Nasonex

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Nasonex?

Nasonex är en nässprej som tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider, i dagligt tal kortison. Det verksamma ämnet är mometason.

Medicinen används när man har allergiska besvär som nästäppa, rinnsnuva, nysningar eller klåda i näsan. Medicinen används också vid så kallad vasomotorisk rinit, det vill säga liknande besvär som inte beror på allergi eller infektion. Medicinen kan också användas vid bihåleinflammation.

Medicinen kan också användas vid polyper i näsan hos vuxna eller för att minska risken för att det ska bildas nya polyper efter att man har opererat bort dem.

Recept och högkostnadsskydd

Nasonex finns som nässprej i styrkan 50 mikrogram per dos. Medicinen kan köpas receptfritt.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel när den skrivs ut på recept. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

 

Så här fungerar medicinen

Det verksamma ämnet i medicinen dämpar inflammation och allergiska reaktioner i näsan. Det gör bland annat att nästäppa eller rinnsnuva minskar.

Man blir oftast bättre inom någon eller några dagar. Vissa personer kan känna lindring inom 12 timmar. Vid behandling av polyper kan det dröja upp till några veckor innan man får full effekt.

Hur tar man medicinen?

Man ska skaka flaskan innan man tar medicinen. Då blandas innehållet ordentligt och man får i sig rätt mängd av det verksamma ämnet.

Innan man använder en ny flaska med nässprej ska man också skaka flaskan och spreja tills det blir en jämn dusch. Detta kan behöva upprepas om man inte har använt sprejen under en tid.

Efter att man har fört in sprejflaskans spets i näsborren är det bra om man riktar strålen mot näsborrens yttervägg. Det gör man lättast om man håller sprejflaskan i höger hand när man sprejar i vänster näsborre och i vänster hand när man sprejar i höger näsborre. Det minskar risken för irritation och näsblod.

Nasonex får inte frysas.

Behandlingen behöver ofta pågå så länge man har besvär.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering för vuxna och barn över 12 år är 2 sprejningar i varje näsborre 1 gång dagligen. När man har blivit bättre kan man försöka sänka dosen till 1 sprejning i varje näsborre 1 gång dagligen.

För barn i åldern 6-11 år är en vanlig dosering 1 sprejning i vardera näsborren 1 gång dagligen.

I vissa fall kan dosen för vuxna behöva ökas till 2 sprejningar i varje näsborre 2 gånger dagligen vid exempelvis näspolyper eller akuta perioder av besvär.

Om man vid något tillfälle glömmer att ta läkemedlet bör man ta det så snart man kommer ihåg. Man ska inte dubbla dosen utan fortsätta ta Nasonex enligt doseringen.

Viktigt

Man ska undvika att få medicinen i ögonen. Om man får den i ögonen ska man genast skölja med vatten.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

En del personer kan bli irriterade i näsan av medicinen. Andra kan få blodblandad snuva eller näsblod. Vissa kan få ont i huvudet.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Andra mediciner som innehåller kortison

Det finns andra läkemedel som innehåller kortison. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner inom denna läkemedelsgrupp, eftersom man då kan få i sig för mycket kortison.

Exempel på läkemedel som man använder i näsan och som innehåller kortison är

  • Avamys
  • Becotide Nasal
  • Desonix
  • Flutide Nasal
  • Flutikason Teva
  • Nasacort
  • Rhinocort Aqua
  • Rhinocort Turbuhaler.

Kortison finns även i många andra former av läkemedel, till exempel tabletter, läkemedel som man andas in och läkemedel som man smörjer på huden.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-11-08
Skribent:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Morgan Andersson, läkare, specialist i öron- näsa- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.