Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard

Skriv ut (ca 4 sidor)
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard?

Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard är läkemedel som används mot högt blodtryck och för att förebygga kärlkramp.

De tillhör gruppen kalciumflödeshämmare och det verksamma ämnet är diltiazem.

Recept och högkostnadsskydd

Cardizem finns som vanliga tabletter. Cardizem Retard och Cardizem Unotard är långverkande tabletter, så kallade depåtabletter. Läkemedlen är receptbelagda och finns i flera olika styrkor.

Ibland ingår läkemedlet i högkostnadsskyddet. Fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad du har för läkemedel på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills du har betalat 2 200 kronor.

Så här fungerar läkemedlet

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna dra ihop sig krävs tillgång på kalciumsalt i blodet. När en muskelcell ska dras samman transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna. Kalciumflödeshämmare minskar inflödet av kalcium till muskelcellerna. Det gör att musklerna i blodkärlens väggar slappnar av.

Läkemedlet påverkar både hjärtats och blodkärlens muskelceller. Den gör att pulsen sjunker, att blodkärlen vidgas och att hjärtats arbetsbelastning minskar. Det sänker blodtrycket och minskar risken för kärlkramp.

Cardizem vanliga tabletter börjar verka efter två till fyra timmar och effekten varar åtta timmar. Cardizem Retard och Unotard börjar verka efter fyra timmar och effekten varar minst tolv timmar respektive tjugofyra timmar.

Hur tar du läkemedlet?

Cardizem tabletter kan sväljas med lite vatten. De bör inte tuggas eller krossas.

Cardizem Retard och Cardizem Unotard depåtabletter ska sväljas hela med vatten. De är utformade så att det verksamma ämnet ska frisättas stegvis från tabletten under lång tid. På så sätt får du en jämn och långvarig verkan av läkemedlet med så få biverkningar som möjligt. Om du delar eller krossar den depåtablett verkar den för kraftigt och under för kort tid.

Depåtabletterna ska tas minst femton minuter före måltid.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får du bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Vid kärlkramp är en vanlig dosering med Cardizem Retard 120 milligram morgon och kväll och med Cardizem Unotard 240 milligram en gång om dagen.

Vid högt blodtryck är en vanlig dosering av Cardizem Retard 120-180 milligram morgon och kväll, och med Cardizem Unotard 240-360 milligram dagligen.

Cardizem vanliga tabletter doseras vanligen 60 milligram 3-4 gånger dagligen.

Du kan få börja med en låg dos, som trappas upp gradvis enligt läkarens anvisningar.

Viktigt

Använd inte läkemedlet om du har vissa hjärtsjukdomar, till exempel hjärtsvikt eller störningar i hjärtrytmen.

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare mot kärlkramp. Sådan behandling ska alltid avslutas stegvis i samråd med läkare. Annars finns det risk för kärlkrampsanfall.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Om du tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

Du bör inte ta Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard tillsammans med

  • Adalat eller Adalat OROS som används mot högt blodtryck och kärlkramp
  • så kallade beta-blockerare mot bland annat högt blodtryck som innehåller till exempel metoprolol, bisoprolol och karvedilol
  • sömnmedlet Halcion
  • läkemedel som innehåller ciklosporin, till exempel Sandimmun
  • Serdolect mot schizofreni
  • antibiotika som innehåller erytromycin, till exempel Ery-Max
  • hjärtmedicinen Cordarone
  • medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

Vissa personer kan till exempel få huvudvärk, rodnad, yrsel, illamående eller svullna anklar. Dessa biverkningar hänger samman med att kroppens blodkärl vidgas. Oftast går de över efter några dagars behandling. En del kan få förstoppning, långsam puls, klåda eller eksem.

Om biverkningarna är besvärliga eller om bensvullnaden inte går över, bör du kontakta läkaren som skrev ut receptet.

Graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och det är inte klarlagt om det kan påverka barnet.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-05
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rickard Malmström, docent, Enheten för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm