvärden finns i släkten är det också ett skäl att ta reda på vilka värden man har.

Andra riskfaktorer

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är till exempel rökning, högt blodtryck, felaktiga matvanor och fetma eller övervikt. Rökning har störst betydelse. Ju fler riskfaktorer man har, desto viktigare är det att få blodfettsvärdena kontrollerade.

Hur vet man att man har höga blodfetter?

Höga halter av blodfetter ger inga besvär och kan bara upptäckas genom blodprov. Blodfettsvärdena kan variera från tillfälle till tillfälle. Därför brukar man få lämna blodprov flera gånger. Kolesterolvärdet kan mätas utan speciella förberedelser, men om man också ska mäta de övriga blodfetterna måste provet tas fastande, det vill säga innan man ätit på morgonen.

Vad är högt?

Blodfettsvärdena mäts i enheten millimol per liter. Om man har någon hjärt-kärlsjukdom eller annan riskfaktor brukar gränsen för vad som är en önskvärd halt av totalkolesterol vara 5,0 millimol per liter, och vid mycket hög risk 4,5 millimol. Halten av det skadliga kolesterolet, LDL, bör då vara högst 3,0 millimol per liter, och vid mycket hög risk 2,5 millimol. Det nyttiga kolesterolet, HDL, bör inte vara lägre än 1,0 millimol per liter. Halten av triglycerider bör inte vara högre än 2,0 millimol per liter.

Om man är frisk och inte har andra riskfaktorer kan kolesterolhalten ligga högre utan att man behöver oroa sig.

Andra undersökningar

Det finns sjukdomar som kan göra att halterna av fett i blodet stiger. Därför tar läkaren ofta blodprover för att utesluta att man har till exempel störd sköldkörtelfunktion som ger låg ämnesomsättning, diabetes, lever- eller njursjukdom. Om man har leverprover som inte är riktigt bra kan det bero på att man dricker mycket alkohol. Det kan i sin tur orsaka att man får höga halter av blodfetter, främst triglycerider.

Om man har höga blodfettsvärden är det bra om även viloblodtrycket och blodsockerhalten mäts. Det är också bra att genomgå en EKG-undersökning för att upptäcka om man tidigare haft till exempel hjärtinfarkter eller andra hjärtproblem. Det görs för att den totala risken för hjärt-kärlsjukdom ska kunna bedömas.

Behandlingen börjar med ändrade levnadsvanor

Om man har höga halter av blodfetter är det viktigt att man i första hand försöker ändra sina levnadsvanor så att blodfettsvärdena förbättras. Då kan samtidigt andra riskfaktorer påverkas, som att blodtrycket sänks och vikten minskar.

Rökning

Om man röker är den viktigaste åtgärden för att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar att sluta röka. Det kan vara svårt att sluta röka på egen hand, men många vårdcentraler kan erbjuda stöd för rökavvänjning. 

Maten

Den mat som är bra när man har höga halter av blodfetter är i stort sett samma som rekommenderas när man har diabetes, övervikt och högt blodtryck. Den maten är också bra som riktlinje för de flesta människor.

  • Ät mer grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fisk och magert kött.
  • Ät mindre kaffebröd, socker och snacks.
  • Undvika feta mejeriprodukter, feta kött- och charkuteriprodukter.
  • Många vegetabiliska oljor, som olivolja och rapsolja samt fett från fisk har gynnsam effekt på blodfetterna.

Motion

Regelbunden motion förbättrar hälsan och minskar risken för sjukdomar på flera olika sätt. Kolesterolvärdet kan minska något och och fördelningen mellan det nyttiga kolesterolet, HDL, och det skadliga kolesterolet, LDL, i blodet blir bättre. Regelbunden motion är också bra om man behöver gå ner i vikt och behålla den lägre vikten. Motionen behöver inte vara särskilt intensiv. Raska promenader i 30 minuter har bra effekt om man gör dem regelbundet.

Alkohol

Små mängder alkohol, till exempel några glas vin i veckan, verkar inte öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. I stället är det mycket som talar för att små mängder alkohol minskar risken för till exempel hjärtinfarkt. Orsaken kan vara att halten av det nyttiga kolesterolet, HDL, i blodet ökar. Men om man dricker mycket alkohol kan det få motsatt effekt och i stället öka de skadliga blodfettshalterna, liksom risken för hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar.

Den skyddande effekten vid liten till måttlig alkoholkonsumtion ska också vägas mot risken att bli beroende och att alkohol kan höja blodtrycket och göra det svårare att hålla vikten.

Ofta räcker ändrade vanor

Om man har måttligt förhöjda blodfettsvärden är en förändring av levnadsvanorna ofta tillräckligt för att värdena ska sänkas. Om man tycker det är svårt att förändra sina levnadsvanor kan de flesta vårdcentraler ge stöd och råd.

När behövs läkemedel?

Övriga sjukdomar och riskfaktorer avgör om man behöver behandling med läkemedel för sina blodfetter. Om man har hög risk för hjärt-kärlsjukdom och förändringar i kost och motion inte ger tillräckligt resultat kan man ibland rekommenderas läkemedel. Om man till exempel har haft hjärtinfarkt eller stroke, om man har diabetes eller vissa former av ärftlig höjning av blodfetterna behövs ofta läkemedel vid förhöjda blodfettsvärden.

Läkaren bedömer risken för hjärt-kärlsjukdom

Kolesterolsänkande läkemedel gör inte lika stor nytta för personer utan hjärt-kärlsjukdom, som för de som haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. Om man inte har någon hjärt-kärlsjukdom eller diabetes gör läkaren en bedömning av den framtida risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Läkaren tar då hänsyn till övriga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

Det går att beräkna ungefär hur stor risken är för att man ska insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom. Om läkaren uppskattar att man har över en viss procents risk att avlida av hjärt-kärlsjukdom inom cirka tio år kan man behöva läkemedel. Läkaren tar också hänsyn till om hjärt-kärlsjukdom finns i släkten och om man till exempel är överviktig eller inte rör på sig tillräckligt.

Det är inte bara det totala kolesterolvärdet som har betydelse, utan även triglyceriderna och fördelningen mellan det nyttiga HDL-kolesterolet och det skadliga LDL-kolesterolet.

Även om man behandlas med läkemedel är det fortfarande viktigt att tänka på vad man äter och att motionera. Då blir det lättare att minska blodfettsvärdena och man behöver kanske inte ta så mycket läkemedel.

Kvinnor och män kan behöva olika behandling

Män löper större risk att få hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Det gäller speciellt före 65 år ålder. En man och en kvinna som är lika gamla och som har samma värden på kolesterol och blodtryck kan därför få olika råd om behandling.

Om man redan har fått en hjärt-kärlsjukdom eller har diabetes gäller samma rekommendationer för både män och kvinnor.

Risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar ju äldre man blir

Risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom är högre ju äldre man blir. Om man är över 75 år, och inte har fått hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt eller stroke, finns det oftast ingen anledning att ta läkemedel för att sänka halterna av blodfetter eftersom nyttan inte är bevisad. Har man däremot haft hjärtinfarkt eller genomgått kranskärlsoperation kan man behöva ta läkemedel mot höga blodfetter, även om man är över 75 år.

Vilka värden ska man eftersträva?

Målet med behandlingen är att komma ner till ett totalt kolesterolvärde på högst 5,0 millimol per liter. Vid mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom bör man ha högst 4,5 millimol per liter. LDL-värdet bör vara högst 3,0 millimol per liter, men vid mycket hög risk för hjärt-kärlssjukdom bör värdet inte vara högre än 2,5 millimol per liter. Det är särskilt viktigt om man redan har fått en hjärt-kärlsjukdom. Om man till exempel haft hjärtinfarkt kan man ibland behöva nå kolesterolvärden som är lägre än dessa värden. Ännu lägre värden kan bli aktuella vid mycket hög risk, till exempel om man har diabetes med omfattande kärlskador.

Statiner vanligaste läkemedlen

Den allra vanligaste och mest effektiva läkemedelsgruppen för att sänka halterna av blodfetter kallas statiner. Exempel på statiner är Simvastatin, Pravastatin och Atorvastatin. Statiner sänker blodfetterna genom att minska tillverkningen av kolesterol i levern. Statinerna sänker framför allt det skadliga kolesterolet LDL, men även triglyceriderna. Halten av det nyttiga kolesterolet HDL ökar något.

Statinerna kan ge lindriga muskelsmärtor. Det är ofarligt men kan göra att dosen behöver sänkas. En mycket sällsynt men allvarlig biverkan är muskelsönderfall. Risken är större om man samtidigt använder vissa andra blodfettsänkande läkemedel, bland annat fibrater. Om man får muskelvärk som inte går över inom några dagar ska man därför kontakta sin läkare, särskilt om man också har feber.

Ibland behövs andra mediciner

Ibland behövs andra blodfettsänkande läkemedel än statiner, till exempel vid ovanligare rubbningar av blodfetterna eller om man inte tål statiner. Andra typer av blodfettssänkande läkemedel används ibland som tillägg när statiner inte ger tillräcklig effekt. Att kombinera mediciner kan vara ett alternativ i stället för att ta mycket höga doser statiner.

Resiner

Resiner är en grupp läkemedel som binder gallsyror i tarmen så att syrorna försvinner ur kroppen med avföringen, i stället för att tas upp i blodet. Då används kroppens överskott av kolesterol för att bilda nya gallsyror. Resiner minskar mängden LDL-kolesterol. Exempel på resiner är Questran, Lestid och Cholestagel.

Resiner kan orsaka förstoppning och illamående, så därför brukar dosen ökas långsamt när man börjar ta dem. Ibland används resiner tillsammans med någon statin. Resiner används också till unga personer som har vissa ärftliga former av blodfettsrubbningar.

Fibrater

Fibrater ökar leverns nedbrytning av vissa blodfetter, så att triglyceriderna sänks kraftigt. Även det skadliga kolesterolet LDL sänks något. Halten av det nyttiga kolesterolet HDL ökar måttligt. Exempel på fibrater är Bezalip, Gemfibrozil, Lopid och Lipanthyl.

Fibrater används framför allt om man har förhöjda halter av triglycerider. I vissa fall kan de också användas tillsammans med någon statin.

Kolesterolupptagshämmare

Kolesterolupptagshämmare är en nyare läkemedelsgrupp, som gör att mindre kolesterol tas upp i blodet från tarmen. Medicinen sänker LDL-kolesterol. Kolesterolupptagshämmare används oftast som tillägg till statin eller om man får besvärliga biverkningar av statiner.

Inga bevis för att naturläkemedel och kosttillskott har effekt

Det finns flera naturläkemedel och kosttillskott med omega-3-fettsyror, men det saknas vetenskapliga bevis för att de minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Det finns bordsmargarin som innehåller så kallade växtsteroler, som minskar upptaget av kolesterol från tarmen. En del bordsmargariner innehåller också omega-3-fettsyror. Det finns inga vetenskapliga bevis för att de minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Sluta-röka-linjen

Sluta-röka-linjen är en nationell gratistjänst som drivs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Initiativtagare var Cancerfonden, Apoteket, Hjärt-Lungfonden, Folkhälsomyndigheten och Centrum för tobaksprevention inom Stockholms läns landsting.

Professionella rökavvänjare finns på plats alla vardagar och vissa kvällar. Telefonnumret är 08-840000 (ej från mobiltelefon). Från mobiltelefon ringer man 0771-84 10 10 och det kostar som ett vanligt mobilsamtal.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar och stroke. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-11-14
Skribent:

Jan Håkansson, läkare, specialist i allmänmedicin, Krokoms hälsocentral 

Redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter M Nilsson, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö