Doftöverkänslighet

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man reagerar starkt mot dofter som de flesta vanligtvis inte får besvär av kan man vara doftöverkänslig. Man kan få besvär som hostningar eller rinnande ögon av till exempel cigarettrök, avgaser eller parfymer.

Besvären man får kan upplevas som mycket obehagliga och de kan innebära begränsningar i vardagen. Något botemedel finns inte, men man kan lära sig hantera doftöverkänslighet med god planering och en förstående omgivning.

Symtom

Man kan få reaktioner som till exempel rinnande snuva, kliande ögon, nysningar eller hosta och slembildning i halsen. Symtomen liknar de man kan få i samband med astma och allergi, men besvären beror inte på allergi eftersom man inte har några allergiantikroppar i blodet.

Behandling

Det finns ingen behandling som botar eller helt tar bort besvären vid doftöverkänslighet. Därför måste man själv försöka hitta sätt som lindrar de symtom man har. Det kan till exempel innebära att man undviker miljöer där det finns vissa dofter, eller att man talar om att man har besvär för sin närmaste omgivning så att de kan visa hänsyn.

När ska man söka vård

Om man misstänker att man är doftöverkänslig, eller om man har sådana problem att man inte klarar av sin vardag, ska man i första hand kontakta sin vårdcentral. Man kan även ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad är doftöverkänslighet?

Vad är doftöverkänslighet?

Reaktion på dofter som vanligtvis inte ger besvär

Om man är doftöverkänslig reagerar man starkt på dofter som vanligen inte orsakar besvär. Många av symtomen påminner om de man kan få om man har astma och allergi. Därför får man ofta prova sådana mediciner. Men är man doftöverkänslig visar tester att man varken har astma eller allergi.

Doftöverkänslighet, som också kallas sensorisk hyperreaktivitet eller SHR, verkar vara ett problem som ökat under senare år. Man kan få doftöverkänslighet i alla åldrar med det är vanligare bland kvinnor. Orsaken till detta är inte känt..

Känselnerverna reagerar extra lätt

I luftvägarnas slemhinna finns både nerver som registrerar känsel och nerver som styr muskler. Om man har doftöverkänslighet är det känselnerverna som orsakar besvär. Av någon anledning blir nerverna extra retbara och reagerar redan vid kontakt med mycket små mängder av något ämne man andas in. Nerverna skickar sedan signaler till bland annat den delen av hjärnan som styr hostandet och man får en hostattack.

Ofta lindriga besvär

Oftast är besvären man får av doftöverkänslighet lindriga. Ibland kan de bli mer påfrestande eftersom man inte kan vistas i vissa miljöer. De besvär man har av doftöverkänslighet kan fortsätta under lång tid, och eftersom det inte finns något botemedel gäller det att hitta vardagliga metoder för att hantera besvären. Man får acceptera att man ibland mår bättre och ibland sämre.

Besvären kan börja på flera sätt

Det vanligaste är att man successivt får ökade besvär av luktande ämnen som de flesta inte alls reagerar på. Men doftöverkänslighet kan även börja på andra sätt. Det händer att doftöverkänslighet börjar efter att man en enda gång blivit utsatt för vissa lukter. Man kan också bli doftöverkänslig om man under en längre period vistas i utrymmen med dålig ventilation, eller efter en svår förkylning.

Fäll ihop

Vad beror doftöverkänslighet på?

Vad beror doftöverkänslighet på?

Orsaken inte känd

Orsaken till att man blir doftöverkänslig är inte känd. Besvären beror inte på allergi eftersom det inte finns några allergiantikroppar i blodet. De beror heller inte på astma eftersom man varken har inflammation eller kramp i luftrören. Om man har astma kan man ibland även vara doftöverkänslig. I sådana fall kan det bero på att astman är otillräckligt behandlad.

En tänkbar anledning till att man blir doftöverkänslig kan vara att man i vår tid är mer utsatt för dofter och andra irriterande ämnen i luften än tidigare. Den ökade trafiken gör att mängden avgaser ökar. Moderna byggnadsmaterial kan avge kemiska ämnen till luften under lång tid. Fler människor använder parfym dagligen och i dag används många olika dofttillsatser för öka konsumtionen av varor. Allt detta kan bidra till att doftöverkänslighet ökar.

Svårt att ge råd

Eftersom orsaken till doftöverkänslighet är okänd, går det heller inte att säga hur man ska undvika att bli doftöverkänslig.

Fäll ihop

Symtom på doftöverkänslighet

Symtom på doftöverkänslighet

Rinnsnuva och kliande ögon

När man har doftöverkänslighet reagerar man starkt på lukter som andra tål bra. Man kan också få besvär av att anstränga sig, särskilt vid kallt väder. Det beror på att kall luft kan irritera känslenerverna. Symtomen kan vara desamma som de man får vid astma och allergi. Om man söker läkare för sina besvär får man därför oftast genomgå en astma - eller allergiutredning.

Om man är doftöverkänslig är det vanligt att man får:

  • nästäppa eller rinnsnuva
  • kliande eller rinnande ögon
  • hosta och slembildning
  • heshet och klåda i halsen.

Ibland kan man få allvarligare symtom som tryck eller smärta över bröstet eller uppleva att man får svårt att andas. Man kan också få ont i huvudet, känna sig trött, svettas mycket eller bli yr. Trots att symtomen ibland kan vara ångestladdade behöver man inte vara rädd för att de ska vara livshotande.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man är doftöverkänslig och om problemen gör att man har svårt att klara av sin vardag, ska man i första hand kontakta sin vårdcentral. 

 Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Doftöverkänslighet, allergi eller astma?

Om man är doftöverkänslig liknar besvären de man får om har astma eller allergi. Därför är det nödvändigt med en utredning som kan göras på de flesta vårdcentraler.

För att undersöka lungornas funktion brukar man få göra olika typer av undersökningar. Den enklaste undersökningen görs genom att man blåser i en så kallad PEF-mätare. Genom att blåsa i mätaren hemma under ett par veckor kan man få ett mått på hur andningsförmågan varierar. Om variationen är stor kan det vara ett tecken på att man har astma.

På de flesta vårdcentraler görs också spirometri. Då får man blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat som kallas spirometer. Spirometri ger mera detaljerad information om lungornas funktion än PEF-mätaren

Dessutom får man göra ett allergitest. Det kan vara ett pricktest eller ett blodprov som mäter allergiantikroppar. Man brukar också få röntga lungorna. Ibland undersöks även hjärtat, med till exempel ett arbetsprov.

Oftast får man sedan prova att ta astmamedicin under ett par månader och därefter göra en ny spirometri.

Om man är doftöverkänslig ger undersökningarna normala värden och medicinerna har ingen eller bara obetydlig effekt. Då får man oftast en remiss till en lungspecialist för fortsatt utredning och bedömning.

Ibland får man göra ett metakolintest

På lungkliniken får man ibland göra ett metakolintest för att utesluta astma. Metakolin är ett ämne som får luftrören att dra ihop sig och den som har astma är särskilt känslig för ämnet. Testet går till så att man får andas in metakolin i ökande doser. Efter varje dos mäts lungfunktionen med spirometri. Om luftrören drar ihop sig även vid låga doser av metakolin talar det för att man har astma och inte doftöverkänslighet.

Man kan också få fylla i ett frågeformulär som är speciellt framtaget för att visa om man har doftöverkänslighet.

Ett metakolintest tar en till två timmar. Om man har behov kan man få luftrörsvidgande läkemedel när undersökningen avslutas.

Vad är ett kapsaicintest?

Vissa kliniker använder numera kapsaicintest för att ställa diagnosen doftöverkänslighet. Kapsaicin är det så kallade heta ämnet i chilifrukten. Att chili kan påverka slemhinnorna vet alla som ätit chilikryddad mat och märkt hur näsan börjar rinna. Om man har doftöverkänslighet påverkar kapsaicin känselnerverna i luftrören extra kraftigt.

Om man har andra luftrörssjukdomar som till exempel astma eller om man har friska luftrör blir man inte alls lika påverkad av kapsaicin. Det har lett till att ett test för att kunna ställa diagnosen doftöverkänslighet har tagits fram. Det används rutinmässigt på en del kliniker i Sverige. Anledningen till att testet inte används överallt är att en del läkare anser att kapsaicintestetet bara ska användas inom forskningen.

Man får inte röka eller använda luftrörsvidgande medicin inför testet och man ska inte göra undersökningen när man är förkyld. Testet går till så att man får andas in ånga med olika koncentrationer av kapsaicin. Man börjar med en låg koncentration som sedan ökas och på varje nivå mäts hur mycket man hostar genom att antalet hostningar räknas. Om man kommer upp i ett visst antal hostningar talar det för att man har doftöverkänslighet. Undersökningen tar en till en och en halv timme.

Man kan uppleva ett obehag av att andas in ett ämne man får besvär av, och man kan ha hosta även stund efter underökningen.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Ett besked kan kännas som en lättnad

Det tar ofta lång tid att utesluta att man inte har andra sjukdomar som ger likadana besvär som doftöverkänslighet. Därför kan det kännas som en stor lättnad att äntligen få ett besked om vad besvären beror på. Det kan också göra det mycket lättare att få förståelse från omgivningen.

Samtidigt kan det vara tungt att få veta att man har en sjukdom som man kommer att ha under lång tid, kanske hela livet. Man kan behöva göra förändringar i både vardagsliv och yrkesliv som man inte har planerat för. Då är det viktigt att ha ett bra stöd, både av den närmaste omgivningen och en förstående och kunnig vård.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Att undvika dofter minskar besvären

Om man har en lindrig doftöverkänslighet kan man ofta ganska snabbt göra förändringar som innebär att livet kan fortsätta som förut. För den som har svåra besvär kan det däremot bli en stor omställning i livet.

Det finns ingen behandling som botar eller helt tar bort besvären vid doftöverkänslighet. Det enda som kan förebygga eller lindra problemen med doftöverkänslighet är att undvika de situationer som utlöser besvären. Det kan innebära att man tillfälligt flyttar ut när bostaden ska målas eller att omgivningen måste anpassa sig och att till exempel arbetskamraterna slutar parfymera sig.

De allra flesta som får diagnosen doftöverkänslighet har provat behandling mot astma och allergi under åtminstone en period. Om behandlingen inte hjälper ska man sluta med den i samråd med sin läkare. Det är ovanligt, men ibland kan man uppleva att man har nytta av behandlingen och då får man fortsätta med den.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av doftöverkänslighet?

Hur påverkas livet av doftöverkänslighet?

Bra att berätta så att omgivningen kan visa hänsyn

Vilken inverkan doftöverkänslighet har på det dagliga livet beror på hur svåra besvär man har.

Med en lindrig överkänslighet kan det räcka att man själv och den närmaste familjen avstår från att använda doftande produkter. Att det är rökförbud i många offentliga miljöer underlättar och märker man att någon är starkt parfymerad på arbetet kan man informera om att man får besvär. På tåget behöver man kanske byta vagn och på semestern kanske man ska undvika storstäder där avgasdimman ligger tät.

Om man är mycket doftöverkänslig kan man behöva göra större förändringar i sin vardag. Man kanske måste byta arbete och stora krav ställs på den närmaste familjen. Barnen kanske inte kan ta med sig kamrater hem och partnern kanske måste duscha dagligen efter arbetet. Att gå på bio eller restaurang och att använda allmänna transportmedel kan vara besvärligt eller omöjligt. I sällsynta fall kan man få så stora problem att man blir hänvisad till att enbart vistas i sitt eget hem.

Det är viktigt att man berättar för sina närmaste och sina arbetskamrater om sin doftöverkänslighet och vad den innebär. Då vet de hur de ska göra för att inte förorsaka besvär. Så småningom hittar man oftast ett sätt att hantera sin överkänslighet så att man kan leva ett gott liv.

Kunskapen om doftöverkänslighet är ännu inte så stor. Men förhoppningsvis kan forskningen leda fram till en behandling som blockerar de överretliga slemhinnorna.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-04-13
Skribent:

Gunilla Finnberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Örkeljunga Vårdcentral

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Skedinger, läkare, specialist i lung - och allergisjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge