Blodgivning

Du som ger blod gör en viktig insats. Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg och är en färskvara som inte kan lagras längre än sex veckor. Det blod du ger kan användas i samband med till exempel operationer och vid behandling av olika sjukdomar.

Värmland

Blodgivning i Landstinget i Värmland

Det finns sex blodcentraler och en blodbuss i Värmland. Platser, öppettider och kontaktuppgifter finns på blodcentralernas webbplats www.geblod.nu  Där finns också mer information om vad som krävs för att bli blodgivare.

  • blodgivning

    Det tar cirka 10 minuter att ge blod, men hela besöket tar cirka 30 minuter.

Du kan ge blod på särskilda blodcentraler eller i blodbussar. Män får ge blod högst fyra gånger per år och kvinnor högst tre gånger per år.

Vem får ge blod?

För att få bli blodgivare ska du vara mellan 18 och 60 år gammal, frisk och väga över 50 kilo. Blodcentralen kontrollerar även att ditt blodvärde är tillräckligt högt. Värdet brukar kallas Hb, som står för hemoglobin i blodet. För män ska Hb vara minst 135 gram per liter för att få ge blod, och för kvinnor minst 125 gram per liter.

Det finns också begränsningar om du till exempel är gravid, har varit utomlands eller kan ha utsatts för blodsmitta. Hiv, hepatit B och hepatit C kan smitta genom sexuella kontakter. Därför finns begränsningar för män som har sex med män, eller om man har haft samlag i utbyte mot ersättning.

Läs mer om vad som gäller på Blodcentralernas webbplats geblod.nu.

Hur går det till att ge blod?

Besöket på blodcentralen eller i blodbussen tar ungefär 30 minuter. Du får först visa en giltig legitimation, och sedan fylla i ett formulär med frågor om din hälsa.

Därefter får du ligga ner på en brits. En sjuksköterska eller en biomedicinsk analytiker för in en nål i ett blodkärl i ena armvecket. Nålen sitter kvar under blodgivningen och är kopplad till en plastslang som leder ut blodet till en uppsamlingspåse.

Själva blodgivningen tar omkring tio minuter. Du ger ungefär fyra och en halv deciliter blod. Blodet kontrolleras för att förhindra att vissa smittsamma sjukdomar sprids, bland annat hiv och hepatit.

Hur mår jag efteråt?

De flesta tycker inte att det är obehagligt att ge blod. En del känner sig lite yr, men det brukar gå över fort.

Det är bra att stanna kvar en stund efteråt och ta det lugnt. Du blir oftast erbjuden något att äta och dricka för att hjälpa kroppen att återställa vätskebalansen. Undvik att träna intensivt det närmaste dygnet efter att du har gett blod.

Nytt blod bildas hela tiden i kroppen. Därför finns det redan efter några veckor lika många blodkroppar som vanligt i ditt blod igen. Nybildandet av blod gör att det går åt extra mycket järn. Därför får du med dig järntabletter som du ska ta i några veckor.

Senast uppdaterad:
2015-12-09
Skribent:

Fredrik Settergren, läkare, specialist i allmänmedicin, Samariterhemmets Vårdcentral, Uppsala

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Värmland
Tillägg uppdaterade:
2013-11-18