Meniskskador opereras ofta
Om man får en större knäskada, till exempel om man vridit knät kraftigt i samband med idrott, kan man få gå igenom titthålskirurgi. Oftast är det den inre av de två meniskerna i knät som skadats och gått sönder. Ibland kan den skadade menisken sys ihop. En sådan operation tar ungefär 45 minuter.
Om inte menisken kan lagas tas den skadade delen av menisken bort. En sådan operation tar ungefär 20 minuter.
Hos medelålders personer är en meniskskada ofta första tecknet på att man fått en artros i knäleden. Om man har artros och samtidigt en meniskskada är det sällan man blir bättre av en titthålsoperation.
Så här går meniskoperationen till:
- Man blir sövd.
- Knät tvättas med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar.
- Läkaren för in artroskopet genom ett litet snitt på framsidan av knät.
- Genom samma snitt spolas också en speciell saltlösning in för att hålla leden ren.
- Ett andra snitt görs för att föra in små instrument i leden.
- Ett tredje snitt görs ibland för ett rör som spolar ut saltlösningen.
- Hela knäleden undersöks för att hitta eller utesluta skador på andra delar av leden.
- Om det är möjligt sys menisken ihop med olika instrument.
- Om det inte går att sy ihop menisken, tas de trasiga delarna av menisken bort så att bara frisk och hel meniskvävnad finns kvar.
- De borttagna bitarna spolas ut ur leden.
Det gör inte ont
Om man får narkos eller ryggbedövning känns ingen smärta alls. Vid lokalbedövning kan man ibland känna att man blir opererad, även om man inte har ont. Om man tycker att det är mycket obehagligt att bli opererad kan man få lugnande medicin. Man vaknar upp några minuter efter att operationen är klar. När man har pratat med en läkare och en sjukgymnast får man gå hem samma dag.
Vad händer sedan?
Det är bra att röra sig, gå och belasta knät efter operationen. Ibland kan man behöva kryckor som stöd. Om man har ett kontorsarbete brukar man kunna arbeta igen efter ett par dagar. Har man ett medeltungt arbete brukar man vara sjukskriven i en till två veckor.
Det är viktigt att få tillbaka rörligheten i knät, ofta kan man behöva träna med hjälp av sjukgymnastik. Om meniskdelar har tagits bort vid operationen kan det ta tre till fyra månader innan knät är helt återställt.
Om man har fått en menisk sydd akut brukar det ta tre till sex månader att bli helt återställd. Några dagar efter operationen börjar man träna sjukgymnastik och de första veckorna får man använda kryckor för att avlasta knät.
Tre till fyra veckor efter operationen kan man idrotta lätt. Men knät kan vara svullet och stelt en månad eller mer efter operationen.
Nästan alla blir bra
De flesta som får en så kallad akut meniskskada, vilket innebär att man vridit knät kraftigt i samband med exempelvis idrott, opereras med målsättningen att sy ihop menisken. Även om en del av menisken ibland behöver opereras bort blir man helt återställd på kort sikt och knät fungerar som förut.
Om meniskskadan sys ihop är det viktigt med rehabilitering medan den läker, det brukar ta ungefär tre till sex månader. Det är ovanligt med infektioner efter operationen. Eftersom ingreppet inte är stort klarar de flesta behandlingen utan problem.
Det kan hända att menisken går sönder igen. Då måste man ofta opereras en gång till och den bit av menisken som är skadad tas bort eftersom det sällan går att sy ihop en menisk en andra gång.
När artroskopi görs i ett akut skadat knä upptäcks ibland att man även har en korsbandsskada. Om läkaren syr ihop meniskskadan lagas oftast även korsbandsskadan för att kunna ge stöd åt knät när menisken läker.
Om läkaren tar bort en stor del av menisken kan man senare i livet få ont i knät. Det beror på att operationen kan göra så att belastningen i leden ändras. På lång sikt kan man få artros. Då kan man behöva annan behandling.
Vanligt med korsbandsoperation
Skador på det främre korsbandet är en relativt vanlig idrottsskada i knät. Den vanligaste orsaken är att man har vridit knät kraftigt, i så kallad vridvåld, i samband med att man spelat fotboll. Man kan också skada sig av utförsåkning på skidor och så kallade kontaktidrotter. Kontaktidrotter innebär att man kan bli tacklad, till exempel handboll och hockey.
Det främre korsbandets funktion är att styra knäleden rätt i samband med att leden rör sig snabbt åt olika håll. Att det fungerar krävs när belastningen är extra stor, till exempel när man spelar elitfotboll och vid andra så kallade kontaktsporter då man inte har full kontroll på knät. I vardagen när man idrottar lite lättare, till exempel joggar, klarar man sig bra utan främre korsband.
Egna senor används
Det går inte att laga det främre korsbandet eftersom blodcirkulationen till korsbandet förstörs vid skadetillfället. Korsbandet måste därför ersättas med ett "nytt". Det går inte att ersätta korsbandet med konstgjort material, utan man måste använda ett biologiskt.
Man kan inte transplantera korsband mellan människor, utan materialet måste tas från den egna kroppen. Det är framför allt två senor som används. Det är dels knäskålssenan, det vill säga den sena som går mellan knäskålen och underbenet, och dels en av senorna på baksidan av låret, den så kallade hamstringssenan.
Ungefär en tredjedel av alla korsbandskador kräver ett nytt rekonstruerat korsband. För resten av korsbandsskadorna räcker det med sjukgymnastisk rehabilitering för att knäleden ska fungera bra. Korsbandsrekonstruktioner är mindre vanliga ju äldre man är. Tillsammans med läkaren som ska operera bestämmer man om en operation behövs.
Så här går operationen till
- Man blir sövd.
- Man får antibiotika direkt in i blodet.
- Knät tvättas med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar.
- Den sena som ska användas som transplantat tas antingen med ett snitt på framsidan av knäleden (knäskålssenan) eller på underbenet strax innanför och nedanför knäskålen (hamstringssenan).
- Transplantatet förbereds för att ersätta korsbandet.
- Läkaren för in artroskopet genom ett litet snitt på framsidan av knät.
- Genom samma snitt spolas också en speciell saltlösning in för att hålla leden ren.
- Ett andra snitt görs för att föra in små instrument i leden.
- Ett tredje snitt görs ibland för ett rör som spolar ut saltlösningen. Genom detta snitt förs även de instrument in som används för att förbereda knäleden på transplantatet.
- När det gamla korsbandet plus eventuella ärrbildningar tagits bort förs ett riktinstrument in, och med hjälp av detta borrar läkaren ett hål från framsidan på underbenet och in i knäleden.
- Efter detta används ett annat riktinstrument för att borra ett hål från leden och upp i lårbenet.
- Transplantatet förs sedan in i knäleden genom hålet i underbenet och upp i hålet i lårbenet.
- Det nya korsbandet fästs i lårbenet. Oftast görs det med en specialdesignad skruv eller en liten bricka.
- Korsbandstransplantatet spänns sedan upp och fästs även i underbenet med en skruv.
- Knäleden sköljs därefter noga och lokalbedövningsmedel sprutas in i leden. Ibland läggs en dränageslang in för att leda bort blödningen.
- Efter två till tre timmar tas dränageslangen bort.
Det gör inte ont
Om man får narkos eller ryggbedövning känner man ingen smärta alls. Om man tycker att det är väldigt obehagligt kan man få lugnande medicin. När man vaknat upp efter narkosen får man samtala med en läkare och en sjukgymnast. Man får gå hem samma dag eller dagen efter.
Efter operationen krävs rehabilitering
Under de första dagarna efter operationen bör man inte gå eller stå under längre tid. När svullnaden lägger sig kan man gradvis öka belastningen på knät.
En sjukgymnast hjälper till så att man kommer igång med sin rehabilitering. Man brukar börja fyra till sex dagar efter operationen. Under den första tiden går man dit två till tre gånger i veckan, men allt eftersom man blir bättre och starkare i knäleden klarar man allt mer träning på egen hand. Man får belasta fullt på knäleden från början. Man kan också röra fullt på leden, men de flesta använder kryckor de första två till fyra veckorna. Den första tiden har man ont och brukar behöva ta starka smärtlindrande tabletter.
De flesta är sjukskrivna under den första tiden. Har man kontorsarbete kan man gå tillbaka efter cirka två veckor. Om man har ett tungt arbete, till exempel att man är byggnadsarbetare, kan man bli sjukskriven upp till två månader.
Hur lång tid rehabiliteringen är individuellt och beror på hur mycket man tränar och hur gammal man är. Takten på rehabiliteringen styrs av sjukgymnasten som man har nära kontakt med. För elitidrottare tar det cirka sex till tolv månader och för vanliga motionärer sex till nio månader.
Man brukar få komma på återbesök hos läkaren en till två gånger efter operationen. Den första gången är efter cirka sex veckor, då läkaren kontrollerar att rörligheten kommit tillbaka. Den andra gången är på slutet av rehabiliteringen, vanligtvis efter ungefär nio månader.
Ersatt korsband märks ofta av
De flesta blir stabila i knäleden, men man märker ändå oftast av att korsbandet är ersatt eftersom knät inte fungerar riktigt lika bra som före skadan. Några får värk när de anstränger sig. Om man har opererats med knäskålssena kan man det första året efter operationen känna obehag när man står på knä.
Axeloperationer mer ovanliga
Ibland beror värk i axeln på en långvarig inflammation i slemsäcken ovanför själva axelleden. De vanligaste sätten att behandla inflammationen på är med sjukgymnastik, inflammationsdämpande och smärtlindrande tabletter, eller med kortisonsprutor. Om behandlingen inte hjälper kan det bli nödvändigt att operera axeln. Vid operationen tas bland annat den inflammerade slemsäcken bort.
Så här går axeloperationen till:
- Man får bedövning, oftast narkos, men det händer också att man får lokalbedövning.
- Läkaren för in artroskopet genom ett litet snitt på axelns baksida.
- En saltlösning spolas in som håller leden ren under operationen.
- Ibland görs ytterligare ett snitt i huden för att föra in en hake, med vilken läkaren känner på vävnaden i axeln.
- Hela axelleden och slemsäcken undersöks.
- Den sjuka slemsäcken tas bort med hjälp av en specialgjord kniv och leden sköljs ren.
Ibland beror inflammationen på att det är för trångt runt slemsäcken. Då tar läkaren även bort lite ben från skulderbladsutskottet som sitter ovanför axelleden.
Viktigt att inte överanstränga axeln
Dagarna efter operationen bör man ta det lugnt och inte använda armen. Svullnaden efter operationen försvinner gradvis, och efter tre till fyra veckor brukar armen och axeln kännas bra. Men eftersom axeln inte är helt läkt är det viktigt att inte överanstränga den, även om det känns bra igen. Det tar ungefär sex veckor för kroppen att bilda en ny slemsäck. Först då kan man utsätta axeln för lite tyngre belastning, som att städa. Man ska inte utföra tungt arbete förrän tidigast tre månader efter operationen.
Man brukar vara sjukskriven mellan en och tre månader, det beror på vilket arbete man har och om det är höger eller vänster axel som opererats.
De flesta blir bra
Drygt åtta av tio personer som opereras blir helt bra. Men för att inte få ny värk är det viktigt att fundera över orsaken till inflammationen. Om man har ett mycket tungt arbete är det risk för att inflammationen kommer tillbaka, och då lönar det sig sällan med en ny operation.
