Graviditetsdiabetes

Diabetes är flera sjukdomar

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes är att man har för mycket socker, glukos, i blodet. Därför har diabetes även kallats sockersjuka.

Tre till fyra procent av Sveriges befolkning, ungefär 350 000 människor, har diabetes. Av dessa har nio av tio typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Den uppstår antingen då bukspottkörtelns produktion av hormonet insulin inte räcker till för kroppens behov eller på grund av att man blivit insulinresistent, det vill säga att kroppens insulin inte kan verka med full kraft.

För mycket socker i blodet

De kolhydrater man får i sig genom maten bryts ned till socker i tarmen. Från tarmen tas socker upp i blodet och förs till kroppens olika organ, där sockret fungerar som viktigt bränsle för cellerna.

För att sockret ska kunna lämna blodet och passera över till cellerna behövs insulin, ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Om man har diabetes finns det antingen för lite insulin i kroppen, eller så reagerar kroppen inte tillräckligt på det insulin som finns. Då stannar sockret kvar i blodet och cellerna får för lite energi.

När man är gravid försämras kroppens känslighet för insulin. Oftast kompenserar kroppen för det genom att öka sin produktion av insulin. Om kroppen inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin stiger halten av socker i blodet. Då får man till slut graviditetsdiabetes och måste bli behandlad för att fostret inte ska ta skada.

Upptäcks alltid vid blodsockermätning

När man får diabetes under en graviditet handlar det oftast om så kallad graviditetsdiabetes. Det är en typ 2-diabetes som går över efter förlossningen. Varje år får två till tre procent av alla gravida kvinnor får denna form av diabetes. Det upptäcks alltid vid vanliga kontroller på mödravårdscentralen. Där undersöker man regelbundet alla gravida kvinnors blodsockervärde genom ett blodprov. Därför är det mycket ovanligt med obehandlad graviditetsdiabetes, som kan leda till att fostret hindras i sin utveckling. Obehandlad graviditetsdiabetes medför också att den gravida kvinnan får en ökad risk för havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi.

Ovanligt med andra diabetesformer

Att kvinnor får typ 1-diabetes under en graviditet sker ungefär tio gånger per år i Sverige. Denna diabetesform kallas inte graviditetsdiabetes. En del som blir gravida har redan typ 1-diabetes, eftersom den ofta startar i barn- eller ungdomen. Däremot är det ovanligare att man redan har typ 2-diabetes när man blir gravid, eftersom den diabetesformen oftast inte uppstår förrän den fruktsamma delen av livet är över.

Vilka får graviditetsdiabetes?

Man kan ha ärftliga anlag för att få diabetes utan att sjukdomen bryter ut. Graviditetsdiabetes orsakas av att kroppen utsätts för den extra påfrestning som en graviditet innebär.

Om man har föräldrar eller syskon med diabetes ökar risken för att man ska få graviditetsdiabetes. Risken ökar också om man har haft graviditetsdiabetes tidigare, är överviktig eller har fött barn som har vägt mer än fyra och ett halvt kilo.

Ökad risk att få typ 2-diabetes senare

Om man får graviditetsdiabetes är risken stor att man senare i livet utvecklar typ 2-diabetes. Det bästa man kan göra för att undvika att få typ 2-diabetes är att motionera regelbundet och undvika att gå upp mycket i vikt.

De flesta märker inte att de har sjukdomen

Oftast märker man inte att man har graviditetsdiabetes. Om blodsockervärdet är väldigt högt är besvären samma som vid andra typer av diabetes. Vanligast är att man är mycket trött, törstig och måste kissa mycket och ofta.

Regelbunden kontroll på MVC

Alla gravida kvinnor får sitt blodsockervärde kontrollerat med ett blodprov vid besöken på mödrahälsovården.

Blodsocker mäts i enheten millimol per liter, förkortat mmol/liter. Halten av socker i blodet mäts som sockermängden i blodplasma, den vätska som blir kvar efter att de röda blodkropparna har centrifugerats bort.

Gränsen för graviditetsdiabetes är ett plasmaglukosvärde, eller P-Glukos som det också kallas, på 7,0 mmol/liter eller högre. Provet ska då vara taget på fastande mage två gånger under olika dagar.

Om plasmaglukosvärdet när man har fastat ligger strax under 7,0 mmol/liter, alltså i gränsområdet för diabetes, kan man göra en så kallad glukosbelastning för att mer säkert avgöra om man har graviditetsdiabetes eller inte.

Hur går glukosbelastningen till?

Man får komma till undersökningen på fastande mage. Först mäts plasmaglukosvärdet för att kontrollera att sockernivån i blodet inte ligger på en för hög nivå redan när man har fastat. Sedan får man dricka en sockerlösning som innehåller vatten och 75 gram glukos. Man får därefter vänta i två timmar medan man tar det lugnt och inte äter eller dricker något. Det kan hända att man mår illa efter att ha druckit sockerlösningen.

Efter två timmar mäts plasmaglukosvärdet en gång till. Om man är frisk ska värdet ligga under 10 mmol/liter. Är det 10 mmol/liter eller högre har man graviditetsdiabetes.

Om det visar sig att man har graviditetsdiabetes brukar man bli inskriven på en specialistmödravårdsmottagning, där personalen samarbetar med en diabetesläkare.

Ibland räcker kost och motion

Behandlingen av graviditetsdiabetes är olika beroende på hur högt blodsockervärde man har. Ofta kan man kontrollera blodsockervärdet genom att äta mat som innehåller mindre socker och fett i kombination med att man motionerar mer. Att röra på sig och hålla nere vikten är det bästa sättet att minska risken för typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Man bör även äta regelbundet och försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen.

Om man behöver medicin

Om inte ändrade kostvanor och ökad motion räcker för att hålla sockervärdena nere måste man ta extra insulin under graviditeten. Det tas i form av sprutor som man kan ge sig själv. Vanligen tar man snabbverkande insulin till varje måltid, och till natten ett mer långverkande insulin. Om man har typ 2-diabetes, och behandlas med blodsockersänkande tabletter, måste man ta insulin under graviditeten och under denna tid sluta med tabletterna.

Det görs täta kontroller

Om man är gravid är det viktigt att blodsockret ligger så bra som möjligt för att fostret ska utvecklas bra. Det är särskilt viktigt under graviditetens första tre månader.

Ett högt blodsockervärde innebär också en risk för att man får skador på blodkärlen i kroppens olika organ. Det är även viktigt att blodtrycket ligger på en bra nivå. Ett förhöjt blodtryck kan leda till att fostret inte växer som det ska. Därför följer barnmorskan moderns blodtryck samt fostrets tillväxt och hjärtverksamhet under hela graviditeten. Barnmorskan lyssnar också på fostrets hjärtljud.

Om man har graviditetsdiabetes blir man från graviditetsvecka 32 undersökt med ultraljud med två till fyra veckors mellanrum för att kontrollera att fostret växer som det ska.

När barnet är fött

Första dygnet kontrolleras barnets blodsockervärde med jämna mellanrum. Orsaken till detta är att under graviditeten kan barnet haft en hög egen produktion av insulin, om mammans blodsocker varierar kraftigt med höga och låga värden. Efter förlossningen fortsätter den högre produktionen under en tid, vilket kan göra att barnet får ett lågt blodsockervärde. Då kan barnet behöva extra tillägg med modersmjölksersättning. Detta brukar försvinna några dagar efter förlossningen. Om den gravida kvinnan har haft svårt att hålla jämnt blodsocker, kan man ibland se andra tecken på det nyfödda barnet, som till exempel: hög födelsevikt, högt blodvärde och lättare andningsproblem.

Eftersom de kvinnor som har graviditetsdiabetes går på regelbundna på kontroller på MVC och behandlas är detta ovanligt. De flesta nyfödda barn och behöver sällan någon särskild behandling efter förlossningen.

Efter förlossningen brukar blodsockervärdet ganska snart bli som vanligt igen hos de flesta mammor. Då är det viktigt att minska risken för att utveckla typ 2-diabetes genom att motionera regelbundet och undvika att gå upp mycket i vikt.

Om man har haft graviditetsdiabetes bör man göra en uppföljande kontroll av sitt blodsockervärde. Det kan göras några månader efter förlossningen på en mödravårdscentral eller vårdcentral. Man bör sedan genomgå en hälsokontroll minst en gång om året. Den bör innebära kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter. Även matvanor, motion, rökning, alkoholvanor och eventuell övervikt bör diskuteras vid en sådan hälsokontroll.

Att bli gravid igen

Om man har haft graviditetsdiabetes, eller har diabetes, bör man försöka ha ett så bra blodsockervärde som möjligt redan när man vill bli gravid. Det är under de första tre månaderna av graviditeten som risken är störst för att höga blodsockernivåer ska orsaka skador på fostret.