Gaviscon

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Gaviscon?

Gaviscon är ett läkemedel som används vid halsbränna och sura uppstötningar och vid inflammation i matstrupen, så kallad esofagit.

Gaviscon innehåller flera verksamma ämnen, till exempel alginsyra, natriumvätekarbonat och aluminium.

Recept och högkostnadsskydd

Gaviscon finns som tuggtabletter och i flytande form. Medicinen kan köpas receptfritt mot halsbränna och sura uppstötningar.

Medicinen ingår inte i högkostnadsskyddet för läkemedel. Det innebär att man betalar hela kostnaden själv.

Så här fungerar medicinen

I magsäcken bildas magsaft, som hjälper till att bryta ner maten. Magsaften består bland annat av saltsyra, som gör maginnehållet surt. Den övre magmunnen är en slags ventil som tillåter att maten passerar ner till magsäcken, men förhindrar att maginnehållet backar tillbaka upp till matstrupen. Om den övre magmunnen inte kan hålla tätt kan det hända att man får upp magsaft i matstrupen. Man kan då få halsbränna, sura uppstötningar och värk eller sveda i matstrupen. Syran kan också bidra till inflammation i matstrupen.

Alginsyra är det dominerande verksamma ämnet i Gaviscon. Alginsyra reagerar med magsyran och bildar en skummande gel, som lägger sig som ett lock ovanpå innehållet i magsäcken. Locket gör att maginnehållet inte så lätt stiger upp i matstrupen. Aluminium bidrar till effekten genom att neutralisera magsyra. Detsamma gäller kalcium som ingår i den flytande medicinen. På så sett blir det som ändå backar upp i matstrupen mindre irriterande för dess slemhinna.

Gelen bildas vanligtvis inom 15 minuter och finns kvar i cirka två timmar. Besvär med halsbränna och sura uppstötningar lindras till viss del en stund efter att man tagit medicinen, men det kan dröja någon dag innan man känner en tydligare lindring.

Om man tar Gaviscon mot halsbränna och sura uppstötningar och inte blir bättre efter en veckas medicinering bör man kontakta läkare för att få en undersökning.

Hur tar man medicinen

Man ska inte ta Gaviscon tillsammans med juice. Då kan upptaget av aluminium i kroppen öka, vilket på lång sikt kan vara skadligt.

Tuggtabletterna ska man tugga noga och sedan svälja. Om man sväljer dem hela har de ingen effekt. Om en hel tuggtablett känns stor i munnen kan man ta en halv tablett i taget. När man tuggar tabletten bildas ett skum, som kan kännas besvärande om man har tandprotes. Då kan man i stället använda den flytande medicinen.

Tuggtabletterna är känsliga för fukt och ska förvaras i originalförpackningen.

Man ska skaka flaskan med den flytande medicinen innan man tar en dos. Då blandas innehållet så att man får i sig rätt mängd av de verksamma ämnena. Om man har svårt att svälja medicinen kan man skölja ner den med lite vatten.

Den flytande medicinen ska förvaras i rumstemperatur. Om den förvaras kallt skiktar sig lösningen. Den blir då svår att hälla upp och det finns risk för felaktig dos. Skiktad lösning är svår att skaka så att den blir jämnt fördelad igen.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar. Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

Doseringen beror på hur svåra besvär man har. En vanlig dos är 1-3 tuggtabletter eller 10-20 milliliter av den flytande medicinen. Man kan ta medicinen en halvtimme efter måltid, strax innan man går och lägger sig och vid behov. Om man inte har så mycket besvär kan man ta medicinen vid behov.

För att effekten ska bli så bra som möjligt behövs en viss mängd saltsyra i magsäcken som medicinen kan reagera med. Under första halvtimmen efter en måltid är det mesta av saltsyran bundet till maten och därför ska man vänta med att ta medicinen till en halvtimme efter måltiden.

Viktigt

Om man har dåligt fungerande njurar ska man rådgöra med läkare innan man tar Gaviscon.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner eller naturläkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska inte ta Gaviscon tillsammans med:

  • vissa läkemedel mot infektioner som tillhör läkemedelsgrupperna tetracykliner eller kinoloner, till exempel Doxyferm, Tetralysal och Ciprofloxacin
  • Lithionit, som används vid psykiska sjukdomar
  • vissa läkemedel mot cancer, till exempel Estracyt, Alkeran och Iressa.

Vissa mediciner ska inte tas vid samma tillfälle som Gaviscon. Däremot kan man ta dem två timmar före eller efter Gaviscon. Det gäller till exempel

  • järnmediciner
  • hjärtmediciner som innehåller digoxin eller sotalol
  • sköldkörtelhormoner, till exempel Levaxin
  • läkemedel mot epilepsi som innehåller gabapentin, till exempel Neurontin.

Man ska inte heller ta syraneutraliserande medel mot halsbränna och sura uppstötningar, till exempel Novalucol, innan eller samtidigt som man tar Gaviscon.

Biverkningar

Det är ovanligt att man får biverkningar av medicinen.

Graviditet och amning

Man kan använda läkemedlet när man är gravid och när man ammar. Det verksamma ämnet passerar inte över i modersmjölken.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller alginsyra. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på läkemedel som innehåller alginsyra är Galieve.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177.se och läkemedelstexter

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-11-21
Skribent:

Åsa Schelin, farmaceut, Stockholm

Granskare:

Daniel Schmidt, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm