Psykologiskt stöd vid cancer

Att prata med någon

När man själv eller någon närstående är sjuk i cancer är det vanligt att man går igenom en kris. Att prata om det som händer och om sin oro kan vara ett bra sätt att hantera det som är svårt.

Om man har människor i sin närhet som man kan prata med brukar det vara ett bra stöd, men det räcker inte alltid. Det kan också vara så att man inte har någon att prata med. Man ska aldrig tveka att ta kontakt med vården om man känner att man behöver hjälp.

Samtalsstöd från vården om man är sjuk

Ibland behöver man prata med någon som står helt utanför den närmaste kretsen, till exempel en kurator, psykolog, präst eller diakon. Den eller de som står närmast kanske inte kan vara det samtalsstöd som behövs, och då kan en professionell, utomstående person vara lösningen. Om man pratar med den läkare eller sjuksköterska som ansvarar för vården, kan man få hjälp att komma vidare, till exempel till en kurator.

Stödsamtal hos kurator, psykolog och sjukhuspräst

De flesta kliniker eller mottagningar i cancervården brukar ha minst en kurator anställd. Även andra kliniker och mottagningar har kuratorer. På vissa ställen finns det också psykologer. På alla sjukhus finns sjukhuspräster.

Kuratorer, psykologer och präster har utbildning för och är vana vid att samtala med människor som går igenom svårigheter. Ibland finns också sjuksköterskor som har särskild utbildning i samtalsstöd. När det gäller präster behöver man inte alls ha enbart religiösa funderingar eller ens vara troende för att komma till samtal.

Man behöver inte heller ha något färdigformulerat problem för att söka samtalsstöd. Tvärtom är det ofta i samtalet som man kan få hjälp att formulera sig, så att man kan hitta lösningar eller acceptera situationen.

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det har även präster. Det innebär att de inte får berätta för någon annan vad man sagt eller ens att man vänt sig till dem, om man inte själv gett sitt uttryckliga samtycke till det.

Om man behöver psykoterapi

Ofta kan det vara en stor hjälp att gå på stödsamtal hos till exempel en kurator. Men det räcker inte alltid. Man kan behöva samtalsterapi, till exempel kristerapi eller annan psykoterapi.

Det finns olika typer av psykoterapi. Inom vården kan det finnas kognitiv beteendeterapi, som oftast förkortas KBT, familjeterapi och psykodynamisk terapi.

Det kan också finnas andra terapiformer inom vården, till exempel existentiell psykoterapi, gestaltterapi, konst- och musikterapi. Alla terapiformer finns inte överallt i landet.

Mindfulness kan minska stress och oro

Mindfulness är en metod som används på många håll inom vården för att minska stress och oro. Mindfulness kan översättas som ”medveten närvaro”, och är från början en buddhistisk meditationsteknik.

Det finns kurser i mindfulness både inom och utanför vården. Man kan också själv lära sig mindfulness.

Om man har en depression

Om man är deprimerad och har fått diagnosen depression, kan man också på många håll få komma till en psykoterapeut genom remiss från läkaren på sin vårdcentral, genom den så kallade rehabiliteringsgarantin. Har man en depression kan man behöva medicin. Det avgör den läkare man har kontakt med.

Stödsamtal och psykoterapi utanför vården

Om den klinik eller mottagning man tillhör inte kan erbjuda samtalsstöd eller psykoterapi, finns det privata mottagningar i de flesta större samhällen. Den eller de personer i vården som man har kontakt med kan hjälpa till att hitta någon som passar. Det kan vara dyrt att betala själv, men ibland kan man få ersättning, beroende på reglerna i det landsting där man bor.

Stödgrupper inom vården

På en del sjukhus finns stödverksamhet för patienter med cancer. Att träffas i grupp och dela sina erfarenheter med andra i samma situation kan vara mycket värdefullt för många.

Ibland har landstinget man tillhör stödverksamhet för personer med cancer. Fråga en sjuksköterska eller kurator vad som finns.

Stödgrupper utanför vården

För de vanligaste cancersjukdomarna finns patientföreningar, som kan ge både information och annat stöd. Ibland ordnar föreningarna lokala stödgrupper, både för patienter och närstående. Man kan hitta information om vad patientföreningarna erbjuder både genom lappar på sjukhusets anslagstavlor, och deras egna webbsidor.

Hos flera patientföreningar kan man få stöd av särskilda stöd- eller kontaktpersoner, som har egen erfarenhet av cancer som patient eller närstående.

Genom Cancerfondens webbplats kan både närstående och patienter hitta en så kallad samtalsvän, som man kan dela tankar och erfarenheter med. Kontakten börjar via e-post, och sedan väljer man själv hur man vill fortsätta att hålla kontakt.

Det kan även finnas lokala stödgrupper som anordnas av andra organisationer, till exempel Röda korset eller Lions. Kuratorn känner till om det finns sådana verksamheter.

Kyrkan

På alla sjukhus finns sjukhuskyrkan, som både patienter och närstående kan vända sig till. På många sjukhus finns andaktsrum. Genom sjukhuskyrkans personal kan man få enskilda samtal och själavård, delta i gudstjänster, andakter och bön. Sjukhuskyrkan hjälper även till om man söker kontakt med andra religiösa företrädare än Svenska kyrkans.

Flera församlingar har så kallade samtalsakuter, som vänder sig till människor i akut livskris. En samtalsakut erbjuder ett antal stödsamtal som ger hjälp att komma igenom och vidare i det som känns svårt. För att söka tröst och stöd genom kyrkan behöver man inte vara kristen eller troende. 

Att göra sådant man mår bra av

Under och efter en cancerbehandling kan man behöva hitta egna sätt att sköta om sig själv och få tillbaka energi. Det kan också vara ett bra tillfälle att göra förändringar i livet, om man känner att man vill det. Kanske finns det något man slutat med, som man gärna vill komma igång med igen. Kanske finns det annat som man inte längre vill ägna så mycket tid åt.

Ibland kan man behöva sätta sig ned och fundera över om det finns något som man brukar må riktigt bra när man gör. Kanske kommer man på något särskilt som gör att man känner sig lugn och i balans, något som man tycker om att göra bara för sin egen skull. Det kan vara allt möjligt: till exempel att måla, sjunga i kör, titta på film, gå på utställningar, spela dataspel, läsa, lyssna på musik, ströva i naturen, handarbeta, fiska, jaga eller snickra på sommarstugan.

Det är bra att försöka planera så att man regelbundet kan ägna sig åt det som man mår bra av.

Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-01-19
Skribent:

Sara Natt och Dag, kurator, Stockholms sjukhem

Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Hellbom, psykolog, Skånes onkologiska klinik, Lund