RS-virus hos barn

Framförallt spädbarn och äldre kan få allvarliga besvär

RS-virus, respiratoriskt syncytievirus, orsakar epidemier över hela världen varje år, oftast under den kalla årstiden. I Sverige infaller de för det mesta någon gång mellan november och mars. För vuxna och äldre barn som blir sjuka är en RS-infektion vanligen lindrig och ofarlig och ger oftast bara besvär som liknar en vanlig förkylning. Spädbarn och äldre människor riskerar att bli svårare sjuka och kan i vissa fall behöva sjukhusvård.

De barn som riskerar att få allvarligare infektioner är framför allt:

• Spädbarn som är yngre än två månader.
• Barn som är födda mer än fem veckor för tidigt, fram till de är ett år gamla.
• Barn med immunbristsjukdomar.
• Barn under två år som har en kronisk lungsjukdom.
• Barn under två år som har någon hjärtsjukdom.
• Barn under två år som har någon neurologisk sjukdom.

Bland vuxna är det framför allt äldre människor som är svaga eller sjuka, och vuxna som har immunbristsjukdomar som får allvarliga RS-virusinfektioner som kräver sjukhusvård. Vanligtvis har RS-viruset spritt sig från näsan till luftrören och lungorna.

Ibland krävs vård på sjukhus

En till två procent av de spädbarn som blir sjuka i RS-virusinfektioner behöver vårdas på sjukhus. Av dem vårdas några få på intensivvårdsavdelning och i enstaka fall behöver barnet hjälp att andas i respirator. 

På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring, vilket kan ges via en plastslang som går via näsan ner till magsäcken eller via dropp. Ibland får barnet även syrgas. Barnet kan också få inhalationsbehandling och näsdroppar för att underlätta andningen.

Smittar lätt

RS-virus smittar lätt och de flesta barn blir sjuka någon gång under sina första två år. Man blir inte helt immun mot sjukdomen och därför kan man bli sjuk igen, men oftast får man lindrigare besvär om man blir sjuk igen jämfört med första gången man blir sjuk. RS-virus smittar genom direkt och indirekt kontakt och via så kallad droppsmitta, det vill säga av saliv och slem som sprids via till exempel hosta och nysningar. Viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder. 

Det tar tre till fem dygn från det att man har smittats till dess att sjukdomen bryter ut. 

Man kan minska risken för att spädbarn ska smittas genom att tvätta händerna ofta, undvika att träffa småbarn och personer som är förkylda och genom att försöka undvika platser med mycket folk.

RS-virus kan kan ge astmaliknande besvär

Barn som har haft en allvarlig RS-infektion när de var spädbarn får ofta astmaliknande andningsbesvär när de har någon virusinfektion under förskoleåldern.

Barn som har anlag för astma kan få svårare RS-infektioner. Tidigare var också uppfattningen i vården att en RS-infektion kan göra att barn får astma. Men numera tyder forskningen på att barn får astma på grund av att de har genetiska anlag för det, de behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion.

Startar som en vanlig förkylning

Infektionen startar oftast som en vanlig förkylning med snuva. Barnet kan också ha lite feber, irriterade röda ögon och hosta.

Barn som får en allvarligare infektion får först vanliga förkylningsbesvär. Sedan blir hostan mer ansträngd, och barnet brukar få segt slem i näsa och luftrör. Barnet brukar få andningsbesvär i form av snabb andning och väsande och pipande utandning.

De minsta barnen, särskilt de för tidigt födda, kan även få andningsuppehåll. Spädbarn andas mest genom näsan och en stor del av de besvär som de minsta barnen får beror på att det sega slemmet hindrar deras andning. Spädbarn får ofta också svårt att orka äta eftersom den jobbiga andningen med täppt näsa tar mycket kraft. Detta kan leda till vätske- och näringsbrist och barnet behöver då oftast behandling mot detta. Att barnet inte äter och dricker leder till slöhet och trötthet. Om barnet verkar ha stannat av i vikt eller gått ner i vikt är det viktigt att barnet blir undersökt.

Provtagning

När ett barn behöver vårdas på sjukhus tas ett prov som kan visa om barnet har en RS-virusinfektion. För det mesta tas provet på slem i näsan, genom att suga upp lite slem med en liten tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för analys på laboratorium, ofta får man svar samma dag.

När ska man söka vård?

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om barnet har ett eller flera av följande symtom:

• Inte ger samma kontakt som vanligt, är ointresserat av omgivningen och verkar mycket trött.
• Inte orkar äta, och därmed riskerar att gå ner i vikt.
• Är andfått, har en ansträngd andning eller har andningsuppehåll.
• Är blekt eller blåaktigt. Det blåa kan synas mest på läpparna och under naglarna.
• Hostar mycket.

Ju yngre barnet är desto snabbare ska man söka hjälp, särskilt om barnet tillhör någon av riskgrupperna (läs mer om dem i kapitlet "Vad händer i kroppen?"). Om ett barn som tillhör riskgruppen visar ovanstående symtom ska man söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Lindriga besvär kan man sköta själv

Om barnet har lindriga besvär hjälper man barnet som vid en vanlig förkylning.

Näsdroppar

För att underlätta andningen genom näsan, framförallt när barnet ska äta och sova, kan man använda näsdroppar med koksaltlösning, eller avsvällande näsdroppar till de lite äldre barnen. Näsdropparna är anpassade till olika åldrar, vilket anges på förpackningen.

För små barn som har en RS-virusinfektion är det viktigt att få bort det sega slem som finns i näsan. Att droppa koksaltlösning i näsborrarna upprepade gånger kan hjälpa till att lösa upp slemmet. 

Höj huvudändan på sängen

Om barnet sover med huvudet högt minskar svullnaden i näsans slemhinnor och det blir lättare att andas. Om barnet inte rör sig så mycket att det medan det sover hamnar med huvudet i fotändan under sömnen kan man höja sängens huvudända. Man kan till exempel lägga tjocka böcker under främre sängbenen eller bädda med extra kuddar under madrassen. Om barnet är mycket rörligt är det bättre att ha barnet bredvid sig i sin egen säng och lägga några kuddar under barnets huvud. Man kan också låta barnet sova i babyskyddet eller babyinsatsen. På dagen kan man även låta barnet sova i bärsele, i knät eller i en babysitter. 

Ge mat oftare

Barnet brukar inte orka äta så mycket varje gång och därför är det bra att ge det mat oftare än vanligt.

Vård på sjukhus

Om barnet behöver sjukhusvård går behandlingen ut på att lindra de besvär som infektionen ger. Barnet får i första hand hjälp med att få tillräckligt med vätska och näring och hjälp att andas genom att hålla näsans luftvägar öppna.

Barn som inte orkar eller kan äta får näring genom en plastslang, en så kallad sond, som går till magsäcken via näsan eller munnen. Barnet kan också få saltlösning via en tunn plastslang, så kallat dropp, som sticks in i ett blodkärl med hjälp av en nål, oftast på armen eller på handens ovansida. Ibland får barnet också näring genom dropp.

Om det behövs får barnet näsdroppar, extra syrgas och inhalationsbehandling för att underlätta andningen. Extra syrgas ges genom en plastgrimma som förs in några millimeter i barnets näsborrar eller genom en mask som placeras över barnets näsa och mun. Inhalatorns mask hålls över näsa och mun. I masken bildas dimma som barnet andas in, i dimman finns medicin.

Ibland, men det är ovanligt, behöver barnet hjälp att andas med hjälp av en så kallad CPAP eller med hjälp av en respirator. En CPAP är en liten mask som placeras över barnets näsa och ger en blandning av luft och syrgas som barnet andas in. En respirator är en maskin som kopplas till barnets lungor och som helt tar över andningen åt barnet. Vid respiratorbehandling sövs barnet och får ett böjligt plaströr i luftstrupen som transporterar syrgas från respiratorn till lungorna. Barnet är sövt så länge behandlingen pågår, oftast ett par dygn.

Kan man förebygga infektioner?

Man kan minska risken för att spädbarn ska få RS-virusinfektioner genom att vara extra försiktig under den tid som epidemin pågår. Man kan vända sig till personalen på BVC som brukar veta om det förekommer RS-virus där man bor. Det är då bra att

• tvätta händerna ofta, särskilt innan man tar i sitt barn, gärna med handsprit
• undvika att träffa förkylda personer
• så långt det är möjligt undvika att vistas på platser där det finns mycket folk
• undvika att träffa småbarn.

Amning skyddar inte mot RS-infektioner.