Diarré hos barn

Skriv ut

Barn som har diarré har oftast en virusinfektion i form av magsjuka, som kommer snabbt och smittar lätt. Då är det vanligt att även kräkas. Diarré kan också bero på bland annat för lite fett eller för mycket fibrer i maten, eller på att barnet har ätit något det inte tål och får en allergisk reaktion.

Skriv ut

När man får diarré innebär det att man får lös avföring, som oftast kommer flera gånger om dagen. Konsistensen är som vatten, välling eller tunn gröt med eller utan fasta delar. Den kan även innehålla blod och slem.

Hur avföringen ser ut beror mycket på vad man äter. Barn under ett år som ammas har ofta lös eller grynig avföring, som är gul och ibland grönaktig. Det är normalt, även om avföringen kommer så ofta som sju till åtta gånger om dagen eller efter varje måltid. Om avföringen blir mycket tunnare än vanligt kan man misstänka att det ammade barnet har diarré på grund av en infektion.

Vad beror diarré på?

Vad beror diarré på?

Diarré kan ha många olika orsaker. Om man har fått en infektion i magen eller tarmen beror diarrén på att något irriterar tarmen så att vätska inte kan tas upp. Tarmen rör sig snabbare mot vad den brukar, avföringen blir då lösare än vad den brukar och passerar snabbt genom tarmen. Tarmen hinner inte suga upp vätska på vägen, och vätskan följer med avföringen ut. Det leder till att man får brist på vätska.

Om man har en överskänslighet mot mat kan mat som inte bryts ner i tarmen istället dra till sig vatten och man får diarré. Vätskan blir kvar i avföringen, avföringen blir flytande och kroppen förlorar vätska.

Ibland beror diarré på att man har en sjukdom i tarmen, då brukar man ha diarré hela tiden eller från och till och under en lång tid.

Det finns många orsaker till att barn får diarré

  • Den vanligaste orsaken till diarré hos barn är magsjuka orsakad av en virusinfektion. De vanligaste smittämnena kallas för rotavirus och calicivirus. Calici kallas även för vinterkräksjukan.
  • Felaktig blandning av modersmjölksersättning eller tillskottsnäring kan leda till svår diarré hos barn upp till ett år. Därför är det viktigt att man blandar så som det står på förpackningen.
  • Barn kan reagera mot något födoämne, till exempel mot komjölksprotein,, mot soja, mot gluten i mjöl, så kallad glutenintolerans. Barn kan reagera mot laktos i mjölk. Om barnet  reagerar mog något födoämne kan det även få andra besvär, såsom eksem och andningsbesvär.
  • Ibland kan barn mellan sex månader och tre år ha långdragen diarré utan att det påverkar hur barnet växer eller hur barnet mår, och ofta finns inte någon orsak.
  • Barn som får för lite fett i maten eller som ofta äter fiberrik mat kan också bli lösa i magen.
  • Behandling med antibiotika påverkar den normala tarmflorans bakterier, det vill säga de bakterier som finns där naturligt för att skydda mot farliga infektioner. Den störda bakteriebalansen i tarmen kan ge diarré.
  • Barnet har fått i sig tarmbakterier, såsom salmonella och campylobakter, eller parasiter, till exempel gardia. Dessa bakterier och parasiter sprids via smittat vatten och livsmedel, vanligtvis i länder med dålig vatten- och avloppsrening. Campylobakter sprids oftast via mat som inte tillagats tillräckligt, till exempel dåligt tillagad kyckling.
  • Ibland kan infektioner som förkylning, urinvägsinfektion eller lunginflammation göra att barnet får diarré.

Läs mer om olika maginfektioner hos barn i texten Infektioner hos barn – smittguide magsjuka. Läs också om turistdiarré.

Ovanliga orsaker till diarré

Matförgiftning, som orsakas av vissa bakterier, kan ge diarré, men det är mindre vanligt. Ofta går det över efter ett till två dygn. Diarré kan också bero på förgiftning orsakad av att barnet har ätit till exempel växter, bär, svampar eller giftig metall. Ofta kräks barnet.

Vid sjukdomar i bukspottkörteln, som till exempel cystisk fibros kan tarmen ha svårt att ta upp fettet i maten och barnet får diarré. Avföringen är då fettglänsande och svår att spola ned i toaletten.

Om barn som är äldre än tre år, oftast gäller detta barn i skolåldern, har diarré under en lång tid, kan det bero på en inflammatorisk sjukdom i tarmen. Barnet kan då ibland ha slem eller blod eller ont i magen, barnet kan också växa sämre än förväntat.

Magsjuka brukar gå över på några dagar

Om barnet har magsjuka är det vanligt att det också kräks, har ont i magen och ibland feber. Magsjuka orsakas oftast av ett virus som det inte finns någon medicin mot. Magsjuka smittar lätt. Kräkningarna brukar upphöra redan inom ett till två dygn, medan diarréerna kan fortsätta i någon vecka.

Ett av flera symtom vid glutenintolerans

Glutenintolerans, även kallad celiaki, kan göra att man får diarré samtidigt som man har flera andra symtom som varierar efter hur gammal man är. Man kan få ont i magen, och inte växa och gå upp i vikt så som man borde. Man kan också ha glutenintolerans utan att ha diarré.

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. När man inte tål gluten skadas slemhinnan i tarmen. Det gör att näringen i maten inte tas upp på vanligt sätt. Ett blodprov kan visa om man behöver utredas för glutenintolerans.

Allergi mot komjölksprotein kan ge diarré hos barn

Två procent av alla barn upp till ett år har komjölksproteinallergi, det vill säga att de är allergiska mot proteinet som finns i komjölk. Det kan göra att de får diarré och kräkningar. Många som har allergi växer ifrån det när de blir äldre.

Barn som har komjölksallergi har ibland också andra symtom, till exempel ont i magen, eksem och astma. Det vanligaste är att ett blodprov inte kan visa om barnet har allergi mot komjölksprotein och besvär från magen, utan man måste ta bort all komjölk från barnets mat under minst några veckor för att se om besvären försvinner. Man bör inte göra detta själv, utan endast efter kontakt med barnläkare och dietist.

Laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att barnets tarm inte kan bryta ner mjölksockret, laktosen, i mjölken. De vanligaste symtomen är att barnet får ont i magen, gaser och diarré efter att ha druckit mjölk eller ätit mat som innehåller mjölk. Laktosintolerans är väldigt ovanligt före fem års ålder, men kan förekomma tidigare och även komma tillfälligt hos små barn efter att de har haft magsjuka och slemhinnan i tarmen har skadats tillfälligt. Då går det över av sig själv på några veckor, men man kan behöva ge mindre av mat och dryck som innehåller mjölksocker under en kortare tid.

Små barn kan ha diarré länge utan förklaring

Det är inte ovanligt att små barn mellan sex månader och tre år, som för övrigt mår bra, har diarré under en längre tid, mer än två veckor. Det brukar kallas för småbarnsdiarré. Typiskt för dessa avföringar är att barnet bajsar mycket och ofta, och att avföringen innehåller obearbetade frukt- och grönsaksrester. Barnet går upp i vikt som det ska och har inga tecken på näringsbrist, och man behöver inte oroa sig för vätskebrist.

Barn som har diarré under lång tid verkar ofta vara ganska obesvärade av det, men eftersom den lösa avföringen kan göra barnets stjärt röd och irriterad är det bra att byta blöja direkt efter att barnet har bajsat. Det är också bra att lufta barnets stjärt, att låta barnet vara utan blöja. Om huden är irriterad kan man smörja med en skyddande salva.

Om barnet har den här typen av diarré länge utan förklaring brukar det gå över av sig själv när barnet är mellan två och tre år. Det kan vara bra att informera dem som tar hand om barnet på dagarna, att det inte är frågan om någon smittsam tarminfektion.

Fäll ihop

Hur kan man undvika smitta?

Hur kan man undvika smitta?

Virusinfektioner som ger diarré är ofta väldigt smittsamma. Därför är det bra att undvika att träffa personer som man vet har magsjuka. För de yngsta barnen finns vaccin mot rotavirus. Barn som är mellan 6 och 24 veckor gamla kan få vaccinet via munnen i tre doser. Man kan få information om vaccinationen via BVC eller en vaccinationscentral.

Om någon i familjen har diarré behöver alla tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök, och använda egen handduk eller engångshandduk. Det är också bra att rengöra toaletten med rengöringsmedel ofta och att efter man har tvättat händer med tvål smörja in dem med handsprit för att förhindra smitta. Man ska vara noggrann med att tvätta händerna när man har hjälpt barnet på toaletten. Om det är möjligt bör ett magsjukt barn använda egen toalett. Tänk på att regelbundet torka av ytor i toalettrummet där viruset kan spridas, till exempel toalettring och vattenkran.

Om barnet har blöja är det bra att lägga använda blöjor i en egen plastpåse innan man slänger dem i soptunnan. Rengör skötbordet efter användning och tvätta händerna noga efter blöjbytet.

Tvätt tvättas i tvättmaskin, helst i 60 grader.

För att förebygga diarré orsakad av virus och bakterier är det bra att hålla god hygien i köket både vid tillagning och vid förvaring av matvaror. Det är extra viktigt när man reser i varma länder.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Det är vanligt att magsjuka går över av sig själv inom några dagar till en vecka. Om man ska söka vård eller inte när barnet har diarré beror på hur barnet mår rent allmänt och om barnet får i sig tillräckligt med vätska. När barnet har diarré förlorar det vätska och salter. Om barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan det bli uttorkat, vilket kan bli allvarligt. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska.

Ett barn som kissar regelbundet är inte uttorkat.

Barn under ett år, och särskilt de som är yngre än sex månader samt för tidigt födda, är extra känsliga för vätskebrist och uttorkning. Även barn som är upp till tre fyra års ålder tål vätskeförluster sämre än äldre barn och vuxna. Barn som har en kronisk sjukdom, till exempel diabetes, ämnesomsättningssjukdom, cystisk fibros, lever- och njursjukdom, hjärtsjukdom och neurologiska sjukdomar, kan vara extra känsliga för vätskebrist.

Vätskebrist och uttorkning 

Det finns flera sätt att se om barnet är uttorkat. Ju mer uttorkat det är desto mer tydliga blir besvären.

Barnet är oftast törstig och vill dricka. Det kissar inte lika ofta som det brukar och urinen ser mörkgul och koncentrerad ut. Barnet är oftast trött och hängigt.

Om uttorkningen blir kraftigare kan barnet få mörka ringar under ögonen, och ögonen kan se insjunkna ut. Läpparna blir torra, liksom slemhinnan i munnen. Om barnet är ledset och gråter kommer inte alltid några tårar. Vid svår uttorkning förlorar även huden sin töjbarhet och stannar kvar då man nyper i den på buken. Den sjunker inte tillbaka. Vissa typer av uttorkning hos barn under ett år kan göra dem väldigt irriterade och gnälliga. Lite äldre barn kan säga att de har ont i huvudet.

Det är ovanligt att barn som i övrigt är friska får en svår uttorkning. Man brukar klara av att ge barnet tillräcklig vätska hemma, med vätskeersättning. 

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning

Man ska kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet har ett eller flera av dessa besvär:

  • Barnet efter några dagar fortfarande har rikliga eller vattentunna diarréer, inte får i sig så mycket vätska och verkar påverkat av detta.
  • Man är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska.
  • Barnet har lös avföring eller diarré i mer än två veckor.
  • Barnet har fått diarré i samband med en utlandsresa.
  • Barnet har en kronisk sjukdom och har diarré.
  • Barnet är yngre än två månader.
  • Barnet förutom diarré också har kräkningar i mer än ett dygn.

Man ska söka vård direkt, oavsett tid på dygnet, på vårdcentral eller akutmottagning om barnet har diarré, och har ett eller flera av dessa besvär:

  • Är under ett år och inte får i sig tillräckligt med vätska.
  • Är under ett år och skriker på ett annat sätt än vad det brukar, är slött, ointresserat eller verkar ha ont i magen.
  • Är trött och slött, har insjunkna ögon och torra slemhinnor i munnen, och det inte kommer några tårar när barnet gråter.
  • Har hög feber och verkar må dåligt rent allmänt, eller är irriterat.
  • Har mycket ont i magen.
  • Har slem och blod i diarréerna.
  • Inte har kissat på sex till tio timmar.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få råd.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Om barnet behöver undersökas får man själv och barnet, om det är möjligt, berätta för läkaren om vilka besvär barnet har, hur länge det har pågått och hur mycket vätska som barnet har fått. Läkaren brukar undersöka barnets vätskebalans genom att barnet vägs och mäts. Sedan undersöks hur barnet andas, och vilken puls och vilket blodtryck barnet har. Läkaren undersöker också om barnet har feber. Läkaren brukar också undersöka om barnet har torra slemhinnor i ögon och mun, om ögonen är insjukna och om huden är töjbar.

Läkaren lyssnar hur hjärtat slår och hur lungorna arbetar, känner på magen och ser om barnet har utslag på kroppen. Ibland behöver barnet lämna blodprov och urinprov.

Om läkaren misstänker att diarréerna beror på något annat är en infektion, eller om barnet har diarré under en lång tid, ibland flera månader, krävs oftast fler undersökningar. Barnet brukar då få lämna blodprover och avföringsprover. Ibland behövs röntgenundersökningar och ytterligare undersökning av magen och tarmarna.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

För det mesta kan man vårda barn med magsjuka hemma, men man ska tänka på att det är mycket viktigt att man ger barnet dryck redan från allra första början av infektionen. En ettåring behöver dricka drygt en liter under ett dygn. Hur mycket vätska som behövs beror på hur mycket barnet väger. Ett barn som väger ungefär 15 kilo behöver dricka 1,25 liter per dygn. Ett barn som väger 20 kilo behöver dricka 1,5 liter per dygn, och ett barn som väger runt 40 kilo behöver dricka närmare två liter per dygn.

Ge vätskeersättning

Förutom att se till att barnet dricker behöver det också få vätskeersättning för att täcka de vätskeförluster som uppstår av diarréerna. Vätskeersättning är en speciell salt- och sockerlösning som finns att köpa på apotek. De tas upp extra bra i kroppen när tarmen är sjuk. Barnet bör dricka ofta och lite i taget. Mata till exempel med en tesked. Man ska helst ge barnet vätskeersättning efter varje gång barnet har haft en vattning avföring. Oftast blir barnet piggare om man ersätter vätskeförlusterna. När barnet blir piggare är det ofta hungrigt och kan äta vanlig mat igen.

Det är bra att ha en förpackning vätskeersättning hemma i reserv.

Man bör inte ge smaksatt vätskeersättning till barn som är under ett år, då det kan göra att barnet får en riskfylld vätskebrist. Om man ger barn äldre än ett år smaksatt vätskeersättning bör man tänka på att för mycket under kort tid kan göra att barnet får en riskfylld vätskebrist. De smaksatta vätskeersättningarna innehåller mer socker än vätskeersättningar utan smak, och för mycket socker under kort tid kan ge diarré i sig. Om barnet äldre än ett år får smaksatt vätskeersättning bör man följa hur barnet mår och vara uppmärksam på hur ofta och hur mycket barnet bajsar.

Undersökningar har visat att vätskeersättning som innehåller probiotika gör att barn brukar bli friskare snabbare.

Man kan också blanda egen vätskeersättning. Då är det väldigt viktigt att vara noga med doseringen.

Om barnet får allvarlig vätskebrist kan det behöva läggas in på sjukhus för att få vätska och salter via en liten slang i näsan till magsäcken, eller i vissa fall direkt in i blodet via dropp

Barn som är äldre än fem-sex år kan i princip följa samma råd som när vuxna har magsjuka. Läs mer i den texten.

Vad kan barn äta vid diarré och magsjuka?

Om ett barn som har magsjuka ammas eller matas med flaska kan man fortsätta med det, men ge små täta mål. Om barnet inte vill suga kan man pumpa ur eller mjölka ur bröstmjölk och mata med sked. Har barnet stora diarréer räcker det inte att det får bröstmjölk, barnet behöver då även få vätskeersättning för barn.

Till barn under ett år som får modersmjölkersättning eller tillskottsnäring kan man förutom detta även ge extra vätska i form av vätskeersättning för barn. Till barn över sex månader kan man också ge majsvälling, risvälling och morotssoppa.

För barn som är äldre än ett år som har måttlig diarré, kan man ge vad det tycker om, till exempel risvälling eller majsvälling, blåbärssoppa, morotssoppa, yoghurt, svag saft, buljong eller te. Man kan tänka på att frukt ger lös avföring och att det är bra att låta bli fiberrika livsmedel tills barnet har blivit helt friskt.

Man ska inte börja ge barnet någon annan mat än vad barnet är van vid medan barnet har magsjuka. Man ska inte heller ge söta drycker som till exempel avslagen läsk eller coladrycker, eftersom dessa drycker kan göra att diarrén blir värre.

När barnet vill börja äta är det bra att ge vanlig mat och blanda i lite extra fett.

Läs mer om vad du kan göra själv när barn upp till sexårsåldern har magsjuka.

Behandling för små barn som har diarré länge

Om små barn som är mellan sex månader och tre år mår bra, men har diarré länge, kan man prova att ge extra fett i maten. Man kan ha i en extra klick smör eller olja i barnets mat och samtidigt minska på fiberrika livsmedel genom att till exempel ge barnet mild välling i stället för fullkornsvälling. Man ska inte ge stora mängder söta drycker, då de kan göra diarrén värre.

Läkemedel mot diarré

De flesta magsjukor beror på virus och går över av sig själva. Om bara vätskeförlusterna ersätts så behövs sällan någon ytterligare vård. Kroppen gör sig av med smittämnena genom att tarmen rör sig fort, det är det som gör att man får diarré.

Det finns receptfria läkemedel som kan ges till barn från 12 år som gör att tarmens rörelser blir som de ska vara. Men eftersom diarré oftast beror på en infektion bör barn inte ta läkemedel som påverkar tarmrörelserna. Läkemedlen kan istället göra att magsjukan tar längre tid att läka.

Även infektioner i magen som beror på bakterier går över av sig själv. Medicinskt kol har ingen effekt vare sig mot diarré eller kräkningar.

Det är mycket ovanligt att få antibiotika, det brukar bara ges om infektionen beror på vissa bakterier. Även antibiotika kan göra att det tar längre tid att läka magsjukan. Bakterierna kan också bli resistenta, det vill säga att de inte längre går att behandla med antibiotika. Den enda gång som antibiotika rekommenderas är om man får en infektion med parasiter som sprids via smittat vatten och livsmedel, det brukar oftast ske när man är utomlands.

Behandling när barnet reagerar mot något det äter eller dricker

Om en läkare har utrett barnet och kommit fram till att diarrén beror på allergi mot någon mat, allergi mot komjölk, glutenintolerans eller laktosintolerans består behandlingen av att barnet inte får äta och dricka vissa livsmedel.

Om läkaren kommer fram till att barnet inte tål något ämne får man hjälp av en dietist att lägga om barnets matvanor. Man ska inte själv ta bort exempelvis mjöl eller mjölk ur maten. Detta är mycket viktigt för att undvika näringsbrist medan barnet växer och för att inte utesluta något som barnet egentligen behöver och kan äta eller dricka.

Stanna hemma från förskola eller skola?

För att minska risken för smittspridning ska barnet stanna hemma från skola och förskola när det har diarré. Blöjbarn som har en tarminfektion smittar lätt både personal och andra barn. Om barnet går i förskolan eller i familjedaghem kan det gå tillbaka dit när de har ätit normalt och inte har haft vattentunn diarré, eller kräkts, på två dygn. Om barnet går i skolan ska det vara hemma tills det inte har haft diarré eller kräkts på ett till två dygn.

Har barnet varit utomlands och har diarré ska man kontakta vården för att vara säker på att barnet inte har fått någon smittsam sjukdom.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2015-02-23
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Thomas Casswall, barnläkare, specialist i mag-och tarmsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset