Seychellerna

Skriv ut (ca 6 sidor)
Skriv ut

Reseråd

Reseråd

Råd om mat

Det finns ett par råd om mat och dryck som du kan följa för att försöka minska risken att få turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte lätt att undvika besvär.

Vad du kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk. Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat. Du bör skala eller skölja frukt, men behöver oftast inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.

Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Säkrast är att använda dricksvatten från obrutna plast- eller glasförpackningar. Om du borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så liten vattenvolym att det inte har någon nämnvärd betydelse för smittrisk. Det går bra att dricka vatten som kokats.

Vid diarré är det viktigt att dricka

Om du har turistdiarré kan du bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men vid illamående kan det vara svårt att få i dig tillräcklig mängd vätska. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför måste du vara noggrann med att ge barnen dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår.

Det finns särskild vätskeersättning som du kan köpa på apotek och ha med på resan. Olika sorter rekommenderas för små barn, äldre barn och vuxna. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och barn över tolv års ålder. Läs noga anvisningarna på läkemedelsförpackningen eller i bipacksedeln, som är det informationsblad som finns i förpackningen.

Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om du fortsätter att kräkas, ofta efter första dygnet eller känner dig mycket matt, bör du söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan försämra effekten av läkemedel som du använder.

Drick mer när det är varmt

Vätskebehovet är större när det är varmt. Om du är törstig är det naturligt att du dricker mer, men det är bra att se till att du kissar lika mycket som vanligt. Är det inte så behöver kroppen mer vätska.

När du svettas förlorar kroppen också salt och du kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, har ett vagt illamående och får huvudvärk. Efter ungefär en veckas tid brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.

Solskydd

För att skydda dig mot solen behöver du smörja in dig med solskyddsmedel och ha på dig solhatt eller keps. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Om du använder vissa läkemedel kan du vara extra känslig för solljus. På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.

Solsveda och soleksem

Om du blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som du kan köpa receptfritt och ta med dig på resan.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker du bör tänka på för att inte utsätta dig för onödiga risker. Badolyckor är bland de vanligaste orsakerna till att turister skadas utomlands.

Simturen blir säkrare om du

  • respekterar skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud
  • försöker ta reda på om det finns underströmmar
  • undviker att bada ensam
  • håller dig nära stranden
  • inte badar om du är påverkad av alkohol.

På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

Vid strandkanten och på klippor under vattenytan kan det finnas sjöborrar som gör rejält ont att trampa på. Det finns också fiskar med en giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Att använda badskor eller motsvarande är ett bra, ibland ett helt nödvändigt, skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. När det är varmt och fuktigt är det lättare att få besvär. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör du hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Du kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Du kan ta med dig örondroppar under resan om du vet att du är känslig. Fråga din läkare eller på ett apotek.

Du bör kontakta läkare om du märker av andra besvär som till exempel att det börjar rinna vätska från örat, att du får feber, kraftig huvudvärk eller att örat blir rött, svullet, varmt och ömt.

Undvik maneter för säkerhets skull

Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar varningar finnas genom reseguider eller uthyrare av snorklings- och dykutrustning. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om du nuddar vid dem eller kommer nära. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande. Därför ska du alltid se upp för maneter när du badar.

En lindrigare sveda efter kontakt med en manet kan dämpas genom att skölja med kallt vatten utan att gnugga. Om huden blir mycket röd och svullen eller om du har mycket ont bör du söka vård, liksom om dina ögon har skadats.

Bada inte i sötvatten

Bada inte i floder eller sjöar i länder med subtropiskt eller tropisk klimat eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.

Luftig klädsel förhindrar hudutslag

Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att klä sig luftigt och undvika jeans.

Om du ändå får problem kan du använda en hydrokortisonkräm i armhålorna. I ljumsken där besvär med svamp är vanligare, kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret är torrt. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan du pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var eller om du får feber bör du kontakta läkare.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Om du har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att du använder kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.

Råd om myggskydd

Denguefeber och chikungunyafeber är sjukdomar som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns vaccin mot. Om du smittas kan du få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka men du kan känna dig trött en längre tid efteråt. Ibland blir den som får sjukdomen mycket allvarlig sjuk och i behov av intensivvård.

Denguefeber kan bli allvarlig och kan i värsta fall vara dödlig. Chikungynyafeber är mycket sällan allvarlig men väl besvärlig.

För aktuell information kan du läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Fäll ihop

Vaccinationer

Vaccinationer

Råden beror på vem du är och hur du reser

Inför resan kan du behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på vart du ska resa, hur länge du ska vara borta och på vilket sätt du reser. Ibland kan en epidemi i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period. Om du ska besöka släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper du en betydligt ökad risk att insjukna. Det innebär att skydd med vacciner blir extra viktigt.

Även personliga skäl vägs in som exempelvis allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder, graviditet och tidigare vaccinationer. En individuell rekommendation får du vid ett besök på en vaccinationsmottagning.

I varje rekommendation nedan finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de ska tas och vad som bland annat gäller för barn och gravida.

Gula febern

Myndigheterna kräver ett intyg som visar att du är vaccinerad mot gula febern om du nyligen har besökt länder i Afrika och Sydamerika där risk för sjukdomen finns. På en vaccinationsmottagning kan du få aktuell information om vilka länder det gäller.

Hepatit A

Vaccination rekommenderas för alla resenärer.

Hepatit B

Vaccination rekommenderas om du ska stanna i mer än tre veckor. Men även om du stannar kortare tid och riskerar att bli smittad via en sexuell relation eller genom kontakt med till exempel sprutor eller tatuering rekommenderas vaccination.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen under längre tid än sex månader.

Turistdiarré

Det finns inget registrerat vaccin mot turistdiarré i Sverige, men vissa resenärer kan ibland rekommenderas att använda ett drickbart vaccin mot kolera. Vaccination med detta rekommenderas i första hand om du har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Vaccination rekommenderas om du ska stanna i mer än tre veckor och äta på enkla matställen utanför turistområden eller om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.

Var ute i god tid

Det är bra att börja i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan. Om du behöver resa med kort varsel finns fortfarande möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst skydd är bättre än inget alls. Du kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.

Se över tidigare skydd

Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har så gott som alla som vuxit upp i Sverige och är födda 1960 eller senare redan ett skydd mot difteri, stelkramp och polio. Kombinationsvaccin mot mässling, röda hund och påssjuka infördes 1981. Före resan kan du passa på att se över ditt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin mot någon sjukdom.

Om du inte har genomgått hela programmet kan du behöva komplettera ditt skydd. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-30
Skribent:

Lars Rombo, läkare, infektionskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jean Henrik Braconier, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Lund

Lars Lindquist, läkare, professor i infektionssjukdomar, Stockholm