Glutenintolerans hos barn

Skriv ut

Glutenintolerans, eller celiaki som det också kallas, innebär att barnet är överkänsligt mot gluten. Besvären kan variera, det kan till exempel vara att barnet får diarré, kräks, går ner i vikt eller blir trött och orkeslöst. Med glutenfri kost brukar alla besvär försvinna.

Skriv ut

Den som har glutenintolerans är överkänslig mot proteinet gluten som finns i sädesslagen vete, korn, råg, dinkel, spelt, kamut och rågvete. Ett annat ord för glutenintolerans är celiaki. Ordet celiaki är grekiska och betyder ungefär "inflammerad buk".

Vad är glutenintolerans?

Vad är glutenintolerans?

  • Illustration som visar var tunntarmen sitter.

    Vid glutenintolerans påverkas tarmluddet i tunntarmen.

    Mer information
    Illustration som visar hur tarmluddet i tunntarmen påverkas om man är glutenintolerant och äter gluten.

    Om man har glutenintolerans och äter mat som innehåller gluten minskar tarmluddet i höjd (2). Tarmen blir till slut helt slät (3). Följden blir att den yta i tunntarmen som tar upp näring från maten minskar. Näringsämnen som finns i kroppen börjar också läcka ut i tarmen. Glutenskadan är störst i övre delen av tunntarmen där bland annat järn och kalk tas upp.

Skadar tarmen

Om man har glutenintolerans och äter mat med gluten i aktiveras kroppens immunförsvar mot främmande ämnen i tarmen. Det leder till att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet förstörs. Tarmluddet finns på tarmens insida och suger upp näring från maten. När tarmluddet försvinner får kroppen allt svårare att ta upp och behålla de näringsämnen som finns i maten.

Det är framförallt övre delen av tunntarmen, där bland annat järn och kalk tas upp, som blir inflammerad. Den skadade tarmen påverkar även andra organ som är viktiga för matsmältningen. Det kan också leda till obehag när man dricker mjölk. Vid glutenintolerans bildas vanligen en viss typ av antikroppar i blodet, så kallade transglutaminasantikroppar. Med hjälp av ett blodprov kan läkaren se om det bildats sådana antikroppar i blodet.  

Oavsett hur känsligt barnet är så skadas tunntarmens slemhinna. Ju större mängder gluten barnet får i sig desto större blir skadorna på tarmen. Om barnet får gluten i maten ofta får tarmen aldrig möjlighet att läka.

Hur vanligt är glutenintolerans?

Glutenintolerans är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige. En till två procent av alla barn har glutenintolerans. Det verkar också som att sjukdomen blir vanligare. Det är fler flickor än pojkar som har glutenintolerans.

Glutenintolerans är inte spannmålsallergi

Spannmålsallergi innebär att barnet är allergiskt mot ett eller flera sädesslag, det vill säga vete, korn, havre, råg och rågvete, majs, ris och hirs. Om barnet har spannmålsallergi är det andra delar av immunförsvaret som reagerar mot ett sädesslag än vid glutenintolerans. Barn som har spannmålsallergi reagerar oftast direkt med tydliga symtom om de får i sig ett sädesslag som de inte tål. En del barn svullnar upp i ansiktet om de exempelvis leker med deg som innehåller mjöl. Spannmålsallergi växer vanligtvis bort. Det gör inte glutenintolerans.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Till viss del ärftligt

Det är inte klarlagt varför en del blir överkänsliga mot gluten, men forskning har visat att glutenintolerans till viss del är ärftligt. Den som är glutenintolerant har arvsanlag för en särskild typ av vävnad i tarmen. Eftersom ca 0,5-1 procent av Sveriges befolkning har glutenintolerans utan att veta om det kan det vara bra att alla familjemedlemmar testar sig om det visar sig att någon i familjen har glutenintolerans. Det brukar räcka med att testa alla i familjen en gång och sedan bara testa de som får symtom.

Förutom de ärftliga orsakerna är det okänt vad det är som utlöser glutenintolerans eller varför en del personer får sjukdomen som barn medan andra får den som vuxna. Överkänslighet mot gluten behöver med andra ord inte bryta ut första gången barnet äter mat som innehåller gluten, utan kan komma långt senare.

Det är heller inte klarlagt om den som får sjukdomen i vuxen ålder i själva verket har haft den ända sedan barndomen, men av olika anledningar inte blivit diagnostiserad.

Det kan till exempel bero på att man

• inte har haft så mycket symtom
• inte sökt trots att man har symtom
• har sökt men läkaren har inte ställt rätt diagnos
• aldrig har haft symtom men sedan fått diagnosen i samband med någon annan undersökning.

Det finns teorier om att man kan få glutenintolerans som en följd av exempelvis en vanlig virusinfektion.

Fäll ihop

Kan man skydda sitt barn mot glutenintolerans?

Kan man skydda sitt barn mot glutenintolerans?

Än så länge finns inget sätt

Det finns inte något sätt att skydda sitt barn mot glutenintolerans. Det finns heller ingenting särskilt man kan göra för att minska effekterna om barnet får i sig gluten.

Om sjukdomen upptäcks tidigt och man får behandling, det vill säga att man äter en glutenfri kost, verkar det gå att förebygga vissa besvär och komplikationer som är förknippade med glutenintolerans.

Små barn som ammas eller får modersmjölksersättning

Det finns forskning som visar att om man ger barnet små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet utvecklar glutenintolerans. Det brukar kallas för att man introducerar gluten under skydd av amning. Därför är rekommendationen från svenska myndigheter att börja ge lite mat med gluten senast från det att barnet är sex månader, och tidigast från fyra månader. Det kan till exempel vara en liten bit vitt bröd eller en bit smörgåsrån, en sked välling eller gröt. Om man ger välling i flaska blir det lätt för stora mängder gluten. Efter sex månader kan man långsamt öka mängden.

Det är inte klarlagt hur gluten bör introduceras till barn som inte ammas utan får modersmjölksersättning, men sannolikt kan gluten introduceras på samma sätt som vid amning för dessa barn.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanliga symtom hos barn som har glutenintolerans

Barn som har glutenintolerans kan ha ett eller flera av följande symtom:

Det är vanligare att barn som är några år har symtom som är mer otydliga och allmänna, det vill säga symtomen kan ha flera andra orsaker än glutenintolerans.

Barn reagerar olika

Hur mycket gluten barnet får i sig har också betydelse för hur kraftiga besvären blir. En del barn med glutenintolerans som får i sig gluten kräks eller får diarré, vanligen efter någon timme. Oftast blir barnet bra igen efter någon eller några dagar.

En del barn kan reagera med att känna sig trötta och hängiga.

Barn som är under två år som börjar äta mat med gluten i ganska sent och i små mängder, kan ha otydliga symtom. Ofta kommer symtomen några månader efter att barnet har börjat äta gluten.

Det är vanligt att barn som är äldre än ett år inte får några symtom trots att de äter mat med gluten i. Det kallas ibland tyst celiaki. Ibland upptäcks sjukdomen i samband med någon annan undersökning.

Många barn som har uppfattat sig som friska, men som har fått diagnosen glutenintolerans, har efter en tids behandling insett att de inte alls har mått så bra tidigare. Många gånger märker man som förälder skillnad.

Tonåringar

Barn i tonåren har ofta symtom som alltmer påminner om de symtom vuxna kan få vid glutenintolerans. Det kan till exempel vara diarré, gaser i magen, viktnedgång och blåsor i munnen.

Blåsor på huden

Glutenintolerans kan också visa sig på andra sätt. Det finns till exempel en hudsjukdom, dermatitis herpetiformis, som beror på gluten, men är ovanlig hos barn. Symtomen är små blåsor som kliar mycket. De sitter oftast på utsidan av armbågar och knän och på skinkorna. Oftast har barnet dessutom en tarmskada av samma typ som vid glutenintolerans. Eftersom den bakomliggande orsaken är glutenintolerans är behandlingen glutenfri kost.

Glutenintolerans kan förekomma vid andra sjukdomar

Barn kan få glutenintolerans när de har andra sjukdomar som har med immunsystemet att göra. Glutenintolerans är till exempel vanligare hos barn med diabetes typ 1 eller någon sköldkörtelsjukdom. Det är också vanligare hos barn som har Downs syndrom.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man kontakta vården?

Om man som förälder eller närstående misstänker glutenintolerans ska man kontakta en vårdcentral eller en barnläkare.

Man kan söka vård central på vilken vårdcentral eller barnläkarmottagning man vill i hela landet. Där har man också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få råd.

 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Olika prover

Oftast börjar läkaren med att ta blodprover för att se om det finns transglutaminasantikroppar i blodet. Om proverna visar att det finns sådana antikroppar är det troligt att barnet har glutenintolerans.

Om blodprovet visar förhöjda värden brukar barnet oftast få genomgå en tunntarmsbiopsi. Det är en undersökning med så kallad gastroskopi där läkaren tar en bit slemhinna från tarmen och denna undersöks i laboratorium.

Att först lämna ett blodprov kan göra det lättare att avgöra om barn som har svaga och otydliga symtom behöver göra tunntarmsbiopsi eller inte. Ibland, framför allt vid stark ärftlighet eller dålig tillväxt, kan en tarmbiopsi göras trots att blodproverna är som de ska vara.

Det varierar mellan olika orter och kliniker i landet om tunntarmsbiopsi görs eller inte. En del läkare anser att det alltid behövs även en tunntarmsbiopsi. Andra läkare anser att detta inte behövs om blodproverna visar väldigt mycket antikroppar, om barnet har mycket symtom och om blodprov visar att det finns en ärftlig ökad risk att få gluteintolerans.

Tunntarmsbiopsi

Tunntarmsbiopsi är en undersökning som innebär att en del av tarmen undersöks. Den måste göras medan barnet fortfarande äter mat med gluten i, annars blir den missvisande. Det är en undersökning som genomförs med så kallad gastroskopi. En tunn slang förs ner genom munnen och matstrupen för att ta prov från slemhinnan i tolvfingertarmen. Undersökningen kan vara obehaglig under några minuter, men ger inga biverkningar. Mindre barn brukar sövas med narkos, medan barn från tolv års ålder ofta får lugnande medicin. Rutinerna kan variera lite mellan olika barnkliniker.

En bit slemhinna från tarmen analyseras i laboratorium och ger besked om tarmluddet är som det ska vara eller inte. Om tarmluddet är skadat har barnet glutenintolerans. Man får vanligtvis provsvar inom sex till åtta veckor.

Som förälder får man vara med under hela undersökningen.

Glutenprovokation

För att diagnosen glutenintolerans säkert ska kunna ställas krävs att

  • det finns en typisk tarmskada vid den första utredningen med gastroskopi, när barnet fortfarande äter gluten

  • symtomen försvinner när barnet börjar äta glutenfri kost

  • barnet mår bättre och blodproverna blir som de ska vara när barnet har ätit glutenfri kost.

Om diagnosen fortfarande inte är helt säker efter ett år med glutenfri kost kan barnet ibland behöva genomgå ytterligare en eller två undersökningar med gastroskopi. Barnet får först äta mat med gluten i igen, så kallad glutenprovokation. Det brukar räcka med fyra till sex månader, men det kan ta längre tid.

Viktigt att inte försöka behandla själv innan diagnosen är fastställd

För att tunntarmsbiopsin och blodproven ska ge riktiga resultat är det viktigt att barnet äter gluten under tiden som utredningen pågår. Om barnet äter glutenfri kost eller kost som bara innehåller små mängder gluten, kan det göra det svårare för läkaren att ställa diagnos.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Glutenfri kost

Glutenintolerans går att behandla. Behandlingen innebär att barnet äter mat utan gluten resten av livet. Med glutenfri kost brukar alla besvär försvinna.

Hos de flesta barn bildas nytt tarmludd inom några månader om de äter glutenfri mat, men det kan också ta längre tid. Att tarmen läker visar att diagnosen är rätt och att behandlingen fungerar bra. För det mesta har tarmens funktion blivit bra långt innan tarmluddet är helt återställt.

Om barnet har besvär när hen dricker mjölk, går det ofta över i takt med att tarmslemhinnan läker.

Dietisten – en nyckelperson

Hur bra kostbehandlingen fungerar beror på hur pass fri maten är från gluten. Därför är det viktigt att man får bra information om glutenfri kost redan från början. Efter att barnet har fått en diagnos får man träffa en dietist som är specialist på kostfrågor. Dietisten berättar vad barnet kan och inte kan äta.

Vad händer efter diagnosen?

Efter diagnosen brukar barnet kallas på regelbundna kontroller. Det första återbesöket kan vara till en läkare eller till en specialutbildad sjuksköterska ett par månader efter tunntarmsbiopsin och diagnosen. Därefter träffar man läkare och, eller dietist med ett eller ett par år mellan kontrollerna. Beroende på vilket landsting eller vilken region man tillhör görs kontrollerna på barnklinik, hos barnläkare eller på vårdcentralen.

Barnet och familjen kallas till dessa kontroller för att

  • få prata om hur det går med den glutenfria kosten hemma, hos kompisar, på förskolan, i skolan och vid aktiviteter utanför hemmet
  • få tips och idéer för att det ska fungera bra
  • barnet ska få mer information anpassad till sin ålder så att barnet kan ta större eget ansvar ju äldre det blir
  • få stöd att följa en noggrann glutenfri kost för de barn och ungdomar som behöver det
  • läkaren ska kunna följa hur barnet växer och utvecklas, barnets pubertetsutveckling och kontrollera vissa blodprover.

Vad kan man äta?

Gluteninnehåll i livsmedel måste beskrivas i ingrediensförteckningen på livsmedlet. Därför är det viktigt att läsa noga på varorna när man handlar. Om man är tveksam ska man inte köpa eller äta produkten. Många gånger är det bättre att laga maten själv från grunden än att köpa färdiga hel- och halvfabrikat eftersom dessa ofta innehåller vetemjöl.

Tillgången till glutenfria produkter är god i Sverige. Många restauranger har till exempel glutenfri mat, bröd eller pasta.

Här finns mer information om mat och matlagning när man har gluteninterolans.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Beror på hur skadad tarmen är

Det har visat sig att risken för ohälsa och andra sjukdomar ökar om man har glutenintolerans som inte behandlas. Det gäller troligen risken att utveckla diabetes, ämnesomsättningssjukdomar och reumatiska sjukdomar. Hälsoriskerna verkar vara kopplade till hur svår tarmskadan är och inte till hur svåra symtom barnet har.

Följande komplikationer och följdsjukdomar kan barn och unga med obehandlad glutenintolerans få:

  • Näringsbrist och undernäring till följd av brist på B-vitaminer, kalkbrist och andra näringsämnen brukar bland annat göra att man blir trött och orkeslös. Dessa besvär brukar gå över när man får behandling. Näringsbrist är inte så vanligt hos barn.
  • Benskörhet är vanligt oavsett om symtomen är milda eller svåra. Tidig diagnos och en helt glutenfri kost leder till att skelettet delvis återhämtar sig. Även efter att barnet har slutat äta gluten finns en ökad risk för benskörhet.
  • Gynekologiska komplikationer är vanligare. Det kan handla om att den första mensen kommer senare, utebliven mens är vanligare och att mensen upphör vid lägre ålder. Studier tyder på att kvinnor med obehandlad glutenintolerans har ökad risk att få barn med låg födelsevikt.
  • Autoimmuna sjukdomar är också vanligare. Det vill säga sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Glutenintolerans är cirka tio gånger vanligare hos dem som har diabetes, autoimmun sköldkörtelsjukdom och Sjögrens syndrom.
  • Nedstämdhet hos barn och unga med obehandlad glutenintolerans. Det är inte helt klarlag vad orsaken är men troligen beror det på år av försämrat näringsupptag. Efter en tid med glutenfri kost brukar barnet må bättre även psykiskt.
Fäll ihop

Leva med glutenintolerans

Leva med glutenintolerans

Stor omställning

När ett barn får diagnosen glutenintolerans kan det vara skönt att få veta vad barnets besvär beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att barnet måste äta glutenfritt resten av livet. Att äta mat utan gluten innebär en omställning för barnet och familjen, men efter en tid brukar det bli en naturlig del av vardagen. Man behöver till exempel ofta ha olika slags bröd och pasta, men i övrigt lagar man samma glutenfria mat till alla i familjen.

Omgivningens stöd är viktigt

Alla i familjen och i barnets närmaste omgivning behöver få veta att barnet aldrig får äta gluten. Det går inte att göra undantag lite då och då. Att hjälpa barnet att alltid äta glutenfritt i alla sammanhang från första början skapar respekt och förståelse för alla hur viktigt det är.

Barn som är ungefär sex år och yngre brukar snart lära sig att de inte kan äta allt som syskon och andra i omgivningen kan. De brukar inte ha svårt att acceptera det. De lär sig tidigt att fråga vuxna om de kan äta det ena eller det andra.

Barn i skolåldern börjar ofta jämföra sig med sina kompisar. De kan fundera över likheter och skillnader, och många gånger kan de vara arga på sin sjukdom eller tycka det är orättvist att de har glutenintolerans. Dessa känslor är viktiga att respektera. Samtidigt kanske barnet börjar vara på andra ställen än bara hemma. Det kan vara klokt att skicka med barnet glutenfria produkter om man till exempel vet att barnet ska äta borta.

Enligt skollagen har alla barn rätt att få näringsriktig mat i skolan. Livsmedelsverket rekommenderar landets skolledningar att se till att de som planerar skolans matsedel känner till vilka elever som har behov av specialkost. De rekommenderar också att alla som hanterar livsmedel i skolan får kunskap om vilka livsmedel som kan orsaka allergier, och hur man ska hantera dessa. Ingen ska riskera att bli sjuk av maten i skolan.

Budskapet är att det är viktigt att det är lätt att äta glutenfritt i skolan. Många barn vill inte avvika genom att få en helt annan maträtt än kompisarna, genom att hämta maten på ett särskilt ställe eller genom att på annat sätt pekas ut.

Barn i tonåren förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt. Många tycker att det är självklart att fortsätta med en noggrann glutenfri kost, särskilt bland dem som fått diagnosen tidigt och inte minns annat än att de ätit glutenfritt. Andra tycker att det är svårt att vara annorlunda än kompisarna.

Några är väl motiverade att vara noggranna, men när något annat och spännande kommer emellan kan motivationen minska. Några tycker att dieten begränsar dem, och har svårt att komma på hur de ska få tag på glutenfri mat om man följer plötsliga infall och gör oplanerade saker. En del tycker att det är svårt att ställa krav på speciell mat, till exempel hos kompisars föräldrar.

Barn i tonåren behöver lära sig att ta ett allt större ansvar för sin egen hälsa. Trots att de flesta inte känner någonting av lite slarv är det viktigt att aldrig äta mat med gluten i. Som vuxen är det därför bra om man underlättar för och påminner den unga om hur viktigt det är att äta glutenfritt. Om man upplever att den unga slarvar med sin glutenfria kost går det bra att vända sig till den barn- och ungdomsmottagning som barnet tillhör för att få råd om hur man kan göra.

Kontakt med andra som har glutenintolerans

Livet med glutenintolerans kan bli lättare om man har kontakt med andra som har glutenintolerans. Det finns olika forum på nätet där man kan skriva till andra i samma situation och patientföreningar som har mycket information om sjukdomen och aktiviteter för barn.

Att träffa andra barn eller ungdomar med glutenintolerans, till exempel genom Svenska Celiakiförbundet eller dess ungdomsförbund SCUF, kan vara ett bra stöd, likaså att träffa unga vuxna med erfarenheter av att ha vuxit upp med glutenintolerans. Kunskap om glutenintolerans är viktigt både för den som har glutenintolerans och för människor i omgivningen. För barn i tonåren är det bra att få möjlighet att ta allt större ansvar för sin egen hälsa.

Att resa om man har glutenintolerans

Oftast är det inte särskilt svårt att resa utomlands och hitta glutenfria alternativom man har glutenintolerans. Glutenintolerans finns i alla länder men kunskapen varierar mellan olika länder. Lagar och regler om märkning av livsmedel är också olika. I många länder används inte mjöl av vete, korn eller råg i matlagningen på samma sätt som i Sverige. I många länder kan man hitta glutenfria produkter i hälsokostaffärer.

Tips från andra som rest, informationskort på flera språk och kontaktadresser till utländska celiakiföreningar hittar man via Svenska Celiakiförbundets webbplats.

Fäll ihop

Att vara närstående till barn med glutenintolerans

Att vara närstående till barn med glutenintolerans

Engagemang är viktigt

För barnets hälsa är det viktigt att man hjälper det att äta glutenfritt och skapar bra matvanor som är hållbara på lång sikt. De glutenfria alternativen får inte vara sämre eller krångligare för barnet. Att leva glutenfritt behöver inte vara ett liv fyllt av förbud utan kan i stället vara en tillvaro där det finns glutenfria alternativ. Förutom föräldrarna eller närstående kan kompisar och pojk- eller flickvänner vara ett bra stöd och kan gärna följa med på till exempel läkarbesök.

Även som närstående kan det vara bra att träffa andra barn eller ungdomar som har glutenintolerans. Det kan också vara bra att träffa andra som har erfarenhet av att vara närstående till någon med sjukdomen. Kunskap är viktigt både för den som har glutenintolerans och för personer i barnets närhet.

Mysiga stunder och fest är viktiga för barn. Därför är det bra om det på förskolan och skolan finns glutenfria alternativ vid sådana tillfällen. Som förälder kan man tänka på att förbereda glutenfria godispåsar inför barnkalas.

Här kan du läsa om mat och matlagning vid glutenintolerans.

Ekonomi när man har barn med glutenintolerans

Glutenfria produkter kostar ofta mer än produkter med gluten. Ett bra tips för att hålla nere matkostnaderna kan vara att man bakar eget bröd, pizza och kex med glutenfritt mjöl. Andra sätt kan vara att äta ris och potatis till måltiden.

En del landsting subventionerar, det vill säga ger ett ekonomiskt stöd, vissa glutenfria produkter för barn och ungdomar under 18 år. Stödet består i att man från barn- och ungdomsmottagningen får en så kallad livsmedelsanvisning, ett slags recept. Den fylls oftast i av mottagningens dietist och därefter kan man hämta ut glutenfria produkter på apotek till ett billigare pris. Exempel på sådana produkter är mjöl, ren havre, pasta, hårt bröd, kex och bakhjälpmedel i form av olika fibrer.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2015-01-19
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jonas F Ludvigsson, barnläkare, professor i klinisk epidemiologi, Örebro Universitetssjukhus och Karolinska Institutet.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.