Borrelia

Fästingar sprider infektionen

Borreliainfektion är en bakterieinfektion som sprids av fästingar. De flesta som smittas får enbart hudsymtom, men om borreliainfektionen inte behandlas kan den sprida sig bland annat till nervsystemet och lederna. Borreliainfektion behandlas med antibiotika. Ännu kan man inte vaccinera sig mot infektionen.

Hur blir man smittad?

Man smittas när man blir biten av en fästing som bär på borreliabakterier. Fästingar behöver blod för att utvecklas, och de får blod genom att bita sig fast på fåglar och däggdjur. Genom blodet kan fästingar infekteras med olika smittämnen och föra dem vidare nästa gång de suger blod.

Det dröjer i allmänhet minst ett dygn från det att fästingen har bitit sig fast, till dess att borreliabakterier överförs. Genom att snabbt ta bort fästingen kan man därför minska risken för att smittas.

Riskområden

Sjukdomen förekommer i hela landet förutom i de inre delarna av Norrland. Smittrisken är störst längs kusterna, framför allt i de sydöstra delarna av Syd- och Mellansverige. Fästingar är aktiva när temperaturen ligger över 4-5 grader. Det betyder normalt en säsong från tidigast mars till senast november.

Borrelia är allmänt spritt inom stora delar av norra halvklotet.

Risken att smittas är liten

I Sverige kan upp till en tredjedel av fästingarna vara bärare av de bakterier som orsakar borreliainfektion. Trots det är risken att man blir smittad efter ett enstaka fästingbett mindre än en på hundra. Årligen insjuknar minst 10 000 personer i borreliainfektion i Sverige.

Skiljer sig mellan män och kvinnor

Borreliainfektion är vanligare bland kvinnor än män, framför allt i övre medelåldern. Det är också vanligare att kvinnor får upprepade borreliainfektioner. Orsaken är förmodligen att immunförsvarets förmåga att bekämpa borreliabakterien skiljer sig mellan män och kvinnor.

Hos kvinnor är det något vanligare att hudrodnaden är jämnt röd istället för ringformad. Kvinnor får oftare än män den kroniska hudinflammationen acrodermatitis chronica atrophicans.

Undvik fästingbett

Man kan till viss del skydda sig mot fästingbett, till exempel genom att bära stövlar, långbyxor och långärmade tröjor i områden där fästingar finns. Det har också visat sig att mörkt färgade kläder drar till sig färre fästingar, men däremot kan fästingarna vara lättare att upptäcka på ljusa kläder.

Ännu inget vaccin mot borrelia

Forskning kring utveckling av ett vaccin mot borreliainfektioner pågår, bland annat i Sverige. Men det kommer troligen att dröja flera år innan ett fungerande vaccin finns tillgängligt för allmän användning.

Man är inte skyddad mot att få borreliainfektion igen om man har haft sjukdomen.

Hudinfektion det vanligaste tecknet

Man kan få en kortvarig, mindre rodnad i huden direkt efter ett fästingbett. Rodnaden är mindre än fem centimeter stor och betyder inte att man har smittats av borrelia. Man behöver inte söka läkare eftersom rodnaden försvinner av sig själv på några dagar.

Det första tecknet på att man fått en borreliainfektion är att man får en större hudrodnad på platsen där fästingen tidigare satt.

När hudrodnaden växer, oftast en till fyra veckor efter bettet, får den ett allt mer karaktäristiskt utseende och kallas erythema migrans. Efter en tid breder den ut sig och kan blekna i mitten så att rodnaden så småningom blir ringformad. Rodnaden kan också vara jämnt röd, oval eller oregelbunden i formen.

Andra typer av hudförändringar förekommer också, till exempel vätskande sår eller utslag med blåsor. Därför bör man alltid kontakta sjukvården om en större hudförändring uppträder på platsen för ett tidigare fästingbett.

Ibland kan bakterien sprida sig via blodet och man kan få hudrodnader på flera ställen på kroppen, så kallade multipla erythema migrans. Då har man ofta samtidigt feber.

Det händer att man inte märker att man har fått ett fästingbett, utan bara upptäcker symtom som kan tyda på att man har smittats av borrelia. Ungefär hälften av alla som smittas får samtidigt någon form av irritation, som domningar eller klåda, inom det påverkade hudområdet. Ibland får man också symtom som lätt trötthet, huvudvärk, eller led- och muskelvärk.

Om infektionen sprids

En borreliainfektion startar där fästingbettet sitter. Därifrån kan bakterien sprida sig i huden eller genom blodet till leder och nervsystem. Då kan man få allmänna symtom som huvudvärk, ledvärk, feber kring 38 grader och trötthet. Ibland, men det är ovanligt, kan även andra organ som hjärta och ögon påverkas. Om man får antibiotikabehandling i tid stoppas spridningen av bakterierna.

Nervsystemet kan påverkas

Hos mindre än var tionde som får en borreliainfektion påverkas nervsystemet, så kallad neuroborrelios. Vanligen visar sig sjukdomstecken mellan en till två månader efter fästingbettet, men tiden kan variera från bara ett par veckor upp till ett halvår. Oftast får man först en hudinfektion, men många märker ingen förändring på huden innan de får symtom från nervsystemet. Det är vanligare hos barn än hos vuxna att borrelia når nervsystemet.

Till en början är tecknen på att borreliainfektionen har nått nervsystemet allmänna symtom som trötthet, lätt till måttlig huvudvärk, illamående, viktnedgång och feber. Febern brukar inte vara så hög, kring 38 grader. Ett vanligt symtom är också nackvärk. Hos vuxna är svår värk i armar, ben, eller rygg vanligt, medan de mer vaga allmänsymtomen är vanligare hos barn.

Ett annat vanligt symtom på borreliainfektion i nervsystemet hos både vuxna och barn är att en del av ansiktet blir tillfälligt förlamad.

I sällsynta fall kan borrelia orsaka en svårare infektion i det centrala nervsystemet. Det kan ge allvarliga symtom som utbredda förlamningar eller annan påverkan på hjärnan, exempelvis minnesstörningar och koncentrationsvårigheter.

Ledinflammation av borrelia

Det är vanligt att man får led- och muskelvärk när man har smittats av borrelia. Värken är ofta kortvarig och flyttar sig mellan olika leder. Men borreliabakterien kan också orsaka en speciell form av ledinflammation som kallas borreliaartrit.

Symtomen är att en eller flera leder, oftast knäleden, svullnar upp. Svullnaden varar i några dagar till ett par veckor. Den försvinner av sig själv men kan sedan komma och gå flera gånger med lång tid emellan. Mellan perioderna av svullnad är det vanligt att man har ont i leder och muskler. Om infektionen inte behandlas kan den hos några få leda till kronisk ledinflammation som kan ge bestående skador på leden.

När ska man söka vård?

Man behöver inte söka vård för att man har blivit fästingbiten. Plocka bort fästingen så fort som möjligt och var observant på om huden på platsen för fästingbettet rodnar. Hudrodnaden kommer inte med en gång utan först efter några dagar eller veckor och växer successivt i storlek. En rodnad direkt efter att man har blivit biten är vanligtvis en hudreaktion på själva bettet och den försvinner av sig själv inom ett par dagar.

Om man har fått en större hudförändring på platsen efter ett tidigare fästingbett, eller misstänker att man har fått borrelia utan att ha sett någon fästing, ska man kontakta en vårdcentral.

Om man får feber, svår huvudvärk eller symtom på förlamning ska man söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Hur vet man säkert om man har fått borrelia?

Om man har en rodnande hudförändring som är större än fem centimeter i diameter brukar det räcka för att en läkare ska kunna ställa diagnosen borreliainfektion. Det är ingen idé att ta blodprov då eftersom det kan ta sex veckor från att symtomen har visat sig till antikroppar mot borreliainfektionen syns i ett blodprov. Ibland får man ta ett blodprov senare.

Om läkaren misstänker komplikationer kan ett blodprov visa om kroppen har börjat tillverka antikroppar mot borreliabakterien.

Om läkaren misstänker en borreliainfektion i nervsystemet behöver dessutom ett prov från ryggmärgsvätskan tas för att ställa diagnosen neuroborrelios.

Det behövs även ett prov på ledvätska om läkaren misstänker att man har fått ledinflammation.

Penicillin den vanligaste behandlingen

Vid den tidigaste formen av borrelia, en hudinfektion, räcker det att behandlas med penicillin i tio dagar.

Om infektionen har spridit sig behövs andra antibiotika. Ibland, men det är ovanligt, kan infektionen sprida sig och orsaka allvarliga symtom från nervsystemet. Då blir man inlagd på sjukhus för att få antibiotika direkt i blodet med dropp eller sprutor. Även då räcker det med behandling en kortare tid, och det finns inga vetenskapliga bevis för att längre eller upprepade behandlingar gör så att man blir frisk snabbare.

Långsam läkning när sjukdomen är svårare

Oftast läker en borreliainfektion snabbt. Om infektionen har spridit sig och behandlingen börjar sent, kan det ibland ta många månader för kroppen att läka. Läkningen går inte snabbare om man får mer antibiotika under en längre tid, i stället ökar risken för biverkningar. Det finns inget stöd för att så kallad "kronisk borrelia", med levande eller vilande bakterier, finns kvar efter antibiotikabehandlingen.

Oftast blir man helt frisk om borrelia har nått nervsystemet, men ibland kan sjukdomen leda till bestående skador på nerverna. Det gäller främst hos äldre personer och om det tog lång tid innan behandligen påbörjades.

Kronisk hudinflammation

En ovanlig komplikation av borrelia är en kronisk hudinflammation som kallas acrodermatitis chronica atrophicans.

Sjukdomen utvecklas långsamt som en blåröd missfärgning och svullnad på den kroppsdel där man en gång blev fästingbiten. Ofta börjar förändringen på fötterna eller benen och därför är det vanligt att man tror att orsaken är dålig blodcirkulation. Om man inte behandlas kan så småningom leder och nerver under huden påverkas. De hudförändringar som har hunnit uppkomma innan man får behandling försvinner oftast inte, utan kan vara kvar även om själva infektionen är botad.

Blåröd knuta på huden

En annan hudförändring som orsakas av borreliainfektion kallas borrelia lymfocytom. Den har formen av en blåröd knuta som är en till fem centimeter stor och sitter oftast på örsnibben eller bröstvårtan. Det är vanligt att man samtidigt har svullna lymfkörtlar i närheten av knutan. Knutan är vanligare hos barn än hos vuxna.

Komplikationer av neuroborrelios

Efter behandlad eller utläkt neuroborrelios är det inte ovanligt att en del av de symtom som orsakats av infektionen kvarstår under månader, ibland år. De vanligaste besvären är koncentrationssvårigheter och minnesstörningar. Även borreliainfektion som spridit sig till leder kan, om den pågått under lång tid, leda till bestående skador och besvär.

Ändrad antibiotikabehandling 

Om man är gravid och får borrelia kan behandlingen med antibiotika behöva ändras, man kan till exempel behöva en högre dos av läkemedlet. Därför är det viktigt att berätta för läkaren om man är gravid.

Det finns ingenting som tyder på att graviditeten eller fostret påverkas av en borreliainfektion.