Förberedelser
Hur man förbereds inför en pacemakeroperation varierar från sjukhus till sjukhus. Om man läggs in kvällen före operationen får man tvätta sig med en bakteriedödande tvållösning. Man får inte äta något på fyra timmar före operationen. Om man tar mediciner brukar man kunna ta dem med litet vatten på operationsdagens morgon.
Man får en nål insatt i ett blodkärl i armen för att man vid behov ska kunna få läkemedel genom den. Ungefär en timme före operationen brukar man få en lugnande tablett eller en injektion lugnande medel genom nålen. Dessutom brukar man få en engångsdos antibiotika som ska förebygga infektioner.
Om man tar vissa mediciner, till exempel blodförtunnande läkemedel, kan man av sin läkare ha fått särskilda förhållningsregler om att hoppa över medicineringen några dagar före operationen.
Innan operationen börjar
I operationssalen får man ligga på rygg på ett operationsbord. Bröstkorgen tvättas på nytt och eventuellt hår i operationsområdet rakas bort. Därefter tvättas operationsområdet med sprit och man kläs in med operationsdukar som bara lämnar en liten yta på bröstet fri. För att hålla operationsområdet rent får man en skärm framför huvudet och kan därför inte se själva ingreppet.
Det tar knappt en timme
Operationen inleds med att läkaren ger lokalbedövningsmedel i området där pacemakern ska placeras.
Därefter görs ett ungefär fem centimeter långt snitt under nyckelbenet, på ett ställe där en ven från armen passerar. I venen förs pacemakerns elektroder in i blodbanan. Med hjälp av rörliga röntgenbilder kan läkaren på en teveskärm se till att elektroderna styrs till hjärtat.
Sedan görs mätningar på elektroderna för att avgöra om placeringen är bra. Under dessa mätningar stimuleras hjärtat via elektroderna, vilket gör att man kan känna att hjärtat tillfälligt slår litet snabbare. När läkaren har funnit ett bra läge ansluts pacemakern till elektroderna och stoppas in under huden framför den stora bröstmuskeln.
Operationen avslutas med att såret sys ihop och ett förband sätts på. Ofta används tråd som löses upp av sig själv när såret har läkt. Hela operationen brukar ta ungefär 45 minuter.
Det gör vanligtvis inte ont
Frånsett det första sticket då man får lokalbedövning ska det inte göra ont. Om det inte går att föra in elektroderna i den ven som kommer från armen kan läkaren behöva sticka i ett djupare liggande blodkärl för att få dem på plats. Då kan det hända att lokalbedövningen inte räcker för att helt ta bort smärtan, och man får istället morfin eller liknande preparat.
När elektroderna förs in måste huvudändan på operationsbordet ibland tippas neråt, vilket en del kan uppleva som obehagligt.
Smärtorna i operationssåret när bedövningen släppt brukar vara lindriga och avhjälps oftast med vanliga värktabletter.
Smärta dygnen efter operation
Efter operationen
Pacemakern börjar fungera omedelbart när den har opererats in, men inställningarna behöver justeras och därför görs mätningar innan man lämnar sjukhuset. Det kan också vara aktuellt att göra en hjärt- och lungröntgen för att kontrollera resultatet av operationen.
De första två veckorna efter operationen bör man undvika tungt arbete och höga lyft av armen på den opererade sidan för att inte riskera att elektroderna rubbas ur sitt läge. Därefter har elektroderna läkt fast och man kan röra sig fritt.
Vad man ska tänka på när man har en pacemaker
En pacemaker är känslig för starka magnetiska och elektriska fält. Därför finns det vissa saker man som pacemakerbärare bör tänka på.
- Metalldetektorer finns bland annat i flygplatsers säkerhetskontroller. Detektorerna kan någon enstaka gång påverka pacemakern när man passerar kontrollen. Man kan därför gå vid sidan om och visa upp ett pacemakerkort, så visiteras man manuellt.
- Stöldskyddsutrustning i affärer och på varuhus kan ibland påverka pacemakerfunktionen. Man kan som pacemakerbärare passera sådan utrustning men bör undvika att uppehålla sig en längre stund i närheten av dem.
- Magnetkameraundersökning, MRI, är en undersökningsmetod där det bildas starka magnetfält. Magnetfältet påverkar också elektronisk utrustning och kan göra så att den slutar att fungera. Man måste därför alltid berätta att man har en pacemaker innan man genomgår en magnetkameraundersökning. Ofta kan man inte undersökas med magnetkamera när man har en pacemaker, men ibland kan pacemakern programmeras om så att undersökningen kan genomföras. Alla former av vanlig röntgen, inklusive datortomografi, går bra.
- Tens, en sorts elektrisk akupunktur som används som smärtbehandling, bör inte användas i närheten av pacemakerdosan.
- Transformatorstationer, elektriska lok, vissa attraktioner på nöjesfält, elsvetsutrustning och annat som alstrar starka elektromagnetiska fält bör man undvika att vistas i omedelbar närhet av.
- Reparationer i bilens motorrum medan motorn är igång ska man också undvika. Det beror på att tändningssystemet alstrar starka elektriska fält.
- Små förbränningsmotorer, av den typ som finns i exempelvis motorsågar, kan avge ett elektromagnetiskt fält och bör inte vara närmare pacemakern än en halv meter.
- Mobiltelefoner går bra att använda, om de inte placeras direkt på pacemakern. I övrigt störs inte en modern pacemaker av mobiltelefoner.
Det finns många myter om vad som är farligt för pacemakerbärare. Generellt kan sägas att vanlig hushållsutrustning inklusive mikrovågsugnar, trådlösa telefoner, värmedynor, solarium, fjärrkontroller, datorer, teve- och radioapparater utan problem kan användas av pacemakerbärare. Om man undrar över något ska man rådgöra med sin läkare eller sjuksköterska.
Komplikationer som kan uppstå
Det är mycket ovanligt att man får några allvarliga problem efter en pacemakerbehandling.
De vanligaste tidiga komplikationerna kan vara
- att man får en blodutgjutning som visar sig som ett blåmärke i anslutning till operationssåret. Efter operationen är det vanligt att man får blåmärken och viss blödning kring och under själva pacemakern. Men svullnar det upp ordentligt, gör mycket ont eller blöder ska man kontakta sin pacemakerläkare genast.
- att elektrodläget rubbas så att pacemakern inte fungerar bra. Sådana fel brukar oftast märkas tidigt efter operationen och upptäckas vid den kontroll av pacemakern som görs innan man lämnar sjukhuset.
Ovanliga komplikationer är:
- Infektioner, som nu är mindre vanligt än tidigare eftersom man alltid får behandling med antibiotika före en pacemakeroperation. Någon enstaka gång kan en infektion uppstå i området runt pacemakern, i "dosfickan", flera år efter operationen. Fickan känns då öm, blir röd och ofta svullen. Om det händer ska man kontakta sin läkare direkt.
- Att pacemakern stimulerar diafragman eller den stora bröstmuskeln och ger upphov till muskelryckningar som kan vara störande. Dessa besvär går ofta att rätta till genom att pacemakerns programmering ändras, men ibland blir det nödvändigt att man opereras igen.
- Läckage av luft in i lungsäcken, pneumothorax. Luften försvinner vanligtvis av sig själv efter några dagar, men ibland måste man få en slang inlagd som leder ut luften.
Mycket ovanliga komplikationer är:
- Att elektroden tränger ut genom hjärtats vägg. Vanligen kan elektroden dras tillbaka och läggas om på ett nytt ställe utan att några större mängder blod läcker ut, eftersom blodtrycket i höger kammare är lågt. Skulle en större mängd blod ändå läcka ut avlägsnas det med en speciell slang.
- En större inre blödning för att något djupare liggande blodkärl skadats. Om det händer kan det krävas en större operation.
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, pacemakerregistret, till vilket alla opererande kliniker rapporterar in sina ingrepp och patienter. Syftet är bland annat att snabbt kunna upptäcka och åtgärda eventuella tekniska problem med pacemakersystem. På registrets hemsida kan man ta del av statistik som till exempel visar inom vilket intervall man ska ha uppföljning eller vilka pacemakermodeller som kan orsaka problem. Ingen personlig information, som exempelvis personnummer, visas i registret.
