Kaleorid

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Kaleorid?

Kaleorid är ett läkemedel som används som ersättning när man har brist på kalium i kroppen. Medicinen används även för att förebygga kaliumbrist när man använder vissa vätskedrivande läkemedel.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen mineralämnen och det verksamma ämnet är kaliumklorid.

Recept och högkostnadsskydd

Kaleorid finns som långverkande tabletter, så kallade depåtabletter, i styrkan 750 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Det är vanligt att man får vätskedrivande läkemedel om man har för mycket vätska i kroppen till exempel på grund av hjärtsvikt. Man kan också få sådan medicin mot högt blodtryck. Dessa läkemedel gör att man kissar mer än vanligt. Men förutom vatten utsöndras även större mängder av olika salter med urinen, bland annat kalium. Det gör att man kan drabbas av kaliumbrist.

Man kan även få brist på kalium i kroppen om man har vissa sjukdomar.

Kaliumsalt är viktigt för att kroppen ska fungera. Brist på kalium kan till exempel leda till muskelsvaghet och ibland till oregelbunden hjärtrytm. Genom att ta medicinen ersätts bristen på kalium.

Man kan inte själv känna att man har kaliumbrist. Visserligen kan kaliumbrist göra att man blir trött och orkar mindre, men det är mycket vanligare att dessa symtom har andra orsaker. Läkaren kan ta reda på hur mycket kalium som finns i blodet med hjälp av blodprov.

Hur tar man medicinen?

Depåtabletterna ska sväljas hela med minst ett halvt glas vatten. Om man delar eller tuggar sönder depåtabletterna verkar de för kraftigt och under för kort tid och risken för irritation i matstrupe och magsäck ökar. Man ska inte ligga ner när man tar tabletterna, eftersom risken för de ska fastna i matstrupen ökar då. 

Det verksamma ämnet, kaliumklorid, smakar illa och kan irritera magen och tarmarna. Det verksamma ämnet är därför inbakat i en kärna, vilket gör det kommer ut långsamt i kroppen och verkar under en längre tid. Risken för biverkningar minskar också. Den vita kärnan kommer ut oförändrad med avföringen.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Dosen varierar från person till person. En vanlig dosering är 2-5 depåtabletter om dagen.

Viktigt

Det är viktigt att vara noga med att följa den angivna doseringen. En för stor dos kan bland annat orsaka allvarliga rubbningar i hjärtats rytm.

Man ska inte använda medicinen om man har förträngningar i matstrupen eller tarmen eller om man har försämrad njurfunktion.

Man ska inte heller använda medicinen om man har för mycket kalium i blodet eller för lågt pH i blodet.

Medicinen ska inte avändas om man har Addisons sjukdom och inte behandlas för den.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man bör inte ta Kaleorid samtidigt som man använder kaliumsparande vätskedrivande medicin, till exempel mediciner som innehåller spironolakton eller amilorid. Kaliumhalten i blodet kan då bli för hög. För hög kaliumhalt i blodet kan leda till oregelbunden hjärtrytm.

Biverkningar

Det är ovanligt att man får biverkningar av medicinen om man tar den enligt läkarens anvisningar.

Graviditet och amning

Man kan använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar inte över i modersmjölken.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller kalium. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket. Exempel på läkemedel som innehåller kalium är Kajos, som är ett flytande kaliumpreparat.

Kalium ingår i vissa läkemedel mot förstoppning, till exempel

  • Laxabon
  • Movicol.

Kalium ingår även i kombination med vätskedrivande medel i till exempel

  • Centyl K mite.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-09-16
Manusunderlag:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Kenneth Pehrsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna