När man tar läkemedel

När det gäller läkemedel som tas genom munnen, tas det verksamma ämnet ofta upp i blodet via slemhinnorna i magen och tunntarmen eller munhålan. Sedan sprids medicinen i kroppen via blodet och når på så sätt det ställe där den ska verka. Ett exempel på det är hostdämpande medicin som tas upp i blodet genom tarmen och sedan når den del av hjärnan som styr hostreflexerna.

Läkemedel som man får med en spruta, en så kallad injektion, sprutas in antingen under huden, i en muskel eller direkt i blodet. Om medicinen sprutas in under huden eller i en muskel, sprids det till blodet via underhudsfettet eller muskeln. Med blodet sprids det sedan i kroppen och når den del där det ska verka.

En del mediciner används för så kallad lokalbehandling. Då använder man medicinen på den del av kroppen som ska behandlas. Till exempel smörjs kortisonkräm direkt på de eksem som den ska lindra.

Läkemedlen bryts ofta ner i kroppen, till exempel i levern eller njurarna, och lämnar så småningom kroppen genom urinen, avföringen, när man svettas eller andas ut.

Medicinen är personlig

En medicin som är utskriven på recept ska bara användas av den som fått receptet. Läkaren har valt medicinen och dosen med hänsyn till sjukdom, ålder, andra eventuella sjukdomar och mediciner. Den kan ge en annan person oväntade biverkningar och den kanske heller inte gör någon nytta. Därför ska man aldrig ge sin receptbelagda medicin till någon annan, och man ska inte heller använda någon annans receptbelagda medicin.

Man ska följa anvisningarna

För att medicinen ska fungera som det är tänkt är det viktigt att man använder den på rätt sätt. Man får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur medicinen ska tas. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. Personalen på apoteket brukar tala om hur man ska använda medicinen och man kan alltid fråga om man är osäker.

Man kan även läsa i bipacksedeln, det informationsblad som följer med förpackningen, om hur man ska ta medicinen och om det är något speciellt man ska tänka på när man tar medicinen.

Det är också viktigt att man förvarar medicinen på rätt sätt. Annars finns det risk för att medicinen inte fungerar som den ska.

Viktigt att ta rätt dos

För att medicinen ska ge så bra effekt och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att man följer doseringsanvisningarna. Om man tar för låg dos kanske medicinen inte hjälper. Tar man i stället för hög dos kan effekten bli för kraftig och man kan få onödiga biverkningar. Det kan också vara farligt att få i sig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria mediciner som det är om man använder receptbelagda läkemedel. När man hämtar ut medicin på recept står det på apoteksetiketten vilken dos man ska ta. På receptfria mediciner står på förpackningen vilken dos som är lämplig. Om läkemedlet kan användas av barn anges också dos för olika åldrar.

Många mediciner ska tas med jämna mellanrum

För att få rätt effekt av sin medicin ska man ta den så jämnt fördelat som möjligt. Om medicinen ska tas tre gånger dagligen betyder det tre gånger per dygn. Det innebär att man ska ta medicinen var åttonde timme. Ska medicinen tas en gång om dagen bör man försöka ta den vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver naturligtvis inte vara exakta, men man bör försöka hålla ungefärliga tider.

Bra att koppla medicinen till regelbundna vanor

Om man har svårt att komma
ihåg att ta sin medicin kan en
doseringsask vara ett bra
hjälpmedel. Vissa mediciner ska man ta vid ett visst tillfälle, till exempel tillsammans med en måltid. Men ibland kan man själv välja när man ska ta sin medicin. Det är lättare att komma ihåg att ta medicinen om man tar den i samband med något som man gör regelbundet, till exempel när man stiger upp eller går och lägger sig eller vid en måltid.

Behandlingen ska inte avbrytas

Även om man känner sig frisk ska man aldrig avbryta eller ändra sin medicinering i förtid utan att fråga den som har skrivit ut receptet. Ibland kan en för tidigt avbruten behandling leda till att besvären snabbt kommer tillbaka.

Gammal medicin ska inte användas

På förpackningen står hur länge medicinen kan användas. Efter det datumet ska den kasseras. Om man är osäker på hur länge en medicin går att använda kan man fråga på ett apotek.

Vissa mediciner kan bara användas en viss tid efter att förpackningen har öppnats. För att kunna kontrollera att man inte använder medicinen efter att tiden har gått ut, bör man skriva på förpackningen när den öppnades.

För att skydda miljön ska man inte spola ner gammal medicin i toaletten eller kasta den i soporna, om man inte är helt säker på att soporna bränns. Alla apotek tar emot gammal medicin och ser till att den tas omhand på rätt sätt.

Om man är gravid eller ammar

En del läkemedel kan påverka fostret om man är gravid, eller överföras till barnet via modersmjölken. Vissa läkemedel kan påverka möjligheten att bli gravid. När man är gravid, planerar att bli gravid eller ammar bör man därför inte använda mediciner utan att först fråga en läkare, barnmorska eller på ett apotek.

Medicin till små barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel, och vissa är helt olämpliga för barn. Därför bör man fråga på barnavårdscentralen, BVC, eller på ett apotek om man är osäker. Om barnet är under sex månader är det alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan man ger barnet receptfri medicin.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Därför är det extra viktigt att man tar medicinen på rätt sätt om man är äldre och att längre tids medicinering regelbundet kontrolleras av sjukvårdspersonal.

Att ta medicin tillsammans med mat och dryck

Många mediciner kan tas både med och utan mat, men det är ofta bra att ta medicinen i samband med en måltid. Dels är det lättare att komma ihåg att ta den, dels kan risken för biverkningar från magen minska.

En del mediciner ska tas tillsammans med mat, medan andra ska tas mellan måltiderna. Man kan också behöva undvika viss mat för att inte medicinens effekt ska påverkas. Till exempel får vissa mediciner sämre effekt om de tas tillsammans med mjölkprodukter medan andra kan ge kraftigare effekt med ökad risk för biverkningar om de tas tillsammans med grapefrukt. En del läkemedel får inte tas tillsammans med något annat än vanligt vatten.

Information brukar finnas i bipacksedeln, men man kan också fråga på ett apotek om man är osäker.

Medicin och alkohol

Alkohol och mediciner kan vara en dålig och i vissa fall farlig kombination. Det går inte att dra någon exakt gräns mellan vad som är farligt och ofarligt. Alla människor reagerar inte på samma sätt och samma person kan reagera olika vid olika tillfällen. En del läkemedel tillsammans med alkohol innebär alltid en stor risk.

Man bör fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller för en viss medicin. Om man är osäker är det bäst att avstå från alkohol helt och hållet.

När man tar flera olika mediciner

Om man samtidigt tar flera olika läkemedel kan de ibland påverka varandra, till exempel genom att öka eller minska varandras effekt. Det kallas för interaktion. Om effekten av ett läkemedel ökar kan också biverkningarna öka.

Vissa mediciner ska inte alls tas tillsammans. Andra mediciner som påverkar varandra kan tas samtidigt om doserna anpassas. Man ska alltid tala om för sin läkare vilka läkemedel man använder. Läkaren kan då välja den medicin och dos som passar bäst.

Oönskade effekter av läkemedel

Ett läkemedel har en önskad effekt på en sjukdom eller något besvär, men med den följer även oönskade effekter, så kallade biverkningar. Till exempel om man tar antibiotika mot en infektion påverkas inte bara de bakterier som orsakar infektionen, utan även de nyttiga bakterier som finns i tarmen och man kan då få diarré.

En del läkemedel ger oftare biverkningar än andra, men olika personer kan också reagera olika på samma slags medicin. Att vissa personer får mer biverkningar än andra kan bero på att kroppen tar upp olika mycket av det verksamma ämne som finns i medicinen. Det kan också bero på skillnader i förmågan att bryta ner ämnet och hur lång tid det tar innan ämnet lämnar kroppen. Man kan också reagera olika på mediciner beroende på till exempel hur gammal man är, hur mycket man väger och vilka sjukdomar man har.

Det är viktigt att man själv känner efter och bedömer hur man påverkas av ett läkemedel. Det kan ta några dagar innan man vet vilka effekter medicinen har. Ibland blir man bara påverkad de första dagarna man använder medicinen, sedan känner man sig som vanligt igen. I andra fall sitter biverkningen i längre.

Det är bra att ta reda på vad som gäller för den medicin man använder. Man kan läsa i bipacksedeln, fråga en läkare eller på ett apotek.

De flesta biverkningar är ofarliga

Ofta är biverkningar lindriga och ofarliga. Många biverkningar går över när man har använt medicinen en tid. Men en del mediciner, till exempel cancermediciner, kan ge svåra biverkningar. Risken för biverkningar måste alltid bedömas i förhållande till nyttan med medicinen.

Svåra hudutslag eller andnöd är exempel på allvarliga biverkningar. Upplever man sådana symtom ska man snarast kontakta sjukvården, för att få råd om vad man ska göra.

Ibland kan man få besvär av ett läkemedel för att man är allergisk mot det verksamma ämnet eller någon tillsats i läkemedlet. Allergiska reaktioner är ofta lindriga men kan ibland vara allvarliga, även om det är ovanligt. Om man misstänker att man själv eller någon annan har fått en allergisk reaktion, ska man kontakta sjukvården. Om man är allergisk mot ett läkemedel hjälper det inte att minska dosen, utan man måste byta medicin. Man ska alltid berätta för sin läkare om man är allergisk mot ett visst läkemedel. Det är också bra att berätta om man är allergisk mot något annat, till exempel viss mat.

Om man får biverkningar

En del biverkningar kan motverkas eller lindras. Genom att följa råden om hur man ska ta medicinen kan man i regel minska risken för vissa biverkningar, till exempel magbesvär.

Om man får besvärande biverkningar ska man i första hand kontakta den läkare eller annan sjukvårdspersonal som skrivit ut läkemedlet. Den som skrivit ut läkemedlet är insatt i sjukdomshistorien och den behandling man har, och är den som bäst kan bedöma om biverkningarna är en anledning till att byta medicin eller ändra doseringen.

Muntorrhet

Det finns många läkemedel som gör att mängden saliv i munnen minskar. Denna minskning sker gradvis och kan därför finnas där utan att man upplever sig torr i munnen. Om man har för lite saliv i munnen minskar skyddet mot hål i tänderna, så kallad karies, och risken för inflammation i tandköttet eller munslemhinnan ökar. Om man använder något läkemedel som gör att man blir torr i munnen är det extra viktigt att man borstar tänderna noga med fluortandkräm, även om man inte känner sig torr i munnen. Man kan ytterligare förstärka skyddet genom att tugga fluortuggummi eller suga på en fluortablett.

Medicin och trafik

När man är sjuk kan man reagera långsammare än vanligt. Vissa mediciner kan också göra att man blir trött och inte kan reagera lika fort som man brukar. Uppmärksamheten och förmågan att snabbt bedöma en viss situation kan trubbas av. En del mediciner kan påverka synen, till exempel kan man se suddigt eller få svårt att fokusera blicken. Dessa biverkningar kan göra det farligt att köra bil eller något annat motorfordon. De kan även påverka förmågan att sköta maskiner eller klara riskfyllda arbeten. Man ska aldrig ge sig ut i trafiken eller utföra riskfyllda arbeten innan man vet hur man reagerar på ett läkemedel.

Läkaren har skyldighet att berätta om en medicin påverkar körförmågan, men man är själv ansvarig för att avgöra om man kan ge sig ut i trafiken. I bipacksedeln finns information om läkemedlet kan påverka körförmågan. Man kan också fråga en läkare eller på ett apotek om vilka risker som finns. Exempel på läkemedel som kan påverka förmågan att köra bil är sömnmedel, lugnande medel, starka smärtlindrande medel, medel mot åksjuka och vissa medel mot allergi.

Att bli beroende av mediciner

Vissa läkemedel, till exempel sömnmedel och lugnande medel, fungerar bäst för tillfällig behandling. Om man använder dessa mediciner utan uppehåll under en längre tid kan man bli beroende av dem. Då behöver man oftast ta större och större doser för att få samma effekt. Det kan också bli svårt att sluta med medicinen trots att de ursprungliga besvären har gått över. Om man misstänker att man håller på att bli beroende av ett läkemedel bör man diskutera det med läkaren som har skrivit ut medicinen.

Man kan själv anmäla biverkningar av läkemedel

När nya läkemedel kommer är bara de vanligaste biverkningarna kända från de studier som gjorts på en utvald grupp patienter och friska frivilliga försökspersoner. Ofta vet man inte så mycket om mer ovanliga biverkningar. En bra biverkningsrapportering är därför viktig för att få mer kunskap om säkerheten hos nya läkemedel när de börjar användas i stor skala.

Man kan själv rapportera biverkningar till Läkemedelsverket. Besvär som man upplever i samband med en läkemedelsbehandling kan vara en biverkning men kan även bero på annat än läkemedlet, till exempel sjukdomen eller andra läkemedel som man använder. Man behöver inte vara säker på att biverkningen beror just på läkemedlet, det räcker att man tror det. Misstänkta biverkningar från alla läkemedel, både receptbelagda och receptfria, kan rapporteras. 

Man kan rapportera direkt på Läkemedelsverkets webbsida eller genom att skicka in en rapport.