Antibiotika

Uppsala län

Blir man fortare frisk med antibiotika?

Nej. Den tid det tar dig att bli helt frisk är i många fall lika lång med antibiotika som utan. När du tar antibiotika påverkar det din egen bakteriebalans så att du lättare kan få andra infektioner, exempelvis diarré. Att undvika antibiotika i onödan ökar därför dina chanser att hålla dig långvarigt frisk. Läs mer om bakterier, resistens och olika antibiotika i artikeln nedan.

Du kan också gå in på www.antibiotikaellerinte.se

Vad är antibiotika?

Vad är antibiotika?

Många olika slags läkemedel

Antibiotika är ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Man kan också få infektioner som beror på andra mikroorganismer, som virus eller svampar, men då används inte antibiotika.

I dagligt tal kallas antibiotika ofta för penicillin. Men penicillin är bara en av flera olika grupper av antibiotika, även om det är den viktigaste och mest använda gruppen.

Många antibiotika är ursprungligen naturliga ämnen som bildas av bakterier eller svampar. Dessa ämnen har ofta förändrats på kemisk väg för att kunna fungera som läkemedel.

Antibiotika påverkar olika bakteriefunktioner

Antibiotika skadar bakterieceller men inte mänskliga celler. För att kunna göra detta måste antibiotika verka på de funktioner som skiljer bakteriers och människors celler åt. Många vanliga antibiotika, till exempel penicilliner, hindrar uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Bakterier utan cellvägg går sönder och dör. En annan funktion som påverkas av antibiotika är bakteriens förmåga att tillverka olika proteiner.

Påverkar olika typer av bakterier

Det finns många olika typer av bakterier. De flesta antibiotika påverkar bara en del av dessa bakterier, medan andra påverkar flera. Antibiotika som påverkar många olika bakterier sägs ha ett brett spektrum, medan antibiotika som endast påverkar en del bakterier sägs ha ett smalt spektrum.

Antibiotika med brett spektrum påverkar även de bakterier som man normalt har i kroppen, till exempel i tarmen. Det är därför bättre att så ofta som möjligt använda antibiotika med smalt spektrum som enbart dödar de bakterier som orsakar en viss sjukdom.

Fäll ihop

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens

Resistenta bakterier överlever antibiotikabehandling

Antibiotika har funnits sedan 1930-talet och har sedan dess använts allt mer. Vissa bakterier har lyckats överleva trots behandling med antibiotika och har blivit motståndskraftiga, resistenta, mot en eller flera sorters antibiotika. Resistens är en egenskap hos bakterierna. En människa som behandlas med antibiotika kan alltså inte bli resistent.

Under många år utvecklades nya antibiotika som gjorde att man ändå kunde behandla de resistenta bakterierna. Nu har man i många länder fått problem med bakterier som är motståndskraftiga mot nästan all antibiotika. Det utvecklas inte heller så många nya antibiotika. I Sverige har vi hittills varit ganska förskonade, men en del problem finns även här. Risken för spridning av resistenta bakterier är som störst i miljöer där antibiotikaanvändningen är stor och där det finns många sjuka. Det gäller framför allt sjukhus men också till viss del förskolor och äldreboenden.

Att smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk person. Men för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats kan det vara farligt att få en infektion som inte går att behandla.

Resistenta bakterier som ger problem

I Sverige är spridning av resistenta stafylokocker ett problem. Stafylokocker är en vanlig orsak till sårinfektioner. De bakteriestammar som har spridits har oftast kunnat behandlas med något slags antibiotikum, även om de har varit resistenta mot de mest använda medlen.

I det övriga samhället har det, framför allt på förskolor, i perioder funnits en ökad förekomst av pneumokocker som inte är fullt känsliga för penicillin. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till öroninflammation och lunginflammation. Men det går fortfarande att behandla de allra flesta av dessa infektioner med vanligt penicillin i hög dos.

Under senare år har vi i Sverige sett en ökande förekomst av så kallade ESBL-producerande bakterier. Det är oftast vanliga kolibakterier, som normalt finns i tarmen, som har börjat bilda ett ämne som bryter ner penicilliner och liknande antibiotika. Det innebär att bakterierna blivit motståndskraftiga mot många antibiotika och därför är mycket svåra att behandla.

Man behöver inte alltid antibiotika

En viktig sak för läkaren att ta ställning till är om sjukdomen behöver behandlas med antibiotika överhuvudtaget. I många fall behöver man inte få antibiotika om sjukdomen ändå går över av sig själv, och om det inte finns risk för följdsjukdomar. Om antibiotika används i onödan ökar risken för att vissa bakteriestammar ska bli motståndskraftiga och därigenom inte kunna behandlas alls i framtiden. Risken för resistens ökar ju mer antibiotika som används i samhället.

Fäll ihop

Behandling med antibiotika

Behandling med antibiotika

Att välja rätt slags antibiotika

Det viktigaste när läkaren väljer vilket antibiotika man ska få är naturligtvis att det har effekt mot just den bakterie som orsakar infektionen. I första hand ska läkaren alltså välja antibiotika med smalt spektrum. Om någon är mycket sjuk och det inte är helt klart vilka bakterier som orsakar sjukdomen, kan det behövas en medicin med brett spektrum som verkar på många olika bakterier. Ibland behöver man till och med kombinera olika antibiotikasorter.

Andra saker som läkaren måste ta hänsyn till är var infektionen sitter. Alla antibiotika passerar till exempel inte över till hjärnan från blodet och kan därför inte användas för att behandla en hjärnhinneinflammation.

Man kan samtidigt ha andra sjukdomar som gör att man tål vissa antibiotika sämre än andra eller behandlas med andra läkemedel som kan påverka effekterna av antibiotika. Läkarens medicinval påverkas också av hur gammal man är och av risken för biverkningar.

Varför blir man inte alltid frisk av antibiotika?

Den vanligaste anledningen till att man inte blir bra trots en antibiotikakur är att diagnosen är fel, det vill säga att infektionen inte beror på bakterier. Det är inte alldeles lätt att skilja virusinfektioner från infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotika har ingen effekt på virus.

Andra orsaker kan vara att

  • man fått fel typ av antibiotika
  • antibiotikadosen varit för låg
  • behandlingstiden varit för kort
  • kroppen inte tagit upp tillräckligt av medicinen från tarmen.

Antibiotika och biverkningar

Antibiotika kan precis som andra läkemedel ge oönskade effekter. Risken för biverkningar och vilka biverkningar man kan få är mycket olika för olika sorters antibiotika. Ibland kan det vara svårt att i efterhand avgöra om exempelvis ett hudutslag berott på antibiotikabehandlingen eftersom många infektioner också kan ge hudutslag.

En biverkning som förekommer med antibiotika är påverkan på den normala bakteriefloran som alla har på huden, i tarmen och på slemhinnorna. När dessa harmlösa, eller till och med nyttiga, bakterier slås ut av antibiotika kan sjukdomsframkallande bakterier och svampar lättare få fäste. Vanliga biverkningar vid antibiotikabehandling är därför svampinfektion i slidan och lös avföring eller diarré. 

Några vanliga antibiotikagrupper

  • Penicilliner är den antibiotikagrupp som används mest. I gruppen ingår bland annat så kallat penicillin V som har effekt på de vanligaste bakterierna som orsakar luftvägsinfektioner och amoxicillin som verkar på fler bakteriesorter än vad penicillin V gör.
  • Cefalosporiner är närbesläktade med penicilliner. De är verksamma mot många olika bakterier och kan till exempel användas om penicillin inte har haft effekt.
  • Tetracykliner verkar på många olika bakterietyper och kan bland annat användas vid behandling av lunginflammation, underlivsinfektioner och akne.
  • Makrolider används vid vissa lunginflammationer och som alternativ vid penicillinallergi eftersom de har effekt på bland annat samma bakterier som penicillin.
  • Kinoloner har ett brett spektrum, och brukar inte användas annat än vid svårare infektioner eller vid allvarliga urinvägsinfektioner.
  • Trimetoprim och sulfonamider. Trimetoprim tillsammans med sulfonamider kan användas vid svåra urinvägsinfektioner eller vid penicillinallergi. Trimetoprim enbart används vid okomplicerade urinvägsinfektioner.
Fäll ihop

Penicilliner

Penicilliner

Vanligt vid många sjukdomar

Penicilliner förhindrar uppbyggnaden av bakteriernas cellvägg, vilket innebär att bakterierna snabbt dör. I gruppen penicilliner ingår flera olika verksamma ämnen som påverkar olika bakteriesorter.

Den vanligaste penicillinsorten är penicillin V, som också kallas fenoximetylpenicillin. Penicillin V har ett smalt spektrum, vilket innebär att det har effekt på ett fåtal bakteriesorter. Penicillin V används i första hand vid till exempel halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation, lunginflammation och borrelia.

En annan penicillinsort är amoxicillin. Till skillnad från penicillin V verkar amoxicillin på flera olika bakteriesorter.

Andra penicilliner kan till exempel användas vid behandling av urinvägsinfektion eller hudinfektion.

Viktigt

Man ska inte använda penicillin om man vet om att man är allergisk mot läkemedlen. Eftersom penicilliner är närbesläktade med cefalosporiner ska man inte använda cefalosporiner om man är allergisk mot penicillin.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring.

Medicinerna kan också göra att man mår illa och kräks.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med sjukvården. Även vid långvarig eller svår diarré bör man kontakta sjukvården.

Läkemedel som tillhör gruppen penicilliner och som man tar genom munnen

Fäll ihop

Cefalosporiner

Cefalosporiner

Verkar på flera olika bakterier

Cefalosporiner är så kallade bredspektrumantibiotika, det vill säga de verkar på ett många olika bakterier. Liksom penicilliner förhindrar cefalosporiner att bakteriens cellvägg byggs upp, vilket innebär att bakterierna snabbt dör.

Gruppen cefalosporiner omfattar ett tiotal olika verksamma ämnen. Vilka bakterier som påverkas, skiljer sig åt något mellan de olika verksamma ämnena. Cefalosporiner kan till exempel användas vid urinvägsinfektion och för att behandla infekterade sår. Det kan också användas för att behandla återkommande halsfluss och ibland även andra luftvägsinfektioner.

Viktigt

Man ska inte använda cefalosporiner om man vet om att man är allergisk mot läkemedlen. Eftersom cefalosporiner är närbesläktade med penicilliner ska man inte använda penicilliner om man är allergisk mot cefalosporiner.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion hos kvinnor.

Medicinerna kan också göra att man mår illa och kräks.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med sjukvården. Även vid långvarig eller svår diarré bör man kontakta sjukvården.

Läkemedel som tillhör gruppen cefalosporiner och som man tar genom munnen

Fäll ihop

Tetracykliner

Tetracykliner

Verkar på ett stort antal bakteriesorter

Tetracykliner verkar på ett stort antal bakteriesorter och påverkar bland annat bakteriernas ämnesomsättning, vilket innebär att bakterierna inte kan föröka sig. Tetracykliner används bland annat vid vissa typer av lunginflammation, underlivsinfektioner eller bihåleinflammation när ett vanligt penicillin inte hjälpt, eller om man är allergisk mot vanligt penicillin. Vissa tetracykliner kan även användas för att behandla akne.

Viktigt

Tetracykliner bör inte ges till barn under åtta år eftersom det verksamma ämnet tas upp av det växande skelettet och kan missfärga tandemaljen.

När man tar tetracykliner finns en risk för att man får hudreaktioner om man utsätts för starkt solljus. Därför bör man normalt undvika sol och solarielampor två till fem dagar efter att man avslutat kuren, om inte läkaren säger något annat. Antalet dagar man ska vänta med att sola skiljer sig mellan olika slags tetracykliner.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Effekten av tetracykliner kan minska om man tar vissa andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt. Man ska helst undvika att ta tetracykliner tillsammans med

  • malariamedicinen Malarone
  • syraneutraliserande medel, till exempel Link, Novalucol Novum, Novaluzid och Rennie
  • läkemedel som innehåller kalcium
  • läkemedel som innehåller järn
  • läkemedel som innehåller zink
  • läkemedel som innehåller magnesium, inklusive Accupro och Quinapril som används vid högt blodtryck.

Om man måste ta syraneutraliserande läkemedel, eller läkemedel som innehåller järn, kalcium eller zink under behandlingen ska det gå cirka tre timmar mellan det att man tar tetracykliner och de andra preparaten. Annars kan effekten av tetracyklinerna minska. Många vitamin-mineralpreparat kan innehålla både järn, kalcium och zink.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion hos kvinnor.

Medicinerna kan också göra att man mår illa och kräks.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med sjukvården. Även vid långvarig eller svår diarré bör man kontakta sjukvården.

Läkemedel som tillhör gruppen tetracykliner

  • Doxycyklin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Doxycyklin EQL Pharma
  • Doxyferm
  • Lymecycline med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Lymecycline Actavis
  • Oracea
  • Tetracyklin Meda
  • Tetralysal
  • Vibranord
Fäll ihop

Makrolider

Makrolider

Antibiotika som få är allergiska mot

Makrolider påverkar i stort sett samma bakterier som penicilliner men används framför allt vid vissa infektioner orsakade av mykoplasma, till exempel lunginflammation. Ibland används makrolider som ett alternativ till penicillin vid penicillinallergi.

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Effekten av makrolider kan minska om man tar vissa andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt. Det finns vissa läkemedel som man helt ska undvika. Vilka läkemedel det gäller varierar mellan makroliderna och finns beskrivet under respektive preparat inom makrolidgruppen.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring.

Medicinerna kan också göra att man mår illa och kräks och makrolider kan även ge magknip.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med sjukvården. Även vid långvarig eller svår diarré bör man kontakta sjukvården.

Läkemedel som tillhör gruppen makrolider

Fäll ihop

Kinoloner

Kinoloner

Används mest vid svåra infektioner

Kinoloner är så kallade bredspektrumantibiotika, vilket betyder att de verkar på ett stort antal bakteriesorter. Kinolonerna förhindrar att bakterierna delar sig och då kan de inte föröka sig. Samtidigt dör också de känsliga bakterier som redan finns i kroppen.

Kinoloner används vid behandling av svårare urinvägsinfektion, gonorré, prostatainfektion och svår tarminfektion. De kan även användas för behandling av vissa blodförgiftningar och luftvägsinfektioner eller förebyggande mot hjärnhinneinflammation.

Viktigt

Kinoloner bör inte, annat än i undantagsfall, användas av barn och ungdomar eftersom de kan orsaka ledbesvär.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Effekten av kinoloner kan minska om man tar vissa andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt. Man bör helst undvika att ta kinoloner tillsammans med

  • syraneutraliserande medel som till exempel Link, Novalucol Novum, Novaluzid och Rennie
  • läkemedel som innehåller järn, kalcium, magnesium eller zink
  • mediciner som innehåller sukralfat, exempelvis Andapsin
  • Protelos, ett läkemedel mot benskörhet.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion hos kvinnor.

Medicinerna kan också göra att man mår illa och kräks.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, eller feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med sjukvården. Även vid långvarig eller svår diarré bör man kontakta sjukvården.

Läkemedel som tillhör gruppen kinoloner

  • Avelox
  • Ciprofloxacin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Ciprofloxacin Krka
  • Ciproxin
  • Levofloxacin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Levofloxacin Bluefish
  • Norfloxacin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Norfloxacin Krka
  • Tavanic
Fäll ihop

Trimetoprim och sulfonamider

Trimetoprim och sulfonamider

Används vid urinvägsinfektioner

Trimetoprim och sulfonamider hämmar bakteriernas tillverkning av folsyra. Det leder till att bakterierna inte kan föröka sig. Därför kallas gruppen ibland också folsyraantagonister, eller folsyrahämmare.

Trimetoprim enbart används vid okomplicerad urinvägsinfektion.

Trimetorim och sulfonamider i kombination används framför allt vid svårare urinvägsinfektion, men kan också i vissa fall användas vid luftvägsinfektioner.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion hos kvinnor.

Medicinen kan också göra att man mår illa och kräks.

Man kan få lindriga hudreaktioner. Om man får hudutslag, klåda eller hög feber ska man omedelbart avbryta behandlingen, och kontakta sjukvården, eftersom man annars kan få svåra andningsbesvär. Även vid långvarig eller svår diarré bör man kontakta sjukvården.

Läkemedel som tillhör gruppen trimetoprim och sulfonamider

Innehåller enbart trimetoprim:

Innehåller trimetoprim och sulfonamid:

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-01-03
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Hellgren, infektionsläkare och specialist i läkemedelslära, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge


Uppsala län
Tillägg uppdaterade:
2014-11-14
Skribent och redaktör:
Anja Dahlin Price