Ballongvidgning av kranskärlen
Att ha en förträngning i hjärtats kranskärl kan göra att blodet inte kan passera som det ska. Då kan du få behandling som öppnar blodkärlet. Behandlingen kallas ballongvidgning.
Den här texten handlar om planerad ballongvidgning av kranskärl, när det inte är bråttom.
Du kan behöva ballongvidgning akut, till exempel om du har haft en hjärtinfarkt.
Ballongvidgning kallas också PCI, perkutan coronar intervention.
Förberedelser
För att kunna planera och anpassa behandlingen efter dina behov behöver läkaren veta om något av det här stämmer:
- Du har en allergi.
- Du har någon annan sjukdom, till exempel diabetes eller en sjukdom i njurarna.
- Du använder vissa läkemedel, till exempel blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot diabetes.
Du kan behöva göra uppehåll eller ändra dosen av ett läkemedel.
Planera hur du ska komma hem
Du ska inte cykla, gå eller köra bil hem efter behandlingen. Be en närstående att hämta dig eller prata med mottagningen. Du kan ha rätt till sjukresa.
Förberedelser samma dag
Du behöver fasta några timmar innan behandlingen. Du får dricka lite vatten för att svälja läkemedel som du inte behöver göra uppehåll med. Du får mer information från mottagningen.
När du kommer till sjukhuset behöver du
- duscha och tvätta håret med bakteriedödande medel.
- få en venkateter i armen, för att få läkemedel och lämna blodprov.
Så går behandlingen till
Behandlingen får du på ett sjukhus som har en röntgenavdelning med speciell utrustning för ballongvidgning.
Du är vaken under behandlingen
Du är vaken under behandlingen och kan följa hur behandlingen går till på en bildskärm om du vill det. Du kan ställa frågor och säga till läkaren och den övriga vårdpersonalen om något inte känns bra.
Du får behandlingen genom en pulsåder i handleden eller ljumsken. Så här går det till:
1. Du ligger på rygg på ett röntgenbord.
2. Vårdpersonalen tvättar huden över kärlet som du ska få behandlingen genom.
3. Du får lokalbedövning.
4. Läkaren för in en tunn slang genom huden, in i pulsåldern och vidare till kranskärlet med förträngningen. Slangen kallas kateter.
5. Genom slangen för läkaren in en liten ballong med ett metallnät som kallas stent.
6. Läkaren gör ballongen större genom att fylla den med kontrastvätska. Det vidgar metallnätet och öppnar kärlet.
Gör ballongvidgningen ont?
Det kan kännas obehagligt eller göra lite ont i någon minut när läkaren vidgar ballongen.
Det kan också vara obekvämt att ligga på röntgenbordet som är ganska hårt.
Hur lång tid tar ballongvidgningen?
Behandlingen brukar ta en till två timmar. Det beror på om det är ett eller flera kärl som läkaren behöver vidga.
När ballongvidgningen är klar
När allt är klart tömmer läkaren ballongen och tar bort den och slangen. Du får ett tryckförband på huden.
Så mår du efteråt
Efter behandling genom handleden får du komma upp ur sängen direkt och röra på dig.
Efter behandling genom ljumsken behöver du stanna i sängen ett tag först.
Du får äta och det är viktigt att du dricker.
Du kan lämna sjukhuset senare samma dag om du mår bra. Du ska få med dig information om det här:
- hur länge tryckförbandet ska vara kvar och hur du sköter såret
- hur du kontaktar mottagningen om du behöver det, oavsett dag och tid.
De flesta har inte ont efteråt
De flesta har inte ont efter behandlingen. Om du har ont brukar det gå bra att ta receptfria läkemedel med paracetamol. Undvik så kallade NSAID om läkaren inte har sagt något annat.
Viktigt att du rör på dig
Var fysiskt aktiv men de första dagarna bör du vara noga med att
- inte träna hårt eller anstränga dig mycket på något annat sätt
- inte lyfta tungt, till exempel matkassar
- inte stödja dig på handen om du fick behandlingen genom ett kärl i handleden.
Sjukskrivning
Du kan behöva vara sjukskriven från några dagar till en vecka eller längre. Det beror på hur du mår och vad du arbetar med.
Viktigt att fortsätta med läkemedlen
Det är viktigt att du tar dina läkemedel på det sätt som du har blivit ordinerad efter ballongvidgningen. Sluta inte i förtid utan att prata med läkaren först.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.
Det är vanligt att få ett blåmärke där läkaren förde in katetern. En del har också lite ont. Det går över och räknas inte som en komplikation.
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer efter en ballongvidgning, till exempel att man får en infektion, blödning eller skador i blodkärlet. Om det händer behöver du vård.
Kontakta mottagningen om något av det här stämmer:
- Det blir rött, ömt och varmt där läkaren förde in slangen.
- Du får feber.
- Du får en hård, bultande knöl där läkaren förde in slangen.
- Du får stora blåmärken som sprider sig och gör mycket ont.
- Du får kalla händer eller fötter.
Om det börjar blöda
Om det börjar blöda i operationssåret, pressa hårt med till exempel en handduk och ring 112.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.