Bakteriell vaginos – illaluktande flytning från slidan

Förändrad bakterieflora

Alla kvinnor har mer eller mindre flytning från slidan och det är vanligtvis inte ett tecken på någon sjukdom. När allt är som det ska fungerar flytningar som en del av försvaret mot infektioner i slidan. En flytning är oftast vit eller svagt gul och kan vara lite grynig. Den brukar lukta svagt och lite syrligt, ungefär som filmjölk luktar.

Det finns alltid bakterier i slidan och i vanliga fall har man framför allt en sorts bakterier som kallas mjölksyrebakterier. De gör att pH (surhetsgraden) i slidan blir mer sur vilket i sin tur medför att andra bakterier inte trivs och växer till i slidan. Vid bakteriell vaginos har de skyddande mjölksyrebakterierna trängts undan eller blivit mindre effektiva och andra bakterier har ökat i antal, det kan till exempel inträffa i samband med mens eller efter oskyddat samlag. Därför är det vanligt att den dåliga lukten märks mest vid dessa tillfällen.

Kan leda till infektioner

Tidigare ansågs bakteriell vaginos som ett relativt ofarligt tillstånd och behandlades mest på grund av den besvärande lukten. Men att ha bakteriell vaginos kan även innebära andra problem än dåligt lukt eftersom att den ändrade bakteriesammansättningen försämrar slidans skydd mot infektioner. Om man till exempel smittas av klamydia samtidigt som man har bakteriell vaginos kan det därför innebära att risken att få en inflammation i äggledarna ökar.

Risken för en infektion är störst om man ska göra något ingrepp via slidan, till exempel göra en abort eller sätta in en spiral. Därför ska man informera sin läkare om att man har sjukdomen innan ingreppet görs.

Orsaken är okänd

Varför mjölksyrebakterierna trängs undan eller blir mindre effektiva är inte klarlagt. Det är också oklart vilken bakterie som orsakar bakteriell vaginos, det kan vara en blandning av olika typer. En del forskare tror att tillståndet orsakas av bakterier som kommer utifrån. Det finns många studier som tyder på att det kan smitta vid sexuell kontakt, men det finns också studier som talar för att det inte är så.

Bakteriell vaginos är vanligt och ungefär mellan var femte och var tionde kvinna som har mens och ett aktivt sexliv får det. Eftersom det inte är känt hur man får bakteriell vaginos är det svårt att skydda sig mot det.

Det finns inget konstaterat samband mellan överdriven underlivshygien, det vill säga tvätt med tvål och vatten, och bakteriell vaginos.

Illaluktande flytning

Det vanligaste symtomet vid bakteriell vaginos är en illaluktande flytning. Lukten påminner om rutten fisk och blir särskilt påtaglig precis efter mens och efter oskyddat samlag. Det gör att man ibland kan uppleva att symtomen kommer och går. Flytningen vid bakteriell vaginos brukar vara tunn och grågulaktig.

Ibland kan man även få problem med att det svider och kliar runt slidmynningen. Det kan bero på att man har fått en svampinfektion samtidigt, vilket är relativt vanligt om man har bakteriell vaginos.

En del kvinnor som har bakteriell vaginos får inga symtom alls.

Läkaren ställer diagnos

Om man har besvär av sina flytningar eller om man märker att den vanliga flytningen förändras och till exempel byter färg eller börjar lukta annorlunda kan det bero på någon sjukdom. Då bör man vända sig till en vårdcentral eller gynekolog för att bli undersökt. Det kan finnas andra orsaker till illaluktande flytningar än bakteriell vaginos och därför är det viktigt att bli undersökt.

Eftersom det inte är känt vilken bakterie som orsakar sjukdomen går det inte att, som vid exempelvis klamydia, ta ett prov och skicka för analys till ett laboratorium. För att kunna avgöra om det är bakteriell vaginos eller inte måste läkaren därför ställa diagnosen utifrån kliniska kriterier. Det görs genom en gynekologisk undersökning där flytningens utseende, lukt och surhetsgrad bedöms. Ibland tittar också läkaren på flytningen i ett mikroskop, men det är inte nödvändigt för att ställa diagnos. Man får svar direkt.

Viktigt att berätta vid graviditet eller inför ett ingrepp

Om man är gravid kan bakteriell vaginos ibland leda till att barnet föds för tidigt. Däremot kan inte fostret smittas vare sig under graviditeten eller förlossningen. Om man misstänker att man har bakteriell vaginos och är gravid är det bra att berätta det för sin barnmorska eller läkare.

Risken för en infektion är störst om man ska göra något ingrepp via slidan, till exempel göra en abort eller sätta in en spiral. Därför ska man informera sin läkare om man misstänker att man har bakteriell vaginos innan ingreppet görs, då får man antibiotika i anslutning till ingreppet.

När ska man söka vård?

Om man får en flytning som ändrar utseende och luktar illa, eller om man på annat sätt misstänker att man har bakteriell vaginos, ska man kontakta vårdcentral eller gynekolog.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vanligt med antibiotika

Om läkaren konstaterar att man har bakteriell vaginos får man antibiotika utskrivet. Antibiotikan kan man ta antingen som behandling i slidan i form av slidkräm eller vagitorier, det vill säga läkemedel som man för in i slidan, eller tabletter som tas genom munnen. Behandlingen tar tre till sju dagar beroende på vilket läkemedel man använder.

Flera behandlingar kan behövas

Efter behandlingen försvinner oftast symtomen, men det är vanligt att de kommer tillbaka. Behandlingen kan därför behöva upprepas flera gånger.

Behandling kan orsaka svampinfektion

Ibland kan behandlingen med antibiotika göra att man får en svampinfektion i underlivet. Svampen är inte farlig men kan ge stark klåda och sveda i underlivet. Man kan också få en vit, grynig, lite kesoliknande flytning från slidan.

Receptfria läkemedel

Det finns olika typer av receptfria naturläkemedel och produkter som innehåller mjölksyrebakterier och som man kan pröva för att mildra den dåliga lukten, men de har de ingen vetenskapligt bevisad effekt. De har inte heller någon effekt mot bakteriell vaginos. Medlen finns att köpa på apotek.