De första dygnen efter förlossningen

Skriv ut
Foto på en pappa som håller ett nyfött barn.
Skriv ut

BB-avdelningen

BB-avdelningen

Hur BB-vården ser ut varierar beroende på var man bor och hur man själv väljer. Men tanken är att familjen ska få vara tillsammans så mycket som möjligt. Om barnet mår bra är det alltid tillsammans med mamman.

Det finns traditionell BB-vård där mamman och barnet stannar kvar några dagar på sjukhuset. En del sjukhus erbjuder även partnern att sova över. Familjen brukar stanna på BB-avdelningen i ett till tre dygn. Omföderskor stannar ofta lite kortare tid, förstföderskor och de som fött med kejsarsnitt lite längre tid. Ofta händer det att man lämnar BB-avdelningen innan amningen har kommit i gång. Det är därför viktigt att man får göra återbesök på avdelningen och får information om var man kan ringa och ställa frågor om man behöver stöd och hjälp.

Familje-BB eller patienthotell är ett alternativ om graviditeten och förlossningen har varit okomplicerad. Där är miljön mer hemlik och där får familjen råd och stöd av en barnmorska när de själva önskar.

Tidig hemgång innebär att föräldrarna går hem några timmar efter förlossningen. Ibland kommer en barnmorska på hembesök, men annars får familjen komma tillbaka till sjukhuset för undersökning.

Fäll ihop

Barnets första dygn

Barnets första dygn

Foto på ett nyfött barn som gäspar.

Under de första dygnen sover ett nyfött barn mycket, men vaknar till då och då för att äta. Den första mjölken som det ammande barnet får kallas råmjölk, är gulvit och innehåller mycket proteiner, mineraler, vitaminer och antikroppar. Det är inte så mycket mjölk som kommer under de första dygnen men om barnet mår bra är det allt den behöver. Efter några dagar kommer råmjölken att övergå till mogen mjölk och mängden kommer att öka. Det är viktigt att barnet får ligga nära mamman eller den andra föräldern med hud mot hud-kontakt. Om barnet får amma när det vill så ökar mjölkproduktionen och amningen kommer snabbare igång.

Ett nyfött barn andas lite oregelbundet. Barnet kan snörvla och låta som om det är förkylt. Det beror på att barnet är ovant att andas genom näsan och att passagen kan vara trång. Nysningar och hicka är också vanligt.

Normalt kissar och bajsar barnet under sitt första dygn. Ett barns första bajs kallas barnbeck. Bajset är segt och grön-svart.

PKU-prov

När barnet är två dygn tas ett blodprov som kallas PKU-prov. Genom PKU-provet går det att få reda på om barnet har medfödda ämnesomsättningssjukdomar eller sköldkörtelhormonbrist. Det är bara 70 - 80 av 100 000 barn som har någon av dessa ovanliga sjukdomar och upptäcks de i tid så kan de flesta behandlas. Provet tas från ett blodkärl på barnets hand eller fot. Det kan vara bra att amma innan provtagningen. Då blir barnet lugnt och det gör mindre ont.

Fäll ihop

Mammans första dygn

Mammans första dygn

Foto på en mamma som håller ett nyfött barn.

Att föda barn är en ansträngning för kroppen. Men så fort barnet har kommit ut börjar kroppen anpassa sig till att inte längre vara gravid. Hormoner påverkar kvinnan både fysiskt och känslomässigt. Efter förlossningen känner sig många ganska mörbultade. Man kan känna av träningsvärk, ömt underliv och spända bröst.

Eftervärkar

Efter att moderkakan har kommit ut börjar livmodern att dra ihop sig, detta kallas eftervärkar. Sammandragningarna gör att sårytan i livmodern där moderkakan suttit blir mindre och att blödningen minskar. Eftervärkarna är starkast i början och särskilt vid amning. Om man fött sitt första barn så känns eftervärkarna oftast som mensvärk. Har man fött flera barn så kan det göra lite mer ont. När eftervärkarna känns obehagliga och gör ont kan man lindra smärtan med smärtstillande läkemedel.

Avslag

Avslag är en blodig flytning som kommer från såret i livmodern och brukar försvinna efter fyra till sex veckor. I början är avslaget som blod men blir efter några dagar mer brunaktigt och mot slutet vit-grått. Avslaget luktar som mensblod fast kraftigare och lite sött. Eftersom det finns ett sår inne i livmodern finns det en liten risk att man kan få en infektion. Om avslaget blir illaluktande, man får feber eller ont i den nedre delen av magen, så kan det vara tecken på infektion. Då ska man ringa barnmorskan eller söka på en gynekologisk akutmottagning.

Det är bra att tänka på att:

  • Vara extra noga med att duscha underlivet med vatten.
  • Hoppa över att använda tvål eftersom den kan torka ut slemhinnorna.
  • Byta binda ofta och att inte använda inte tampong.
  • Inte bada.
  • Samlag kan öka risken för infektion och att det därför är bra att använda kondom.

Urinvägarna

Efter förlossningen kissar man mer än vanligt. Det beror på att all vätska som samlats i kroppen under graviditeten ska ut. Men för en del kan det vara svårt att kissa under de första dygnen. Urinblåsan är van vid ett tryck från livmodern som nu försvinner och det kan göra det svårare att tömma blåsan. Det kan också göra ont och svida när man kissar. Urinen rinner över bristningar och irriterade slemhinnor.

Tips som kan göra det lättare:

  • Drick mycket för att späda ut urinen. Då svider det inte lika mycket när man kissar.
  • Försöka att sitta lite framåtlutad på toaletten.
  • Kissa i duschen. Spola försiktigt med ljummet vatten samtidigt som du försöker kissa.

Förstoppning

Många blir förstoppade efter förlossningen. Det kan göra ont att bajsa eftersom man är svullen och kanske har bristningar som fått sys. Pröva att trycka en binda eller tvättlapp mot mellangården. Det är också bra att tänka på att dricka mycket, äta fiberrik mat och röra på sig. På apoteket finns läkemedel som kan underlätta.

Underlivet

Under förlossningen får man ibland bristningar i underlivet. Små sår kan läka av sig själv men djupare bristningar sys. Oftast är man svullen och öm i underlivet den första tiden. Att använda en sval och kall binda kan vara skönt. Att sitta på en kudde kan också underlätta.

Känslor

Ibland får man höra berättelser om den stora, omedelbara lyckan som infinner sig när ett barn föds. Men det är inte alltid så att känslorna kommer med en gång. Det tar tid att lära känna sitt barn och sig själv som förälder. Hormonförändringar bidrar också till att känslorna svajar under de första dygnen. Ofta under det tredje dygnet sker en omställning av hormoner som kan göra att man känner sig ledsen och nedstämd. Detta brukar kallas tredjedagsgråten eller baby blues och upphör efter några dagar. De vanligaste symtomen är humörsvängningar, gråtattacker och ibland ångest och sömnsvårigheter. Det är bra om de som finns i mammans närhet känner till vad som händer och kan stötta henne.

Om nedstämdheten inte går över ska man prata med BVC-sjuksköterskan eller barnmorskan på barnmorskemottagningen. Ibland kan man få en depression efter förlossningen och då behöver man kontakt med en läkare.

Om man känner att man behöver det kan man gå igenom sin förlossning med den barnmorska och ibland den läkare som har varit med. Även en partner påverkas känslomässigt och kan behöva stöd. Det är särskilt viktigt att prata igenom en svår och dramatisk förlossning. Om man inte får prata och bearbeta kan det leda till att man mår dåligt nästa gång man vill ha barn och börjar tänka på förlossning igen.

Att lämna BB

Det kan vara en speciell och lite konstig känsla att lämna BB-avdelningen. En del längtar fort hem, andra känner trygghet på BB och vill gärna stanna längre. Under tiden på förlossningen och BB-avdelningen har det funnits många runt omkring att få hjälp av. Nu ska man som förälder själva ta hand om sitt barn. Men även efter hemgång finns det stöttning och hjälp om det behövs.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-10-09
Redaktör:

Anna Åkerman, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Roland Boij, gynekolog och förlossningsläkare, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Hugo Lagercrantz, läkare, professor i neonatalogi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Granskare:

Lars Grennert, gynekolog och förlossningsläkare