Cystor på äggstockarna

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan finnas på olika ställen i kroppen. Cystor på äggstockarna är vanligt, framför allt under de år man har mens. De allra flesta cystor är helt ofarliga. Många cystor försvinner av sig själva, men en del kräver behandling.

Symtom

Många cystor ger inte några symtom, men ibland kan man få besvär:

  • Man kan få värk eller känna av tryck mot närliggande organ. Om cystan trycker mot urinblåsan kan man behöva kissa oftare.
  • Man kan få svår mensvärk.
  • Det kan göra ont när man har samlag.
  • Om vätska eller blod från cystan kommer ut i buken kan man plötsligt få mycket ont i magen.
  • Ibland kan man känna en knöl i nedre delen av magen.

Behandling

De vanligaste cystorna brukar försvinna av sig själv och man behöver oftast ingen behandling. Om cystan är stor eller om den ger besvär kan den opereras bort.

Ibland kan det vara svårt att skilja mellan ofarliga cystor och äggstockscancer och då måste man opereras.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta vårdcentral eller gynekolog om man

  • känner en knöl eller något som ömmar eller trycker nedtill i buken
  • får svåra menssmärtor
  • känner ett tryck mot urinblåsan.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Livmoder, äggstockar och slida

    Det är vanligt med cystor på äggstockarna.

    Mer information
    Livmoder och äggstockar med en cysta.

    Cystan är en vätskefylld blåsa, som på bilden är blåfärgad.

Cystor är vanliga

Att det bildas cystor på äggstockarna är vanligt, särskilt under den period i livet när man har mens. De flesta är godartade, men några få är cancer.

Vätskefylld blåsa

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan ha olika storlek och sitta på olika ställen i kroppen. Många kvinnor har cystor på äggstockarna utan att märka det. Cystorna kan ge besvär, men gör det oftast inte. De kan växa sig stora och ibland behöver man opereras om cystan blivit så stor att man har ont av den.

Ägg produceras i äggstockarna

Kvinnor har två äggstockar som sitter på varsin sida om livmodern. Äggstockarna är ovala och ungefär tre centimeter långa. Äggstockens huvuduppgifter är att producera ägg och utsöndra hormoner, bland annat könshormonerna östrogen och progesteron, så kallat gulkroppshormon.

Äggstockarna är sammansatta av olika cellgrupper. Det är äggblåsor i olika utvecklingsstadier, stödjevävnad, blodkärl, lymfkärl och nerver. Precis som andra organ i buken täcks äggstockarna av det cellskikt som kallas bukhinna.

Ägglossning

I äggstocken ligger ägget i vätska i en äggblåsa. Äggblåsan bildas och växer successivt från början av mensen och under menscykelns första hälft.

Vid ägglossning går det vanligtvis hål på äggblåsan och den faller ihop. Efter ägglossningen omvandlas den hopfallna äggblåsan till en gulkropp. Gulkroppen producerar gulkroppshormon, som bland annat gör så att livmodern kan ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte befruktas slutar gulkroppen att fungera efter ungefär två veckor, och det är en signal till mensen att komma igång.

Olika slags cystor

Man kan ha olika slags cystor på äggstockarna och de är oftast godartade men kan i vissa fall vara någon form av cancer, oftast äggstockscancer.
Godartade cystor delas in i

Funktionella cystor är vanliga och ofarliga

Den vanligaste typen av cysta på äggstocken är en funktionell cysta. Den har med äggstockens normala funktion att göra. Funktionella cystor är alltid godartade och kommer oftast på en äggstock i taget. Cystorna bildas från äggblåsan eller gulkroppen.

Ibland händer det att äggblåsan inte faller ihop efter ägglossningen eller att man inte har någon ägglossning alls. Då kan äggblåsan dra till sig vätska från vävnaden omkring och öka i storlek. På så sätt bildas en funktionell cysta. Cystan kan finnas kvar under flera menscykler, men försvinner oftast av sig själv efter någon månad.

Det är mindre vanligt, men det händer också att en gulkropp drar åt sig vätska och bildar en cysta som finns kvar en längre tid. Ibland kan man även få en blödning i denna cysta.

Funktionella cystor blir oftast mellan tre och fem centimeter och sällan mer än tio centimeter i diameter. Eftersom funktionella cystor bildas efter ägglossningen är de vanligast under de år man har mens, men de kan komma även efter klimakteriet.

Funktionella cystor ger sällan besvär

Funktionella cystor ger sällan några symtom utan brukar upptäckas när man av någon annan anledning gör en gynekologisk undersökning.

Oftast finns det ingen förklaring till varför man får funktionella cystor. De bildas lättare hos vissa kvinnor än hos andra. Preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon, till exempel minipiller och hormonspiraler, kan ibland störa ägglossningen och göra att funktionella cystor bildas.

Dermoidcystor

En typ av godartade tumörer är dermoidcystor, som även kallas tvillingcystor. De uppstår i äggceller och har förmåga att utvecklas till olika typer av vävnad som normalt finns i kroppen. Dermoidcystor kan därför exempelvis innehålla talg och hår, och kan bli upp till 15 centimeter i diameter.

Vanligtvis uppstår dermoidcystor när man är ung. Man är oftast i 30-årsåldern när de upptäcks. Som regel sitter de på ena äggstocken, men ibland kan dermoidcystor finnas på båda äggstockarna. Dermoidcystor är ganska vanliga, men inte alls lika vanliga som funktionella cystor. Orsaken till att man får dermoidcystor är okänd.

Endometrios kan ge chokladcystor

Ibland finns livmoderslemhinna på andra ställen än på insidan av livmodern. Det kallas för endometrios. Endometrios kan bland annat sitta på bukhinnan bakom livmodern. Om förändringen sitter på äggstocken kan det bildas cystor som ofta innehåller levrat blod som liknar mörk choklad, så kallade chokladcystor. Cystorna kan bli upp till 10 centimeter i diameter.

Mellan fem och tio procent av alla kvinnor i barnafödande ålder får endometrios. Det är okänt hur många av dem som också får chokladcystor.

Godartade tumörer kan bli stora

Det finns även andra typer av godartade tumörer, förutom dermoidcystor, som man kan få på äggstockarna. Det som skiljer godartade tumörer från funktionella cystor är att de uppstår genom att nya celler bildas. Godartade tumörer innehåller vätska eller slem och sitter oftast bara på ena äggstocken. De blir ibland stora, i undantagsfall kan de bli ända upp till 50 centimeter i diameter och innehålla flera liter vätska. Godartade tumörer växer långsamt, men de försvinner inte av sig själva utan måste opereras bort.

Man kan få godartade tumörer på äggstockarna i alla åldrar, men det är vanligare om man är över 40 år.

Äggstockscancer

Om en cysta förutom vätska innehåller fastare partier kan det vara äggstockscancer. Den orsakas av att celler i äggstocken börjar dela sig okontrollerat, så att en cancertumör bildas. Äggstockscancer börjar oftast på äggstockens yta. Den kan sedan sprida sig till bukhinnan, den hinna som täcker äggstocken och andra organ i buken, och vidare till närliggande organ.

Risken att få äggstockscancer ökar med åldern och är vanligast efter klimakteriet. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Vanliga symtom

Det vanligaste är att man har cystor på äggstockarna utan att märka det. Men ibland ger cystorna symtom som gör att man behöver söka vård hos en gynekolog eller på en vårdcentral.

  • Man kan få värk eller känna ett tryck eller tyngd om cystan trycker mot närliggande organ.
  • Man kan behöva kissa oftare om cystan trycker mot urinblåsan.
  • Om vätska eller blod från cystan kommer ut i buken irriterar det bukhinnan och man kan plötsligt få mycket ont i magen.
  • Det kan göra ont vid samlag.
  • Mensen kan bli oregelbunden, vilket beror på att cystan producerar hormoner som stör ägglossningen.
  • Ibland kan man känna en knöl i nedre delen av magen.

De smärtor som man kan känna av en cysta kan finnas hela tiden eller komma då man anstränger sig. Det kan också göra ont i en viss kroppsställning, när det uppstår ett tryck mot cystan.

Om man plötsligt får mycket ont i underlivet eller magen ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Chokladcystor kan ge menssmärtor

Om man har en chokladcysta är det vanligt att man får mycket ont när man har mens, även om man inte har haft mensbesvär tidigare. Det kan också göra ont när man har samlag. Ibland kan endometrios göra att man har ont hela tiden.

Cystan kan sno sig

En ovanlig komplikation är att cystan snor sig runt sitt fäste. Blodcirkulationen till äggstocken försämras då och man får kraftiga smärtor som kommer i intervall, med pauser emellan. Detta är något vanligare när man har dermoidcystor, och beror på att de ofta är tyngre än andra typer av cystor och därför lättare snor sig.

Undersökning på kvinnoklinik

Cystor på äggstockarna brukar diagnosticeras av en gynekolog på en mottagning eller på sjukhusets kvinnoklinik. Om man behöver opereras sker det på sjukhus. Ultraljudskontroller kan göras på kvinnoklinikens mottagning eller på någon annan mottagning som har en specialist i gynekologi.

Ultraljud kan visa typ av förändring

Om en gynekolog misstänker att man har en cysta på någon av äggstockarna görs alltid en ultraljudsundersökning. Det är ett bra sätt att bedöma vilken typ av förändring det handlar om.

Oftast görs ultraljudsundersökningen med hjälp av en stavformad ultraljudsgivare som förs in i slidan, så kallat vaginalt ultraljud. Undersökningen sker i samband med en vanlig gynekologisk undersökning, och brukar inte upplevas som mer obehaglig än en sådan. Hela undersökningen tar ungefär 15 minuter.

Funktionella cystor brukar försvinna av sig själv

Genom ultraljudsundersökningen kan gynekologen ofta men inte alltid skilja på olika typer av cystor.

Om cystan är mindre än fem centimeter i diameter och ser godartad ut på ultraljud brukar läkaren avvakta med att behandla. I de allra flesta fall försvinner en funktionell cysta av sig själv. Efter 6 – 12 veckor brukar man få göra en ny ultraljudskontroll.

Undersökning vid misstanke om cancer

Om gynekologen vid ultraljudsundersökningen misstänker äggstockscancer får man ofta även genomgå olika typer av röntgenundersökningar och lämna blodprov.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Preventivmedel kan förebygga

En del kvinnor får funktionella cystor lättare än andra, varför det är så är okänt. Om man ofta får funktionella cystor kan man få förebyggande behandling i form av kombinerade p-piller eller p-spruta. De hindrar ägglossningen och på så sätt förhindras bildandet av cystor. Det finns ingen förebyggande behandling mot andra typer av cystor.

Ibland behöver cystan opereras bort

Funktionella cystor brukar inte behöva opereras. Men det kan bli nödvändigt, till exempel om cystan blivit så stor att man får besvär av den, om en blödning uppstått eller om cystan har snott sig runt sitt fäste.

Dermoidcystor och chokladcystor behöver ofta opereras bort.

Vid en operation försöker läkaren i första hand enbart ta bort cystan, men ibland kan det bli nödvändigt att ta bort hela äggstocken om den blivit skadad. Det går att bli gravid även om man bara har en äggstock kvar.

Som alternativ till operation kan cystan punkteras, men det görs sällan eftersom risken är stor att cystan kommer tillbaka.

Tumörer opereras bort

Om cystans utseende på ultraljudet gör att läkaren misstänker att det är en godartad tumör eller cancer får man oftast en tid för operation redan när cystan upptäcks. Efter klimakteriet är risken större att en cysta är äggstockscancer och därför är det då vanligare att läkaren rekommenderar operation.

Var fjärde cysta som opererats bort på misstanke om cancer är i själva verket godartad. Det visar sig vid en mikroskopisk undersökning.

Titthålsoperation vanlig metod

Oftast opereras man med titthålsteknik, så kallad laparoskopi. Operationen görs på en kvinnoklinik på sjukhus. Man blir sövd och får först ett litet snitt nedanför naveln. I det förs ett instrument in med en lampa och kamera i toppen. Detta instrument kopplas till en bildskärm. Därefter görs ytterligare två eller tre små snitt nedtill på magen för de kirurgiska instrumenten. Om det uppstår komplikationer kan ett större snitt bli nödvändigt. Operationen tar ungefär en timme.

Efter en titthålsoperation brukar man få ligga kvar på sjukhuset i ett eller två dygn. Man brukar ha ont i magen några dagar och man kan få smärtor som strålar upp mot axlarna, men de är övergående. Det går bra att ta receptfria värktabletter mot smärtorna.

Om cystan är stor eller om läkaren misstänker cancer får man genomgå en vanlig bukoperation. Man blir sövd och buken öppnas med ett längre snitt. Efter en vanlig operation får man ligga kvar på sjukhuset lite längre.

Cystor under graviditet

Man kan få funktionella cystor och godartade tumörer även när man är gravid. Äggstockscancer däremot är mycket ovanligt under graviditeten. Om det behövs kan cystor opereras bort även under graviditeten.

När man ammar är det ovanligt med funktionella cystor eftersom ägglossningen då är hämmad.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-04-28
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Barbro Larson, gynekolog och förlossningsläkare, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge