Datortomografi

Ett sätt att se kroppens organ

Med datortomografi, som även kallas datoriserad skiktröntgen eller DT, kan de flesta organ i människokroppen undersökas.

Vid en vanlig röntgenundersökning sänds en röntgenstråle i en riktning genom kroppen. Vid datortomografi däremot, passerar ett stort antal röntgenstrålar ett skikt av kroppen från flera olika håll.

Till skillnad från vanliga röntgenbilder, som kan liknas vid skuggbilder, visar datortomografibilderna uppbyggnaden av vävnader. I till exempel hjärnan kan den grå och vita substansen särskiljas och hålrum och andra strukturer framträda.

När man ska undersökas ligger man på en brits som stegvis skjuts in i datortomografen. Ett röntgenrör roterar runt kroppen samtidigt som det sänder ut strålar. De olika skikten, eller tvärsnitten, avbildas i takt med att britsen förs genom datortomografen.

Med hjälp av den ihopsamlade röntgeninformationen konstruerar en dator tvärsnittsbilder av kroppen. Det gör att det går att få fram mycket detaljerade bilder. Tvärsnitten kan datorbearbetas på många olika sätt. På så vis kan eventuella förändringar som hittas i kroppen lättare tolkas.

Många användningsområden

Datortomografi är ett bra sätt att snabbt och detaljrikt kartlägga eller fastställa olika sjukdomar och skador. Ultraljud, magnetkamera och datortomografi kompletterar i vissa fall varandra och därför kan flera av dessa metoder användas vid undersökningen. Eftersom datortomografi brukar ge en något högre stråldos än vanliga röntgenundersökningar, används den inte som förstahandsval.

Vid några tillstånd, till exempel i samband med hjärnblödning eller svåra trafikolyckor, är det den enda metoden som kan ge läkaren tillräckligt med information.

Med hjälp av bilderna kan läkaren efter en undersökning fatta beslut om eventuella behandlingar, exempelvis medicinering eller strålbehandling. Datortomografi kan sedan användas till att kontrollera resultatet av en behandling. Till exempel kan läkaren avgöra om en strålbehandling av en tumör har varit effektiv.

Bilderna ger också värdefull information till kirurger inför olika operationer. De kan med hjälp av bilderna bland annat få reda på var skadan är, hur stor den är och hur stor del av omgivande vävnad som är skadad. De ser också hur organ och blodkärl ligger i förhållande till det skadade området. På så sätt kan operationen planeras i förväg. Detta ger i sin tur större möjligheter att bota skadan eller sjukdomen och minska risken för komplikationer.

De detaljerade bilderna kan även vara till hjälp inför prover som ska tas. Röntgenläkaren kan använda datortomografen som ett hjälpmedel om han ska ta ett prov, exempelvis från en tumör i lungan. Läkaren använder då en tunn nål för att ta ett vävnadsprov och kan – med hjälp av datortomografen – se att provet tas från rätt ställe.

Samma teknik kan utnyttjas för att tömma vätskesamlingar eller varhärdar. Provtagningen kan ofta göras med enbart lokalbedövning i huden, men ibland måste man sövas. Ingreppen, som utförs av röntgenläkare, är ofta mer skonsamma än kirurgiska ingrepp. Det enda som syns efteråt är små hål i huden efter nålen, eller en slang som sitter kvar för fortsatt tömning av exempelvis en varansamling.

Exempel på olika undersökningar

Beroende på vilken sjukdom läkaren misstänker att man har undersöks antingen huvudet, halsen, bröstkorgen, buken, skelettet eller mjukdelarna. En datortomografiundersökning kan behövas vid en mängd olika tillstånd, bland annat vid:

• Undersökning av huvudet: stroke, hjärntumörer, infektioner i hjärnan eller i bihålorna och skallskador.
• Undersökning av hals och bröstkorg: misstänkt blodpropp i lungorna, tumörer, infektioner, kroniska lungsjukdomar, vätska i lungsäcken och vid skador efter olycksfall.
• Undersökning av buken: misstänkt tumör i lever, bukspottkörtel, njurar, urinblåsa och lymfkörtlar, misstänkt infektion i bukhålan eller bukorganen, tarmvred, bråck på kroppspulsådern, njurstenar, leversjukdomar samt skador efter till exempel en bilolycka.
• Undersökning av skelett och mjukdelar: tumörer, infektioner, komplicerade skelettskador och diskbråck.

Datortomografi är en snabb och modern undersökningsmetod

Datortomografi är en undersökningsmetod under snabb och ständig utveckling. Under de senaste 15 åren har de äldre datortomograferna runt om i landet bytts ut till så kallade spiraldatortomografer.

Spiraldatortomografi innebär att man kan ta flera datorsnitt av kroppen samtidigt och därför går undersökningarna betydligt fortare än förr. Undersökningen kan därför i de allra flesta fall genomföras medan man håller andan en gång.

Med de allra modernaste spiraldatotomograferna kan hjärtat och dess kranskärl undersökas. Dessutom kan också hjärnans , lungornas och benens blodkärl studeras i detalj. Spiraldatortomograferna kan också skapa tredimensionella modeller av hela kroppen som till exempel tjocktarmen. Datortomografi av tjocktarmen kan därför idag ersätta eller komplettera de sedan tidigare vanliga undersökningsmetoderna av tjocktarmen.

Införandet av spiraldatortomografi har skapat ett helt nytt undersökningsförfarande vid svåra skador, så kallat trauma-DT. Vid exempelvis svåra bilolyckor är det nu möjligt att detaljerat undersöka hela kroppen på mycket kort tid. Ofta finns det ju svåra skador samtidigt i många delar av kroppen, exempelvis skallskador, lungskador, leverskador och frakturer. Läkarna kan därefter snabbt behandla de olika skadorna.

Det finns idag även en ny typ av datortomografer, så kallade dubbel-energi DT, som inom snar framtid kommer att öppna upp för nya undersökningsmetoder och frågeställningar. De finns idag på enstaka sjukhus i Sverige.

Man ligger på en brits som förs in i datortomografen

När man ska undersökas får man ligga på en brits som förs genom den ringformade öppningen på datortomografen. Britsen är höj- och sänkbar och kan även röras i längdriktningen. Ibland täcks de delar av kroppen som inte ska röntgas med ett speciellt blyförkläde.

Under själva bildtagningen är man ensam i rummet. Röntgensjuksköterskan sitter vid ett kontrollbord i rummet utanför, men ser på genom ett fönster. Via mikrofon och högtalare har man ljudkontakt med varandra. På vissa kliniker finns också tv-övervakning.

Under undersökningen roterar ett röntgenrör runt kroppen samtidigt som britsen skjuts genom ringen. Det hörs ett svag brummande från apparaten. Röntgenstrålarna är avskärmade till millimetertunna strålknippen som passerar genom kroppen och tas upp av så kallade detektorer på motsatta sidan röntgenröret. På så sätt samlas röntgeninformation från ett skikt och datorn konstruerar en bild av hur kroppen ser ut i just detta skikt. När hela det undersökta området är genomgånget, har röntgenläkaren ett stort antal mycket tunna bilder av det undersökta området som sedan kan bedömas på en bildskärm.

När en datortomografiundersökning görs av huvudet ligger man på rygg med nacken i ett så kallat skallstöd och med armarna nedåt. Vid undersökning av bröstkorgen och magen ligger man med armarna ovanför huvudet. Om bihålorna eller öronen ska undersökas kan man, beroende på apparat, få ligga på annat sätt, till exempel på magen.

Om mun och hals ska undersökas ska man inte svälja under själva bildtagningen. Man får instruktioner om detta av röntgensjuksköterskan.

Röntgensjuksköterskan sätter igång datortomografen och går sedan in i ett separat kontrollrum. Man får ligga på en brits som sakta förs in i apparaten millimeter för millimeter.

Kontrastmedel kan ingå i förberedelserna

En av fördelarna med datortomografiundersökning är att den ger en detaljerad bild av kroppen och dess organ. Med hjälp av kontrastmedel får läkaren en ännu tydligare bild av kroppens strukturer och därmed en ännu mer detaljerad information än utan kontrastvätskan.

Kontrastmedlet går både att dricka och spruta in i blodet via kärl. Ofta görs både och i en och samma undersökning.

Om till exempel hela magen ska undersökas, får man i regel dricka ett kontrastmedel en till två timmar före undersökningen. Kontrastmedlet fyller tarmarna som på så sätt framträder tydligare. Det framgår på kallelsen om man behöver vara på röntgen en tid innan undersökningen för att dricka detta kontrastmedel.

Vid andra datortomografiundersökningar, till exempel vid misstänkt blodpropp i lungorna, behöver man få ett kontrastmedel i blodet. Röntgensjuksköterskan sätter därför en nål i ett blodkärl i armvecket. En lång slang kopplas till nålen. I andra änden av slangen sitter en kontrastspruta som med jämn hastighet sprutar in kontrastmedlet i kärlet.

Barn brukar få ett bedövningsmedel som läggs på innan de får en nål i armen.

Eftersom denna typ av medel ibland kan utlösa allergiska reaktioner, hos framför allt överkänsliga personer, frågar röntgensjuksköterskan alltid före undersökningen om man är allergisk.

Ibland behövs tampong eller kateter

Om nedre delen av buken hos en kvinna ska undersökas, får kvinnan ibland en tampong att sätta in i slidan. Eftersom det finns luft i bomullen i tampongen så framträder den som en luftbubbla på bilden, en svart fläck. På så sätt kan slidan lättare särskiljas från exempelvis livmodern och ändtarmen.

Vid misstanke om tumör i urinblåsan sätter röntgensjuksköterskan ibland in en slang, en så kallad kateter, i urinblåsan. Därefter fylls urinblåsan med ett par deciliter kontrastmedel för att tumören ska kunna framträda bättre.

Viktigt att ligga helt stilla

Det är viktigt att man ligger helt stilla under bildtagningen, annars kan bilderna bli oskarpa och delar av undersökningen behöva göras om. Undersökningarna är mycket snabba och man behöver därför ligga stilla under en mycket kort period. Små barn och oroliga vuxna kan ibland bli sövda men oftast behövs inte detta då undersökningen är över på ett par sekunder. Det är bra om små barn är mätta och trötta vid undersökningen eftersom det då blir lättare för dem att ligga stilla.

Ibland görs flera bildtagningar under samma undersökning

En datortomografiundersökning tar med förberedelser oftast mellan 5 till 20 minuter beroende på vad som ska undersökas. Själva bildtagningen tar däremot inte mer än högst 15-20 sekunder.

Om man undersökts en gång utan kontrastmedel kan man ibland behöva undersökas igen, denna gång med kontrastmedel i blodet. Detta kan vara nödvändigt för att osäkra fynd på bilderna ska kunna klarläggas och därmed göra det lättare för läkaren att göra en säkrare bedömning.

Om urinvägarna ska undersökas kan det ibland behövas en undersökning till cirka 10–15 minuter efter att kontrastvätskan sprutats in i blodet.

Ibland krävs särskild andningsteknik

Vid de flesta undersökningarna måste man hålla andan en kort stund under själva bildtagningen. Röntgensjuksköterskan går igenom andningstekniken innan undersökningen. Vid vissa undersökningar håller man andan efter att ha andats in, vid andra efter att ha andats ut eller så håller man bara andan utan att först andas in eller ut. Under själva undersökningen säger en inspelad röst i högtalarna när man ska hålla andan och inte.

Kontakt via mikrofon

Om man av någon anledning måste göra röntgensjuksköterskan uppmärksam på något, så finns det en mikrofon i datortomografen som står i kontakt med kontrollrummet utanför.

Cellskräck eller andra obehag

Datortomografen är en apparat som är så pass öppen åt båda håll, att väldigt få känner någon cellskräck när de ligger på britsen.

Om man får kontrast i blodkärlen upplever de flesta en snabbt övergående värmekänsla från huvudet och ner till tårna. Många upplever också att de blir kissnödiga och en del får metallsmak i munnen. Om man i stället druckit kontrastmedel före undersökningen kan man bli lite orolig i magen efteråt.

Barn, och ibland även vuxna, kan känna obehag av att ligga ensamma i datortomografen. Föräldrar eller anhöriga får därför vara med inne i undersökningsrummet. De får bära speciella blyförkläden för att inte i onödan utsättas för röntgenstrålar.

Viktig information för vissa som ska undersökas

Om man använder läkemedel med metformin
Om man tar tabletter som innehåller ämnet metformin ska man sluta med medicinen i samband med undersökningen, eftersom det finns en liten risk för att kroppens balans av mjölksyra rubbas så att man får mjölksyraförgiftning, laktatacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Glucophage och Avandamet.

Man ska rådgöra med sin läkare om när man kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får man ta ett blodprov och sedan börja med medicinen igen efter två dygn.

Allergiker
Vet man om att man är allergisk mot röntgenkontrastmedel ska man berätta det för den läkare som beställer datortomografiundersökningen. Läkaren skriver på remissen att man inte tål kontrastmedel och röntgenläkaren beslutar hur undersökningen ska kunna utföras. I en del fall görs undersökningen då utan kontrastmedel. Andra gånger anser röntgenläkaren att det är nödvändigt med kontrastmedel. Då får man kortison något dygn innan undersökningen så att en allergisk reaktion kan undvikas.

Njursjuka
Om man har en njursjukdom som kraftigt försämrat njurens funktion, ska man i regel inte ha kontrastmedel i blodet. Detta eftersom kontrastmedel ytterligare kan försämra njurfunktionen. Vid vissa sällsynta tillfällen bestämmer sig röntgenläkaren tillsammans med den läkare som beställt undersökningen för att ge kontrastmedel ändå. Detta görs om kontrast krävs för diagnos. Undersökningen görs då med en kraftigt reducerad mängd kontrastmedel.

Efter undersökningen

Har man fått kontrastmedel i blodet ska man under det första dygnet efter undersökningen dricka rikligt med vatten. Kontrasten utsöndras nämligen via njurarna och försvinner ur kroppen med urinen. Genom att dricka mycket vatten "sköljs" kontrasten ut.

I vissa fall kan man få så kallade sena allergiska reaktioner, ofta i form av utslag på kroppen. Man ska då höra av sig till den röntgenavdelning man besökt för att få råd. Det är dessutom viktigt för röntgenavdelningen att känna till denna reaktion, om det skulle bli aktuellt att ge kontrastmedel vid annat tillfälle.

När får man svaret?

Svaret på datortomografiundersökning går till den läkare som beställde undersökningen och det är av den läkaren man får svaret på undersökningen. Hur man får svaret varierar,  men vanligtvis får man det vid ett nytt läkarbesök, per post eller telefon. Många gånger kommer man överens med läkaren i samband med att man får remissen hur man ska få svaret. Om man har frågor angående svaret på datortomografiundersökningen ska man kontakta den som beställde undersökningen.

 Det varierar hur lång tid det tar från det att man gjort undersökningen till det att man får svar.  Om man har undersökts akut granskar en röntgenläkare resultatet så snart som möjligt. Då får man vanligtvis svaret via läkaren som skickade remissen direkt i samband med det akuta läkarbesöket..

Finns det några risker med undersökningen?

Vid en undersökning med en datortomograf används röntgenstrålar, som är en typ av joniserad strålning. Stråldosen, som mäts i millisievert (mSv), anpassas för att bli så låg som möjligt vid varje undersökning utan att försämra undersökningsresultatet. Läkaren överväger alltid nyttan av en korrekt diagnos mot den lilla strålningsrisken. Om man är sjuk är nyttan av diagnosen oftast så stor att strålningsrisken är försumbar i sammanhanget. En vanlig datortomografiundersökning ger i genomsnitt en stråldos som inte överskrider den dos man under ett år normalt får från naturliga strålkällor i Sverige.

Om man är gravid är det mycket viktigt att man talar om det innan man ska genomgå någon typ av röntgenundersökning. Då kan undersökningen anpassas så att fostret får en så liten stråldos som möjligt. Man kan också, om det är möjligt, i stället använda sig av ultraljud. Läkaren, och den som ska undersökas, kan också bestämma sig för att vänta med undersökningen till efter förlossningen.

När det är möjligt används andra undersökningsmetoder, exempelvis ultraljud eller magnetkamera. Detta görs för att den som undersöks ska få mindre strålbelastning.