Diabetes typ 1

Skriv ut (ca 16 sidor)

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och du får då för mycket socker i blodet. Tecken på typ 1-diabetes är bland annat att du blir trött och kraftlös, går snabbt ner i vikt, kissar oftare och att du blir väldigt törstig. Diabetes är en sjukdom du har hela livet, men det finns bra behandling att få.

Skriv ut

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. Förutom typ 1-diabetes finns typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes är en delvis ärftlig sjukdom och utvecklas oftast när man är barn eller i tonåren.

Symtom

Symtom

Vanliga tecken typ 1-diabetes är att du:

  • behöver kissa ofta och mycket
  • blir väldigt törstig
  • känner dig ovanligt trött och kraftlös
  • mår illa
  • har ont i magen
  • luktar aceton ur munnen
  • ser suddigt och får synrubbningar
  • snabbt går ner i vikt.

Ett annat symtom kan vara att du får svampinfektioner i underlivet eller i munnen.

Symtomen på typ 1-diabetes brukar utvecklas under någon till några månader. När symtomen kommer långsamt kan de vara svåra att lägga märke till. Hos en av tre som får sjukdomen sker utvecklingen över lång tid och kan i början misstolkas som typ 2-diabetes.

Om kroppen inte får insulin på flera dagar finns det risk att blodsockervärdet blir mycket högt. Det kan leda till att du blir omtöcknad eller till och med medvetslös. Ofta luktar din andedräkt aceton. Du kan då ha fått syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett akut tillstånd som kan vara livshotande, men det är ovanligt eftersom man oftast mår så dåligt att man söker vård för sina symtom tidigare.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har symtom som tyder på typ 1-diabetes ska du söka vård direkt på en akutmottagning eller vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Behandling vid typ 1-diabetes

Behandling vid typ 1-diabetes

  • insulininjektion

    Det är sällan några problem att ta sina insulininjektioner själv. Det är bra att variera så att man inte tar sprutorna på samma ställe hela tiden.

Diabetes är en kronisk sjukdom, det vill säga en sjukdom du har hela livet, men det finns bra behandling som kan anpassas efter dina vanor och rutiner. Behandlingen består av att du får ta insulin. På så sätt kan cellerna ta upp sockret som finns i blodet och blodsockervärdet hålls på en bra nivå. Du behöver ta insulin resten av livet. Det är viktigt att komma igång med behandlingen så snart som möjligt och att försöka hålla ett blodsockervärde i närheten av det som personer utan diabetes har.

Kortsiktigt är målet med behandlingen att undvika akuta symtom som uppstår vid för höga eller för låga blodsockervärden. Det långsiktiga målet är att förebygga komplikationer, till exempel skador i små och stora blodkärl.

Insulinpennor eller insulinpump

Insulin finns inte som tabletter utan måste sprutas in i underhuden, oftast på magen eller i låret, med sprutor eller med hjälp av en insulinpump. Sprutorna ser oftast ut som pennor och kallas därför för insulinpennor. Det finns:

  • Engångspennor är fyllda med en viss mängd insulin och kastas när de är slut.
  • Insulinpennor som du laddar med ampuller som innehåller insulin. Ampullerna byts ut när de är tomma.

Insulinpumpar är små insulinbehållare som kan bäras i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna. Pumpen är kopplad via en tunn plastslang, en så kallad kateter, till en nål som du har under huden på magen. Pumpen doserar dygnet runt små mängder insulin till kroppen. Med en insulinpump behöver du inte sticka dig för att få insulinet.

Insulinpumpens dosering styrs av ett schema som du kan programmera in i pumpen. Behöver du mer eller mindre insulin går det att öka eller minska dosen.

Dosering och val av insulin

Det finns många olika typer av insulin. De skiljer sig åt när det gäller hur snabbt effekten kommer efter en injektion och hur länge effekten sitter i. De olika typerna av insulin gör att du kan få en behandling som är helt anpassad efter dina behov och vanor.

Vilka insulindoser som behövs varierar från person till person. Insulinbehovet beror på blodsockervärdet, som i sin tur beror på hur mycket du motionerar, vad du äter samt hur mycket du äter. Så småningom kommer du att lära dig hur blodsockervärdet reagerar på olika former av aktiviteter och på olika typer av mat, och kunna anpassa insulindosen därefter.

I början av behandlingen behöver du gå igenom de olika insulinsortera och doserna med din läkare och diabetessköterska. Det är viktigt att du kommer fram till vilka insulindoser och hur många injektioner per dag som du behöver och som passar dina dagliga rutiner. Att behandlingen fungerar väl är en förutsättning för att du ska kunna hålla ditt blodsockervärde så bra som möjligt.

När ni diskuterar behandlingen är det bra att försöka komma fram till

  • vilken roll du själv har i behandlingen
  • hur du vill leva ditt dagliga liv, för att kunna anpassa behandlingen därefter
  • vilket stöd du behöver från diabetesteamet.

Kontrollera blodsockervärdet

En viktig del i behandlingen är att ha kontroll över blodsockervärdet, det mått som anger hur mycket socker du har i blodet. Blodsockervärdet anges med mmol/l, en förkortning för millimol per liter. En person som inte har diabetes har ett blodsockervärde på 4-5 mmol/l på morgonen före frukost och ett värde på 5-7 mmol/l en till två timmar efter en måltid.

Blodsockervärdet ökar när du äter och sjunker i samband med fysisk aktivitet. Värdet beror också på vad och hur mycket du har ätit, och hur intensivt du har tränat. Helst bör blodsockervärdet inte stiga över 9 mmol/l efter en måltid, men det är viktigare att se hur det genomsnittliga blodsockervärdet har legat under en längre tid på veckor och månader. Detta görs med ett blodprov som heter HbA1c, ibland även kallat för långtidssockret eller långtidssockerprov.

Du mäter ditt blodsockervärde själv:

  1. Gör ett litet stick på fingertoppen så att det bildas en bloddroppe.
  2. Håll en mätsticka mot droppen så att blodet sugs in i stickan.
  3. Stoppa in stickan i en blodsockermätare.
  4. Efter en kort stund kan du läsa av blodsockervärdet.

Det finns flera olika blodsockermätare och mätstickor som du kan använda. Blodsockermätarna kan köpas på apotek eller hos en diabetessjuksköterska. Mätstickorna är kostnadsfria. De skrivs ut på så kallade hjälpmedelskort av en läkare eller diabetessjuksköterska och hämtas ut på apotek. Inom vissa landsting får du hämta mätarna och stickorna på din vårdcentral. För synskadade finns talande blodsockermätare.

Diabetesdagbok

Det tar en tid innan du lär dig hur du ska dosera ditt insulin för att hålla blodsockret på en bra nivå. I början får du prova dig fram genom att ofta mäta ditt blodsockervärde. Skriv gärna dina värden i en diabetesdagbok eller ladda ner värdena från din mätare till speciella program på datorn. På så sätt kan du se hur blodsockervärdet varierar i olika situationer och över dygnet, och det kan det bli lättare att förstå hur de påverkas av insulindoser, mat, dryck och fysisk aktivitet. Det här är exempel på vad du kan anteckna:

  • Din blodsockernivå före en måltid och en och en halv timme efteråt, för att se hur olika sorters mat påverkar blodsockret.
  • Vad och hur mycket du har ätit.
  • Hur mycket insulin du har tagit.
  • Din blodsockernivå före och efter motion, för att se hur motion sänker värdet.
  • Vad för typ av motion du gjort.
  • Vilket blodsockervärde du har innan du lägger dig för natten.

Regelbunden kontakt med diabetesteam

Om du har typ 1-diabetes kommer du att följas upp och kontrolleras vid en diabetesmottagning på sjukhuset. Där finns så kallade diabetesteam med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen. I ett team ingår alltid en läkare som ansvarar för behandlingen och en diabetessjuksköterska som bland annat visar hur du ska ta insulinet och blodsockerprover. Ofta har teamet också tillgång till

  • en psykolog som du kan prata med
  • en dietist som berättar hur mat påverkar blodsockret och som ger råd i frågor om mat
  • en kurator som svarar på frågor om ekonomiskt och socialt stöd
  • eventuellt andra yrkesgrupper, exempelvis sjukgymnast eller fotterapeut.

Det är viktigt att du har en regelbunden kontakt med teamet. Tillsammans utformar ni den behandling som passar dig bäst. Teamet hjälper dig att förstå din sjukdom och hur du kan påverka den själv, men de ger även stöd och uppmuntran samt råd om hur du kan hantera olika situationer i vardagslivet.

Du kommer främst att ha en regelbunden kontakt med läkaren och diabetessköterskan, till en början flera gånger per år. De andra i teamet får du träffa vid behov. Hur ofta du har återbesök hos diabetesteamet förändras med tiden.

Vid återbesöken tittar läkaren på hur behandlingen fungerar. Genom att ta blod- och urinprov kan läkaren bland annat se hur blodsockervärdet har legat de senaste två till tre månaderna och hur njurarna fungerar. Ni kommer även att prata om hur behandlingen fungerar, om dina matvanor, fysisk aktivitet och eventuella rökvanor, samt om du använder andra läkemedel. Ni kommer att prata om hur man tar sprutorna och läkaren eller diabetessköterskan undersöker huden där du tar ditt insulin. Du kommer att få ditt blodtryck och dina blodfetter undersökta en gång per år.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Ät regelbundet

Bra mat vid diabetes är inte annorlunda än vad som är bra mat för alla. Beroende på vad du brukar äta kan du behöva ändra dina matvanor genom att både dra ner på den totala mängden kalorier och att sprida ut dem på fler mål. Det är bra att äta regelbundet och att försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Om du ska äta godis bör du helst ha ätit mat innan.

Motionera

Motion leder till att blodsockervärdet sänks, eftersom fysisk aktivitet gör att muskelceller i viss mån kan ta upp socker från blodet utan insulin.

Blodsockervärdet sänks efter ungefär 20 minuters fysisk aktivitet och stabiliseras vanligtvis efter cirka en halvtimme, eftersom blodet får nytt socker från de sockerförråd som finns i levern. Så länge du motionerar eller arbetar fysiskt töms sockerförråden i levern.

När du har motionerat färdigt kommer blodsockervärdet att ligga på en relativt låg nivå. Den blodsockersänkande effekten kan sitta i under flera timmar efter motionspasset. Det beror på att sockret i blodet fyller på sockerförråden i levern som tömts under motionen. Sänkningen av blodsockervärdet kan ibland bli så kraftig att du får en insulinkänning.

När du motionerar

Det kan ta tid att lära sig hur fysisk aktivitet sänker blodsockervärdet och därmed insulinbehovet, både vid själva motionstillfället och efteråt. Sänkningen beror bland annat på hur intensivt du motionerar, och hur länge.

Mät blodsockervärdet före och efter ett motionspass, för att se om du behöver minska insulindosen, och i sådana fall hur mycket. Du kan behöva minska insulindosen med upp till hälften före ett motionspass för att undvika att få för lågt blodsockervärde. Om du tränar intensivt måste du minska dosen ännu mer.

Om du motionerar på kvällen måste du kanske minska dosen kvällsinsulin för att inte få blodsockerfall under natten. Har du en insulinpump kan du behöva minska din basaldos ett antal timmar. Du kan också behöva minska den mängd insulin som du tar innan måltid.

Före, under och efter motionspasset kan du behöva äta extra kolhydrater, till exempel en frukt. Tränar du längre än en halvtimme bör du ta extra kolhydrater varje halvtimme så länge du tränar. Druvsocker, saft eller choklad brukar fungera bra.

Det är bra att värma upp ordentligt före träning. Prata gärna om dina motionsvanor med en sjukgymnast.

Måttliga mängder alkohol

Det går bra att dricka vin eller öl till maten. Men du bör inte dricka alkohol om du inte samtidigt äter något eller dricka allt för stora mängder. Om du har frågor kan du vända dig till din läkare eller diabetessjuksköterska.

Om du blir berusad är det mycket viktigt att du äter något, till exempel en smörgås och ett glas mjölk, innan du lägger dig. Du bör också minska mängden långverkande insulin som du tar till natten. Du kan annars få ett blodsockerfall, en insulinkänning, under natten och i värsta fall bli medvetslös. Berusningen gör även att du har svårare att uppfatta kroppens varningssignaler på ett för lågt blodsockervärde.

Blodsockerfallet beror på att levern blir upptagen med att bryta ner alkoholen i kroppen och klarar inte att samtidigt tillföra nytt socker till blodet.

Undvik att röka

Om du har diabetes och röker är det väldigt bra att sluta, eftersom rökning ökar risken för de flesta komplikationer som kan uppstå vid diabetes, till exempel:

  • Risken för hjärtinfarkt ökar tre till fem gånger om du har diabetes och röker, än om du inte röker och inte har diabetes.
  • Risken att få förfettning i benens stora blodkärl ökar. Förfettningen försämrar blodcirkulation i benen och på sikt kan det leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka.
  • Svårläkta sår på ben och fötter, till följd av den försämrade blodcirkulationen i benen.
  • Ökad risk för njurskada som kan leda till dialys eller njurtransplantation.
  • Risken för stroke är större om du har diabetes, rökningen ökar risken ytterligare.

Sköt fötterna

Diabetes kan försämra känseln och blodcirkulationen i fötterna, och därför är det viktigt att du sköter om dina fötter. Du kan till exempel:

  • Ha rena strumpor och bra skor som inte är för trånga. Tecken på att skorna är för trånga kan vara att huden på fötterna blir röd, att det bildas förhårdnader eller början till sår.
  • Kontrollera regelbundet att du inte fått förhårdnader eller skavsår.
  • Smörj gärna fötterna med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor. Det är speciellt viktigt under vintern när det är lättare att få torrsprickor.

Om du har nedsatt känsel i fötterna är det är extra viktigt att sköta fötterna. Nedsatt känsel beror på försämrad nervfunktion, som även kan leda till att huden inte fuktas på normalt sätt. Fötterna blir då torra och du kan få sprickor i huden som kan utvecklas till sår.

Eftersom diabetes försämrar blodcirkulationen kan sår infekteras lättare. Den försämrade blodcirkulationen gör också att sår kan läka långsammare. Ta hand om de sår som uppstår, och var uppmärksam ifall de läker långsamt eller blir infekterade. Då bör du kontakta ditt diabetesteam.

Kontrollera ögonen

Du bör få dina ögon regelbundet undersökta med så kallad ögonbottenfotografering. Detta för att ett blodsockervärde som ligger för högt under lång tid kan skada de små blodkärlen i ögats näthinna. På sikt kan det leda till att synen försämras.

Med ögonbottenfotografering kan läkaren upptäcka tidiga förändringar på näthinnan som du själv inte märker. Du kan då få behandling i tid och förhindra att synen försämras. Hur ofta du ska undersöka ögonen med ögonbottenfotografering beror bland annat på hur länge du haft diabetes. Oftast är det ett till tre år mellan undersökningarna. Diabetesmottagningen eller ögonmottagningen skickar en kallelse till dig när det är dags att undersökas.

Sköt tänderna

Det är bra att gå till tandläkaren regelbundet. Anledningen är att ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få tandlossningssjukdom eller hål i tänderna. Det är även viktigt att sköta tänderna noga.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Både blodprov och urinprov används för att utreda om du har diabetes typ 1.

Blodprover

Med ett blodprov som heter P-glukos kan läkaren se sockerhalten i blodet vid provtagningstillfället. Oftast räcker det med ett litet stick i fingret. P står för plasma och är en del av blodet. Glukos är ett annat namn för socker.

Långtidssockerprovet, HbA1c, visar hur blodsockervärdet har legat i genomsnitt de senaste två till tre månaderna. Ett högt värde tyder på att den genomsnittliga blodsockernivån har varit hög under två till tre månader före provtagningen. HbA1c-värdet används även vid återbesöken för att kontrollera hur behandlingen fungerar.

Urinprov

I samband med att du får diagnosen eller om du misstänker att du har ketoacidos kan ett urinprov visa ifall det finns ketoner i urinen. Ketoner bildas när kroppen förbränner stora mängder fett, något som händer när cellerna till följd av brist på insulin inte kan ta in sockret som finns i blodet.

Ytterligare prover kan behöva lämnas

Vid typ 1-diabetes bildar kroppen antikroppar mot cellerna i bukspottkörteln som bildar insulin. Genom ett blodprov kan läkaren se om du har sådana antikroppar. Det tyder på att du har typ 1-diabetes, och inte typ 2-diabetes. De antikroppar som läkaren brukar söka efter är så kallade GAD-antikroppar och IA-2-antikroppar. Den insulinproduktion som finns kvar i kroppen kan mätas med blodprovet C-peptid.

Efter undersökningarna

Du ska få reda på vem du ska kontakta, och när, för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du ska också få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre.

 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker och för att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Det sparade blodsockret i levern kallas glykogen. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd.

Insulin bildas i bukspottkörteln i små grupper av hormonbildande celler som kallas Langerhans öar eller beta-celler. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Ketoner bildas

När cellerna inte får någon energi från blodsockret förbränner de i stället kroppsfettet. Om cellerna förbränner mycket fett bildas det en typ av syror som kallas ketoner. För mycket ketoner kan skada kroppen och leda till ketoacidos. Det kan även uppstå om du helt slutar med insulin, något du aldrig ska göra.

Olika former av diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet hos den som fått sjukdomen. Tidigare kallades diabetes för sockersjuka eftersom blodsockernivån är förhöjd. Orsaken till att blodsockernivån är för hög skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna:

  • Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat bilda insulin.
  • Typ 2-diabetes beror på att cellernas känslighet för insulin har minskat och att kroppens insulinproduktion därefter har gått ner. Denna form av diabetes kallades förr åldersdiabetes.
  • Graviditetsdiabetes är en form av typ 2-diabetes som gravida kvinnor kan få. Efter förlossningen blir blodsockernivåerna oftast normala igen.
  • LADA, Latent Autoimmune Diabetes of the Adult, är en form av typ 1-diabetes som medelålders och äldre personer får. Insjuknandet är långsammare och med färre symtom.
Fäll ihop

Vad beror typ 1-diabetes på?

Vad beror typ 1-diabetes på?

Typ 1-diabetes är delvis en ärftlig sjukdom. Man ärver en benägenhet att utveckla ett immunförsvar som kan komma att angripa och förstöra cellerna som bildar insulin. Varför immunförsvaret angriper cellerna är oklart.

Fäll ihop

Akuta komplikationer

Akuta komplikationer

Akuta komplikationer vid diabetes beror på att blodsockernivån är alltför hög eller alltför låg.

Ketoacidos vid för högt blodsocker

Om blodsockervärdet stiger och blir mycket högt och du samtidigt har insulinbrist kan du få ketoacidos. Det är ett akut och livshotande tillstånd.

De första tecknen är de vanliga diabetessymtomen, till exempel att du behöver kissa ofta och blir törstig. Om blodsockervärdet inte går ner får du inom ett par timmar symtom som

  • illamående
  • kräkningar
  • huvudvärk
  • ont i magen
  • att det luktar aceton ur munnen
  • att du blir omtöcknad och eventuellt medvetslös
  • svårigheter att andas.

Kontrollera ditt blodsockervärde om du har något av ovanstående symtom. Har du högt blodsockervärde och symtom på ketoacidos bör du så snart som möjligt kontakta din diabetesmottagning. På kvällar och helger vänder du dig till närmaste akutmottagning.

Symtomen kan komma både ganska snabbt eller under längre tid, från timmar upp till flera dygn. Ketoacidos kan utvecklas om blodsockervärdet ligger över cirka 15 mmol/l.

Varför du får ketoacidos kan bero på olika saker:

  • Att du har feber eller en infektionssjukdom som ökar blodsockervärdet och därmed insulinbehovet.
  • Att du inte har tagit tillräckligt med insulin under en tid.
  • Stopp i insulintillförseln om du har en insulinpump.

Insulinkänning – för lågt blodsocker

Om blodsockervärdet sjunker kraftigt kan du få en så kallad insulinkänning, även kallad hypoglykemi. Insulinkänning är ett allvarligt tillstånd och brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3-4 mmol/l, men det kan skilja sig mellan personer.

Vanliga symtom är att du

  • får svettningar
  • blir hungrig
  • darrar eller skakar
  • blir orolig
  • blir okoncentrerad och lättirriterad
  • får hjärtklappning.

Det kan gå olika fort att få insulinkänningar och symtomen kan vara olika starka. Om du inte får i dig socker i någon form kan du bli omtöcknad och förlora medvetandet.

Det är viktigt att du får upp blodsockernivån:

  • Börja äta något som höjer blodsockret snabbt, till exempel druvsocker. Ta en till två tabletter per 20 kilo kroppsvikt.
  • Vila en stund.
  • Efter 10-15 minuter har blodsockret stigit 1-3 mmol/l. Då bör du äta något, till exempel en frukt, en smörgås eller dricka ett halvt glas mjölk.

Hur mycket du ska äta beror på din vikt, hur fysiskt aktiv du kommer att vara efteråt och när nästa måltid kommer.

Det finns engångssprutor med hormonet glukagon som höjer blodsockervärdet som du kan ha hemma. Glukagonet injiceras under huden eller i en muskel. Du kan ta en glukagonspruta själv, eller så kan den ges av en person som fått instruktioner hur hen ska göra. Personen behöver inte vara utbildad inom sjukvården. Glukagonsprutor är bra att ha med sig vid till exempel fjällturer, långa båtresor eller resor utomlands.

Om du inte kan få i dig druvsocker eller om du blir medvetslös kan blodsockervärdet höjas genom att du får en injektion med sockerlösning direkt in i en blodåder. Det görs av sjukvårdskunnig personal, till exempel ambulanspersonal. Om du får en injektion med sockerlösning behöver du inte åka med till en akutmottagning.

Efter en insulinkänning kan du få en så kallad rekyleffekt under det närmaste dygnet. Det innebär att blodsockervärdet blir för högt.

Orsaken till att du får en insulinkänning kan vara att du

  • fått för mycket insulin
  • inte har ätit ordentligt efter en insulininjektion
  • har druckit alkohol
  • har motionerat mycket och intensivt. 

Det är viktigt att familj, vänner och arbetskollegor vet att du har diabetes och vad de ska göra om du får en insulinkänning. I första hand kan du behöva hjälp att äta något som snabbt höjer blodsockervärdet, men du kan också behöva hjälp av ambulanspersonal eller med att komma till sjukhus. Om du själv inte förstår varför du har fått en insulinkänning bör du diskutera det med din diabetessjuksköterska.

Om du blir sjuk

Du kan behöva ändra din insulindos när du blir sjuk. Beroende på vad det är för sjukdom behöver du antingen öka eller minska insulindosen. Därför är det viktigt att du testar blodsockret ofta.

Vid en infektion, till exempel en förkylning eller urinvägsinfektion, kan du behöva öka insulindosen. Har du feber är det extra viktigt att öka insulindosen.

Om du blir magsjuk med diarré och kräkningar kan det behövas mindre insulin, eftersom det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med mat. Men kroppens reaktion vid magsjuka kan också leda till att blodsockervärdet stiger. Har du svårt att få i dig eller att behålla mat och dryck kan du försöka dricka små mängder vätskeersättning ofta.

Oavsett hur lite du äter eller om du kräks upp mat ska du aldrig helt sluta med insulin. Du ska i stället mäta blodsockervärdet ofta och minska doserna insulin beroende på vad du har för blodsockervärde. Kontakta vården om du är osäker på hur du ska göra.

Kontrollera alltid blodsockervärdet om du kräks eftersom det även kan vara tecken på för högt blodsockervärde och att du håller på att få en ketoacidos. 

Fäll ihop

Långsiktiga komplikationer

Långsiktiga komplikationer

Ett högt blodsockervärde är på sikt skadligt för kroppens blodkärl. Både de små så kallade kapillärerna och de större blodkärlen kan skadas. Ett tidigt tecken på att blodkärlen har börjat ta skada är att protein, så kallad äggvita, läcker ut i urinen via njurarna.

Skador i blodkärlen kan leda till

Genom att hålla blodsockervärdet på en så bra nivå som möjligt kan du minska risken för skador på blodkärlen. Ett bra blodsockervärde ligger i närheten av det som personer utan diabetes har.

Hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp beror på skador i de stora blodkärlen. För att förhindra hjärtinfarkt och stroke är det lika viktigt att ha ett normalt blodtryck och ett lågt kolesterolvärde, som att ha ett bra blodsockervärde.

Nedsatt syn

De skador som uppstår i ögat kan vara svåra att märka, eftersom skadorna i näthinnans blodkärl kan utvecklas under lång tid utan att synen påverkas. Med hjälp av regelbunden ögonbottenfotografering kan ögonläkaren upptäcka små skador på näthinnans blodkärl som ännu inte ger symtom.

Den synförsämring som är vanlig i samband med diabetesdiagnosen går över. Den orsakas av att det höga blodsockervärdet leder till att ögats lins svullnar. Ögat kan då inte ställa in skärpan ordentligt och följden blir att du ser suddigt. Detta går över efter några veckor när blodsockervärdet förbättras.

Nedsatt njurfunktion

När njurarnas små blodkärl skadas kan det leda till att protein läcker ut i urinen. I början handlar det om mycket små mängder protein, ofta kallat för mikroalbuminuri. Skadorna kan läka om blodsockervärdet blir bra igen.

Mängden protein i urinen ökar om skadorna förvärras. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter. Om det fortsätter uppkommer ett tillstånd som kallas njursvikt. Har du protein i urinen bör du vara noga med att hålla blodsockervärdet på en bra nivå.

Om du har protein i urinen kan du få behandling med vissa typer av blodtrycksmediciner, även om ditt blodtryck är normalt. Om man även har högt blodtryck är det viktigt sänka och att hålla detta så bra som möjligt, det vill säga vid under 130/80 mmHg.

Sämre känsel i fötterna

Känseln försämras när de tunna blodkärlen till olika nerver skadas, men ett högt blodsockervärde skadar även nerverna direkt. Vanligen uppstår sådana nervskador, som kallas polyneuropati, i fötterna. Det kan leda till domningar och att du inte känner om du får skoskav eller sår på fötterna.

Sexuella problem i samband med diabetes

Även blodcirkulation och nerver i könsorganen kan påverkas av skador på blodkärlen. Det innebär att män får svårt att få och behålla stånd. Det finns flera olika typer av läkemedel som förbättrar förmågan att få stånd.

Kvinnor kan få problem med minskad känsel, vilket kan leda till svårigheter att få orgasm. Ett annat problem kan vara torra slemhinnor och svårigheter för slidan att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel som finns att köpa på apotek kan vara ett bra hjälpmedel.

Lättare hål i tänderna

Ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få tandlossningssjukdom och hål i tänderna. Det är därför bra att sköta tänderna noga och gå till tandläkaren regelbundet.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Mag- och tarmproblem

Vid diabetes kan du även få mag- och tarmproblem, till exempel kan magen ha svårare att tömma sig som den ska. Det kan leda till att det blir svårare att reglera blodsockervärdet. Det kan visa sig genom att du till exempel

  • blir mätt snabbt
  • mår illa efter att ha ätit
  • har låga blodsockervärden trots att du har ätit.

Tala med din läkare om du misstänker att du har mag- och tarmproblem. 

Fäll ihop

Graviditet och typ 1-diabetes

Graviditet och typ 1-diabetes

För kvinnor med typ 1-diabetes som planerar att bli gravida är det extra viktigt att hålla blodsockervärdet på en så bra nivå som möjligt redan vid befruktningen och sedan under hela graviditeten. Det minskar risken för att fostret ska påverkas av moderns diabetes. Om du har diabetes och planerar att bli gravid är det viktigt att ta kosttillskott med folsyra redan när graviditet planeras. Folsyra är ett B-vitamin som behövs för celldelningen i kroppen.

Under graviditeten ökar behovet av insulin i takt med att fostret växer. Oftast sker kontrollen av gravida kvinnor med diabetes i nära samarbete mellan diabetessköterska, diabetesläkare, förlossningsläkare och barnmorska. 

Fäll ihop

Att leva med typ 1-diabetes

Att leva med typ 1-diabetes

Det går att leva ett bra och aktivt liv med diabetes, även om det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen. Du kommer att få insulinbehandling som är anpassad efter dina behov och vanor, vilket gör att det blir lättare att ha en bra kontroll över blodsockervärdet. Du kommer också att lära dig vad som påverkar blodsockervärdet, och hur du reagerar när du har för högt eller för lågt värde.

Diabetesteamet kan stötta dig och ge dig råd när det känns svårt. Fråga dem om du till exempel inte vet hur du ska dosera ditt insulin i olika situationer, eller hur viss mat påverkar blodsockervärdet. Men även om du kan få stöd och uppmuntran av teamet måste du själv ta det största ansvaret för behandlingen. Resultatet beror till stor del på hur du sköter din diabetes.

Det kan vara en hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. På många håll i landet finns lokala diabetesföreningar där du kan få stöd. Det finns också böcker som beskriver hur det är att leva med diabetes.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 16 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-26
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mats Eliasson, läkare, professor, specialist i internmedicin och hormonsjukdomar, Sunderby sjukhus, Luleå.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg