Stoppa blödning

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om någon blöder mycket kan en stor pulsåder ha blivit skadad och det kan vara livshotande. Därför är det bra att veta hur man gör för att stoppa en blödning när någon har skadat sig.

Förberedelser

Om någon blöder mycket och snabbt förlorar blod behövs inga förberedelser, utan det viktigaste är att få stopp på blödningen så fort som möjligt.

Behandling

För att stoppa en blödning ska man om möjligt föra ihop sårkanterna och samtidigt trycka stadigt mot såret. Den blödande kroppsdelen ska placeras så högt som möjligt över hjärtats nivå för att blodtrycket ska sänkas där skadan är.

Sedan gör man ett tryckförband, till exempel genom att vika ihop kompresser, ett tygstycke eller liknande som man lägger över såret. Trycket kan göras effektivare med hjälp av en ihoprullad elastisk binda, en bit vikt tyg eller något annat hårt som trycks mot kompressen eller tygstycket. Sist lindar man till exempel gasbindor eller knyter fast en halsduk hårt runt skadan.

En sprutande eller pulserande blödning tyder på en skada i en större pulsåder. Då ska man ringa 112 så att den skadade snabbt kan få hjälp och bli förd till sjukhus.

Hur mår man efteråt?

Den som får en kraftig blödning kan hamna i chock och bli medvetslös. Symtom på det kan till exempel vara att den skadade kallsvettas, andas snabbt, gäspar, blir gråblek, slö, trött eller får kalla händer eller fötter.

Visa mer

Så går det till

Så går det till

  • Lägga ett tryckförband.

    Man kan göra ett enkelt tryckförband själv.

Alla kan hjälpa

Att stoppa en blödning kan rädda liv. Det är därför bra att känna till hur man ska göra för att med enkla medel hjälpa en person som har skadat sig och blöder.

Sprutande, pulserande blödning

En sprutande, pulserande blödning tyder på att en större pulsåder blivit skadad. Då är det viktigt att snabbt få stopp på blödningen genom att göra så här:

  • Man för om möjligt ihop sårkanterna och trycker samtidigt stadigt mot såret. Man bör försöka hålla den skadade kroppsdelen så högt som möjligt över hjärtats nivå eftersom det sänker det lokala blodtrycket och minskar blödningen.
  • Sedan gör man ett tryckförband och lägger det över såret. Det är bra att ta hjälp av något hårt, till exempel en ihoprullad elastisk binda eller bit hårt vikt tyg, för att skapa ett ordentligt tryck. Man bör fortsätta att låta den blödande kroppsdelen vara placerad högt.
  • Till sist ska man ringa 112 så att den skadade snabbt kan få hjälp och bli förd till sjukhus.

Gör ett tryckförband

Man kan göra ett enkelt tryckförband genom att vika ihop kompresser, ett tygstycke eller liknande och trycka det mot såret. Linda sedan gasbindor eller knyt en halsduk hårt runt skadan. Trycket kan göras effektivare med hjälp av en bit ihopvikt tyg eller något annat hårt som trycks mot kompressen eller tygstycket innan bandaget lindas fast. Om man inte har tillgång till kompresser eller tyg får man trycka med fingrarna eller knytnäven direkt i såret.

Risken för man ska blodsmittas när man hjälper någon som skadat sig är mycket liten om man inte har sår eller eksem. För att undvika blodsmitta genom direktkontakt med blodet kan man ha handskar på sig eller sätta plastpåsar på händerna. Det är också viktigt att undvika att bli smittad genom stänk i ögonen.

Ett tryckförband ska sitta kvar tills den skadade har kommit till sjukhus. Om det blöder igenom får man förstärka tryckförbandet. Man ska inte ta bort det gamla förbandet utan bara lägga nytt förband utanpå.

Den skadade kroppsdelen hålls högt

För att minska blödningen ska den blödande kroppsdelen hållas så högt över hjärtats nivå som möjligt. Om det blöder mycket är det bra om den skadade ligger ner, helst med huvudet lågt och benen högt. Det blod som cirkulerar i kroppen rinner då lättare tillbaka till hjärtat så att det kan pumpas vidare, bland annat till hjärnan som inte klarar sig utan syre.

Försök hålla den skadade personen varm genom att lägga på filtar eller extra kläder. Ge inte något att dricka eftersom det då finns risk att personen kräks. Om det senare skulle bli aktuellt med en operation är det också bra om magen är tom.

I nödfall måste blodtillförseln snöras av

Om blödningen inte minskar är det möjligt att tillfälligt snöra av blodtillförseln genom att dra åt till exempel ett skärp eller en halsduk hårt, ovanför en blödande skada på armen eller benet. En sådan åtsnörning ska bara användas som absolut nödåtgärd om tryckförband och högläge inte hjälper, och får inte sitta kvar längre än tjugo till trettio minuter. Annars finns det risk att det blir bestående skador till följd av syrebrist i vävnaderna. Om man gjort en avsnörning för att man inte snabbt kunnat förbinda såret tillräckligt bra kan man pröva att släppa efter på avsnörningen så snart man fått på ett ordentligt förband.

När en person blöder kraftigt kan det bli för lite blod kvar som cirkulerar i blodkärlen. Hjärtat försöker då hålla cirkulationen igång genom att pumpa runt det kvarvarande blodet snabbare, men om detta inte räcker kan personen drabbas av en chock och bli medvetslös. Det kan också hända att den skadade får en farligt låg puls på grund av en snabb massiv blödning.

Man ska omedelbart ringa 112 vid tecken på chock som kan vara

  • snabb puls som så småningom blir oregelbunden
  • gråblek och kallsvettig hud
  • rastlöshet och ångest, som går över i slöhet och trötthet
  • snabb och ytlig andning
  • gäspningar på grund av syrebrist
  • kalla händer och fötter
  • medvetslöshet.

Kraftig, långsammare blödning

Kraftiga blödningar som inte är pulserande utan rinner långsamt kan också behöva stoppas med hjälp av ett tryckförband. Det är också bra att hålla den skadade kroppsdelen högt en stund. Oftast har såret slutat blöda efter ungefär en kvart, och då kan man försiktigt ta bort förbandet.

Gör sedan rent såret så här:

  • Tvätta händerna.
  • Skölj rent såret under rinnande vatten.
  • Använd mild tvål, gärna flytande, om det kommit smuts i såret.
  • Kontrollera att det inte finns kvar några glasbitar eller annat skräp.
  • För ihop sårkanterna och sätt på kompress eller plåster om såret är mindre än någon centimeter och glipar mindre än ett par millimeter. Man kan också tejpa ihop sårkanterna med särskild sårtejp.

En del sår kan behöva sys

Om såret är djupt eller inte slutar blöda efter en halvtimme ska man ta kontakt med sjukvården. Det gäller också om såret är större än någon centimeter eller glipar mer än ett par millimeter. Då kan det behöva sys.

Om man tror att såret behöver sys ska man söka vård, eftersom såret helst bör sys inom åtta timmar. Om det har gått längre tid än åtta timmar avstår läkaren ibland från att sy på grund av infektionsrisken. Såret får då läka av sig självt. Även sår som orsakats av bett eller smutsiga sår som är svåra att få tillräckligt rena kan behöva lämnas öppna på grund av infektionsrisken.

Se över skyddet mot stelkramp

Om man har fått in jord eller annan smuts i såret kan man få stelkramp om man inte är vaccinerad. Det gäller även om man blivit biten, skurit sig på en smutsig kniv eller trampat på en rostig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av en bakterie som bland annat finns i jord och avföring.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp. Under det första året ges tre vaccinationer och då har barnet ett grundskydd. Det svenska barnvaccinationsprogrammet ändrades 2007, så för barn födda 2001 eller tidigare gäller att skyddet mot stelkramp förstärks med en fjärde och sista stelkrampsvaccinering vid tio till elva års ålder. För barn födda 2002 eller senare gäller att skyddet mot stelkramp förstärks med en fjärde stelkrampsvaccinering vid fem till sex års ålder och en femte och sista stelkrampsvaccinering vid 14 till 16 års ålder.

Om man sedan skadar sig med risk för stelkramp och det har gått mer än 20 år sedan den senaste vaccinationen bör man få en ny spruta.

Om man inte blev vaccinerad som barn och får ett sår med risk för stelkramp, kan man i stället få en spruta med immunglobulin. Då får man ett omedelbart skydd mot stelkramp. Samtidigt får man också en första vaccination mot stelkramp. Därefter får man ta flera vaccinationssprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Fäll ihop
Publicerad:
2012-11-15
Skribent:

Fredrik Settergren, läkare, specialist i allmänmedicin, vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Malmö

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulf Gunnarsson, professor i kirurgi, Karolinska Institutet Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg