Akne

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Akne, som ofta kallas finnar, är inflammerade talgkörtlar i huden som ofta syns som utslag. I ansiktet, på bröstet och på ryggen är talgkörtlarna stora och man får oftare utslag där än på andra ställen på kroppen.

Man kan få akne i alla åldrar men det är vanligast i tonåren när man får mer hormoner som stimulerar till ökad talgproduktion. Var tredje tonåring får så stora besvär att de kan behöva behandlas.

Man kan också få akneliknande besvär av vissa läkemedel, till exempel kortison, eller av en fuktig och varm miljö. Akne beror inte på dålig hygien.

Symtom

Akne visar sig som

  • pormaskar, som också kallas komedoner
  • upphöjda och ömmande röda utslag
  • små ytliga varblåsor
  • stora ömmande upphöjda knölar
  • större ömmande vätskefyllda knölar eller hålrum, så kallade cystor, under huden.

Behandling

Det räcker att tvätta sig morgon och kväll, och då använda en mild tvål eller en ansiktstvätt för fet och finnig hy. Man ska inte använda feta krämer och oljor eftersom de kan täppa till talgkörtlarnas öppningar. Man ska inte klämma på finnarna eller själv skära eller sticka i en böld eftersom inflammationen då kan bli värre eller spridas.

Om man får besvär av sin akne finns det receptfria och receptbelagda läkemedel som verkar på olika sätt. Man ska inte kombinera olika aknemedel utan att rådgöra med en läkare.

När ska man söka vård?

Om man lider av sin akne kan man kontakta en vårdcentral eller skolhälsovården.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Akne

    Akne bildas i talgkörtlarna.

    Mer information
    Akne

    Varje hårstrå på kroppen sitter i en hårsäck, och bredvid hårsäcken finns talgkörtlar. Det är i talgkörtlarna som akne bildas. Man har stora talgkörtlar i ansiktet, på bröstkorgen och på ryggen. Därför får man lätt akne där.

Vanligt hos tonåringar

Akne, som ofta också kallas finnar, är vanligast i tonåren. Akne är talgkörtlar under huden som blir inflammerade och visar sig som olika typer av utslag.

Man har hår över hela huden utom på handflatorna och fotsulorna. Varje hårstrå på kroppen sitter i en hårsäck, och bredvid hårsäcken finns talgkörtlar. Det är i talgkörtlarna som akne bildas. Man har stora talgkörtlar i ansiktet, på bröstkorgen och på ryggen, och därför får man lätt akne där.

Hormoner påverkar talgkörteln

I puberteten förändras hormonbalansen i kroppen och könshormonerna gör att det bildas mer talg i talgkörtlarna. Samtidigt ökar halten av en speciell aknebakterie i talgkörteln. När talgkörtelns nedre del blir inflammerad får man akne.

Utslagen kan se ut som en liten ytlig varblåsa, eller som en lite djupare och ömmande plita, en finne. Ibland har man större och starkt ömmande områden, och ibland bildas cystor, som är en slags ihåligheter som sitter djupt i huden.

Akne beror inte på dålig hygien

Vid alla typer av akne kan man se talgkörtelns igenproppade mynning som en svart eller vit pormask. Den svarta pricken är ett färgpigment och inte smuts.

Akne har ingenting med oren hy att göra. Att tvätta sig extra mycket hjälper inte, eftersom akne inte beror på dålig hygien. Det räcker att tvätta ansiktet morgon och kväll. Man kan använda en mild tvål eller ansiktstvätt för fet och finnig hy.

Delvis ärftligt

Arvsanlag har en viss betydelse för om man får akne. Om den ena föräldern har svår akne är risken större för att barnet också får mycket akne. Det är sällsynt att barn till föräldrar som inte hade akne i tonåren, får svår akne.

Var tredje tonåring får besvär

De flesta ungdomar har någon gång finnar. Flickor får akne tidigare än pojkar eftersom de kommer i puberteten tidigare. Var tredje tonåring mellan tolv och sjutton år har så pass utbredd akne att de kan ha nytta av någon typ av behandling. En liten grupp har en mycket svår akne som försämrar livskvaliteten väldigt mycket.

Många kvinnor kan fortsätta att få finnar tillfälligt före och under menstruationen långt upp i vuxen ålder.

När akne ska behandlas

Många ungdomar plågas mycket av sin akne även om den inte är särskilt utbredd, medan andra inte bekymrar sig lika mycket. Om man lider av sin akne kan den behandlas. Det finns bra behandling att få, både receptfri och på recept. Eftersom det finns så många olika sorters akne är det viktigt att man får rätt slags behandling.

Det är svårt att undvika akne

Eftersom akne påverkas både av ärftlighet och hormoner finns det inget man själv kan göra för att hindra akne från att bildas.

Det finns däremot forskningsresultat som visar på ett samband mellan graden av akne och högt intag av mjölk eller mat med högt glykemiskt index, som förkortas GI. Högt GI betyder att maten höjer blodsockret snabbt. Märker man att något i maten förbättrar eller försämrar ens akne, ska man lita på det.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

  • Foto som visar närbild av ett ansikte med finnig hud.

    Hur mycket finnar man får skiljer sig från person till person.

Vanlig akne

Den typ av akne som oftast uppstår i tonåren kallas akne vulgaris, som betyder vanlig akne. Den syns som små röda upphöjda utslag som ofta ömmar, eller som varblåsor. Oftast sitter akne i ansiktet, men ibland också på bröstet och ryggen. Den läker för det mesta utan att lämna ärr.

Akne med större bölder

En mer allvarlig form av akne som alltid ska behandlas, visar sig i form av stora och ömmande knölar eller ihåliga cystor djupt i huden. Man kan få svullnad och värk i utslagen. Denna form av akne lämnar ofta kvar ärr när den läker.

Akne som vuxen

Ibland kan akne komma först i vuxen ålder eller finnas kvar ända upp i 50-årsåldern. Den sortens akne kallas för akne tarda och ökar i världen utan att forskarna ännu vet varför.

Det kan vara svårt att skilja vuxenakne från en annan hudsjukdom som heter rosacea. Rosacea liknar vanlig akne och kallas därför ofta akne rosacea. Sjukdomen kännetecknas av att det saknas pormaskar som oftast finns vid akne. Man har en kraftig rodnad i första hand på och kring näsan och på kinderna, medan akne brukar finnas i hela ansiktet och ofta även på bröst och rygg.

Akne hos små barn

De flesta nyfödda har små utslag, plitor, i ansiktet när de föds. Det beror på att mammans hormoner har påverkat barnets talgkörtlar under den senare delen av fosterstadiet. Utslagen brukar försvinna efter några månader och behöver nästan aldrig behandlas.

I sällsynta fall får barn mellan två och sex år akneutslag på kinderna. Det är för det mesta helt ofarligt och beror inte på någon hormonrubbning.

Vissa läkemedel kan ge akne

Man kan få akneliknande besvär av kortisonbehandling. Om man behandlas med litium för psykisk sjukdom kan man få en mycket svårbehandlad akne. Brom- och jodhaltiga läkemedel kan också orsaka akne. Att använda anabola steroider är mycket farligt, olagligt och kan dessutom ge eller förvärra akne.

Om man arbetar med olja kan man få akne på den del av huden som kommer i kontakt med olja. Yrkesgrupper som har en varm och fuktig arbetsmiljö får lättare akne. Man kan också få en slags akne av att smörja in sig med feta solkrämer. Att vara måttligt i solen brukar vara bra för huden, men att sola länge och så mycket att man svettas kan ge eller göra akne sämre.

Att undersökas hos läkare

Om man kommer till en läkare för sin akne räcker det oftast med att läkaren undersöker huden och ställer frågor. För det mesta behövs ingen provtagning. En del andra hudsjukdomar och infektioner i huden kan ge symtom som liknar akne, och om läkaren är osäker kan man få en remiss till en hudläkare.

Många tycker det är jobbigt mentalt

Akne är helt ofarligt och för de allra flesta försvinner det efter puberteten. Ändå kan det vara påfrestande att ha akne. Huden och särskilt ansiktet syns och kan bli som en symbol för hela ens person. Under tonåren och puberteten har man hormonförändringarna som påverkar och förändrar mycket på kort tid både känslomässigt och utseendemässigt. Det kan vara extra jobbigt att passa in och hitta sin identitet i den åldern. Det går alltid att få hjälp med behandling av aknen och hur man känner sig.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Tvätta morgon och kväll

Akne beror inte på dålig hygien och det räcker att tvätta ansiktet morgon och kväll. Man kan använda en mild tvål eller ansiktstvätt för fet och finnig hy, gärna utan parfym.

Man kan pröva att badda med aknelösning eller massera med aknegel. De innehåller salicylsyra och gör att talgkörtlarna inte täpps till så lätt.

Låt bli feta krämer och kläm inte

Det är viktigt att undvika feta krämer och oljor, eftersom de kan täppa till talgkörtelns mynning och förvärra akne. Om huden blir torr kan man använda en fettfri gel för att återfukta huden.

Om man har finnar ska man inte klämma på dem, eftersom talgkörteln kan skadas och inflammationen bli värre. Man ska inte heller själv sticka eller skära i en böld. Många tycker att deras akne blir bättre under en solig sommar. Det går inte att vetenskapligt bevisa att motion eller solljus hjälper, men att röra sig ute i frisk luft och sola försiktigt utan att bränna sig ger oftast bättre hy.

Stift för att täcka

Många tycker att det är jobbigt att finnarna syns, särskilt i ansiktet, och vill gärna täcka den med till exempel smink. Smink i sig har inte visat sig orsaka akne men huden kan bli ännu mer irriterad av olika ämnen, därför kan det vara bra att vara försiktig. För att dölja dem kan man använda ett särskilt täckstift som är anpassat för fet och finnig hy. Man kan köpa täckstiftet på ett apotek och ofta i vanliga affärer.

Kräm, gel eller lösning kan ge hjälp

De allra flesta som har lindrig eller måttlig akne kan använda läkemedel i form av kräm, gel eller flytande lösning. Vissa kan köpas receptfritt bland annat på apotek medan andra är receptbelagda och måste skrivas ut av läkare.

Medlen angriper aknen på olika sätt. Därför kan det vara bra att, i samråd med läkare, kombinera olika medel. Gör man det ska man använda dem vid olika tillfällen, aldrig samtidigt. Man kan till exempel använda en sort på morgonen och en annan på kvällen.

Medlen ska smörjas in på hela området med akne, till exempel i hela ansiktet, och inte bara direkt på de inflammerade utslagen. Man ska alltid akta ögonen.

Det tar flera veckor

Det är viktigt att inte sluta använda medlen för tidigt. Först efter flera veckor brukar man märka att det blir bättre.

Nedan följer en beskrivning av de verksamma ämnena i vanliga läkemedel som man använder på huden

Bensoylperoxid

Om man inte har blivit bättre efter flera veckors behandling med aknelösning och aknegel, kan man pröva att använda receptfria läkemedel som innehåller bensoylperoxid. Bensoylperoxid verkar genom att minska mängden av bakterier, och löser också upp proppbildningen i talgkörtelns mynning. Medlen finns som gel, kräm och tvättgel och fungerar bra mot lindrig akne. Vid måttlig akne kan de kombineras med andra medel.

Exempel på medel som innehåller bensoylperoxid är Brevoxyl och Basiron. Bensoylperoxid finns i olika styrkor och man ska alltid börja med den svagaste, så att huden inte blir irriterad i onödan. De ska inte användas om man solar. Det brukar dröja minst sex veckor innan aknen blir bättre.

Adapalen

Adapalen är ett ämne som hämmar inflammationen vid akne och normaliserar bildningen av celler i huden runt talgkörtlarna så att talgkörtlarna inte täpps till. Det fungerar bra vid lindrig till måttlig akne. Exempel på medel som innehåller adapalen är Differin, som finns som gel och kräm och Epiduo, en gel som innehåller både adapalen och bensylperoxid. Båda läkemedlen är receptbelagda.

Azelainsyra

Azelainsyra är ett ämne som både minskar proppbildningen i talgkörteln och hämmar bakterietillväxten. Det verkar långsamt i början, och kan kombineras med andra medel. Exempel på läkemedel som innehåller azelainsyra är Finacea och Skinoren, som är receptbelagda.

Klindamycin

Klindamycin är ett slags antibiotika och finns i flytande form för användning på huden. Exempel på läkemedel som innehåller klindamycin är Dalacin. Medicinen minskar mängden bakterier som medverkar till att man får akne. Man bör inte behandlas i mer än tre månader eftersom bakterien då kan bli motståndskraftig mot behandlingen. Medlet är receptbelagt och kan kombineras med andra medel som man stryker på huden. Man ska däremot inte kombinera det med andra antibiotika i tablettform, till exempel tetracykliner.

Duac är en receptbelagd gel som kombinerar klindamycin och bensoylperoxid. När man använder Duac ska man följa samma rekommendationer som för Dalacin.

Om medlen inte hjälper

Ibland får man ingen förbättring trots att man kombinerar flera medel. Om man har behandlats i tre till sex månader utan verkan brukar en läkarundersökning behövas för att se om man måste behandlas mer intensivt. Då kan man få läkemedel i form av kapslar eller tabletter.

Nedan följer en beskrivning av läkemedel i form av kapslar eller tabletter mot akne

Tetracykliner

Tetracykliner är en grupp av antibiotika som minskar mängden bakterier och motverkar inflammationen i talgkörteln. Man brukar behandlas i tre månader. Man ska inte avbryta kuren i förtid, och man ska helst inte minska dosen under behandlingen. Det görs bara, i samråd med läkare, om biverkningarna är svåra.

En del som använder medicinen kan få biverkningar, till exempel magbesvär. Kvinnor kan även få svampinfektioner i underlivet.

Tetracykliner kan göra att man blir extra känslig för sol. Det är särskilt viktigt att tänka på om man utsätts för väldigt mycket sol, till exempel under en segling eller en solsemester utomlands. Man kan därför börja behandlingen på hösten eller göra ett uppehåll med behandlingen. Exempel på tetracykliner är Tetracyklin Meda och Tetralysal.

Hormoner

Vissa hormonläkemedel kan minska akne hos kvinnor genom att hämma effekten av de könshormoner som ofta sätter igång akne i tonåren. Det finns ett receptbelagt läkemedel, Diane, som är en aknemedicin men som även fungerar som p-piller. Aknebehandlingen blir bättre om man samtidigt använder något läkemedel mot akne som man stryker på huden.

Isotretinoin

Isotretinoin är en speciell A-vitaminsyra som används för att behandla svår akne, eller akne som inte gett med sig med hjälp av annan behandling. Exempel är Isotretinoin Orifarm.

Isotretinoin kan ge flera, men tillfälliga biverkningar, såsom att huden blir rödblossande och fjällar. Det används trots risken för biverkningar eftersom det har mycket god effekt vid svårbehandlad akne. Behandlingen bör pågå i minst fyra månader, men oftast i sex månader eller längre.

Det är mycket viktigt att man inte är eller blir gravid under tiden man behandlas med isotretinoin, eftersom läkemedlet kan ge fosterskador. Man ska använda minst en säker preventivmetod, och gärna två olika. Man ska ha skydd mot graviditet under hela behandlingen och dessutom en månad före och efter. Man får göra graviditetstest innan man börjar behandlingen och fem veckor efter avslutad behandling.

Det är det viktigt att regelbundet gå på läkarkontroll.

Andra sätt att behandla akne

Man ska aldrig själv skära eller sticka i en inflammerad akneböld eftersom inflammationen då kan bli värre eller spridas.

Hos en hudläkare kan man ibland få hjälp att tömma cystor under huden. Läkaren använder en tunn nål för att tömma cystan, och sedan sprutas en liten mängd kortisonlösning in genom samma nål. Det känns olika beroende på var på kroppen det är. Ansiktshuden är till exempel känsligare än huden på ryggen, och det kan göra lite ont.

Kan man ta bort akneärr?

Om man har många ärr efter sin akne efter att den har läkt kan ibland en plastikkirurg slipa huden i ansiktet. Det görs tidigast ett år efter att aknen är borta, eftersom huden är för känslig innan dess.

Var söker man vård?

Om man har använt receptfria läkemedel i mer än sex veckor och inte blivit bättre kan man ta kontakt med en vårdcentral eller skolsköterskan. Ibland kan en remiss till hudläkare bli aktuell.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

När bör man behandlas av hudläkare?

Man bör behandlas av hudläkare om 

  • diagnosen är oklar
  • man har mycket svår akne
  • den behandling man fått inte fungerar tillfredsställande.

 

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-09-09
Skribent:

Karin Strååt, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm

Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Karin Andersson, läkare, specialist i hudsjukdomar, Länssjukhuset i Halmstad

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Leif Strandberg, sjukhusfotograf, Karolinska universitetssjukhuset