Anhörigstöd

Uppsala län

Anhörig i Uppsala län

Att vara anhörig till någon som är sjuk eller har skadat sig kan vara en omtumlande upplevelse oavsett vilken diagnos din nära har. Om någon som står dig nära har avlidit kan tillvaron vara totalt upp- och nedvänd. Frågorna om livet just nu och hur det blir sedan kan vara många.

Som anhörig kan man behöva få hjälp att räta ut sina frågetecken eller bara få lufta sin oro.

Landstinget i Uppsala län arbetar för att förbättra stödet och informationen till dig som anhörig. Vi tar gärna emot din oro eller dina synpunkter och vi kan också hjälpa dig att få kontakt med rätt person och instans för just din situation.

Anhörighörna i Blå rummet, Akademiska sjukhuset, måndagar kl 13 till 16.

I Anhörighörnan kan du få svar på frågor kring anhörigstöd, hjälp med kontakter du behöver i kommun och landsting eller om du bara vill sitta ner och prata en stund. Ingen jorurnal förs och tysthetslöfte råder.

Anhörighörnan är ett samarbete med länets åtta kommuner där volontärer och anhörigkonsulenter från alla kommuner hjälps åt att bemanna hörnan på måndagar.

Vad gäller?

Vad gäller?

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge mycket glädje, men ibland kan man som närstående själv behöva stöd. Då kan stöd och hjälp från samhället underlätta.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Det kan skilja lite mellan olika kommuner vilken typ av stöd man kan få.

Vem kan få stöd?

Alla som vårdar en närstående kan ha rätt till någon form av stöd. Med anhörig menas en person i familjen, en partner eller nära släkting. Anhöriga kan också vara grannar eller nära vänner.

Det finns olika typer av stöd beroende på vilka behov man har. Om man måste avstå från att lönearbeta kan man till exempel få ekonomiskt stöd och om man bara behöver någon att prata med kan man få det. Eftersom det finns många olika typer av stöd kan det vara bra att ta kontakt med kommunen för att få reda på vilken typ av stöd som kan vara lämpligt för en själv.

Avlösning och växelvård

En form av stöd är avlösning. Det innebär att den som behöver hjälp bor på ett äldreboende eller särskilt boende under en period så att man som anhörig får vila. Avlösningen kan planeras så att den som behöver hjälp växlar mellan att bo hemma och i särskilt boende. Då brukar det kallas växelvård. Man kan också få hjälp med avlösning utan att det har planerats långt i förväg.

Hjälp en del av dygnet

En annan form av anhörigstöd är att hemtjänsten tar över vårdansvaret under en del av dygnet. Ibland kan också hemtjänsten ge avlösning över några dygn i hemmet.

Dagverksamheter av olika slag kan vara en annan form av avlösning. Det gör det möjligt för den anhörige att få avlastning under dagen. På en del håll går det också att få hjälp på natten för att man som anhörig ska få vila.

Samtal och stödgrupper

Man kan få hjälp i form av råd och stöd från socialtjänsten. Det kan dels ske individuellt genom att man som anhörig har kontakt med en handläggare inom socialtjänsten, dels i grupp.

I en del kommuner finns en anhörigkonsulent eller anhörigstödjare som man kan vända sig till för samtal och stöd. På många håll finns också stödgrupper för anhöriga som vårdar närstående med exempelvis stroke, psykiska sjukdomar, utvecklingsstörning eller demens. Där kan man träffa andra i samma situation och dela med sig av sina erfarenheter.

Frivilligorganisationer, som Röda Korset och pensionärsföreningar, gör ofta betydelsefulla insatser för att stödja anhöriga.

Rätt till fast vårdkontakt

Den närstående som har flera sjukdomar samtidigt och därför behöver många vårdkontakter har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att få en fast vårdkontakt. Den personen har till uppgift att samordna vårdinsatserna och exempelvis sköta kontakter med socialtjänsten och Försäkringskassan.

Antingen kan verksamhetschefen på till exempel på ett sjukhus eller ett äldreboende utse en fast vårdkontakt eller så kan man själv begära att någon i personalen utses. En fast vårdkontakt kan vara någon i vårdpersonalen som en läkare, sjuksköterska eller psykolog, men det kan också vara någon ur den administrativa personalen. 

Ekonomisk ersättning

Som anhörig kan man under vissa förutsättningar få ekonomisk ersättning för sina insatser. Om man måste avstå från sitt vanliga arbete kan man få ersättning för det. Ibland kan man också bli anställd och få lön av kommunen för att sköta en närstående.

Exempel på ersättningar som man kan få är bidrag för vård av barn med funktionsnedsättningar, handikappersättning, assistansersättning och närståendepenning. Villkoren för ersättning, nivåer och handläggningsrutiner varierar mellan olika kommuner. I vissa fall är det Försäkringskassan eller landstinget som står för ersättningen.

Vart ska man vända sig?

Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för stödet till anhöriga. Om man vill ansöka om stöd har kommunen ofta en äldre- och handikappförvaltning som kan ge information om vilka former av anhörigstöd som finns.Rör det sig om närstående över 65 år som behöver stöd är det vanligtvis en tjänsteman, som ofta kallas biståndshandläggare eller biståndsbedömare, som utreder vilket behov av stöd man har och beslutar om olika stödinsatser.

I vissa kommuner och landsting finns äldreombud eller en patientombudsman som också kan ge information.

Om man inte är nöjd

Om man inte är nöjd med anhörigstödet kan man kontakta den ansvariga förvaltningen inom kommunen, som oftast är en äldre- och handikappförvaltning. Man kan också kontakta de politiskt ansvariga. En del kommuner har en äldreombudsman där man kan klaga på brister i stödet till anhöriga. Det är viktigt att man ber om skriftliga svar när man klagar för att underlätta och undvika missförstånd.

Hos förvaltningsrätten kan man överklaga formella biståndsbeslut som gäller om man själv, eller en närstående, inte har fått hemtjänst eller särskilt boende.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2013-02-15
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla Lönnqvist-Endre, tidigare förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Stockholm