Att bli utsatt för våld i en relation

Skriv ut (ca 6 sidor)

Våld i en relation kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och kan förekomma i alla slags relationer. Att bli utsatt för våld påverkar hälsan. Våldet kan ge akuta fysiska skador, men också olika typer av långvariga besvär. Det finns hjälp att få för att ta sig ur relationen och för att må bättre.

Skriv ut

Om du lever i en relation där du utsätts för våld kan det vara svårt att sätta ord på dina upplevelser. Det kan bero på flera olika saker. Kanske försöker du hålla ifrån dig känslor av sorg, rädsla och smärta. Kanske tror du att våldet är något är något som ingår, eller som du förtjänar. Kanske har våldet blivit normaliserat. Kanske är du rädd för konsekvenserna av att sätta ord på våldet.

Fysiskt eller psykiskt våld börjar sällan på en gång i ett förhållande, utan brukar komma gradvis. Partnern kan växla mellan att ibland vara snäll och omtänksam och att ibland vara kritisk och kontrollerande. Men att trycka ner någon annan är aldrig ett uttryck för kärlek.

Att hota någon, eller använda fysiskt eller sexuellt våld är förbjudet enligt lagen. Det är aldrig den som blir utsatts fel. Ansvaret ligger alltid hos personen som använder våld.

Alla kan utsättas för våld, men ingen ska behöva leva med våld. Du kan få hjälp stöd och hjälp för att förändra din situation.

Vad är psykiskt våld?

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan vara många olika saker och kan få lika svåra konsekvenser som annat våld. Om du ständigt blir kritiserad och ifrågasatt, kan du bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord.

Du kanske börjar tro på det som partnern säger, eller börjar tro att du förtjänar att bli illa behandlad. Du kanske börjar göra som partnern vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd. Våldet innebär ofta att du blir isolerad, vilket gör att din partner får allt mer inflytande.

Det psykiska våldet kan till exempel innebära att partnern

  • säger och gör kränkande saker
  • anklagar dig för saker du inte gjort
  • är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel
  • kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms
  • kontrollerar dig och gör det svårt för dig att hålla kontakten med vänner och familj
  • hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur
  • gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver
  • slår sönder möbler eller saker som du tycker om
  • vänder saker du har berättat emot dig
  • gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig
  • kontrollerar hemmets ekonomi
Fäll ihop

Vad är fysiskt våld?

Vad är fysiskt våld?

Det fysiska våldet kommer ofta när det psykiska våldet redan har pågått ett tag. Det kan ske upprepade gånger eller endast finnas närvarande som ett hot.

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att partnern

  • nyper, skakar eller håller fast dig
  • släpar eller knuffar dig
  • kastar något på dig
  • tar stryptag på dig
  • slår eller sparkar dig
  • bankar ditt huvud mot något
  • inte låter dig få sova
Fäll ihop

Vad är sexuellt våld?

Vad är sexuellt våld?

Sexuellt våld kan vara både sexuella övergrepp och kränkningar. Till exempel att partnern hotar eller tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar. Ofta sker det i kombination med psykiskt och fysiskt våld.

Fäll ihop

Vad är försummelse?

Vad är försummelse?

Försummelse är en typ av våld som framförallt du som har behov av stöd och hjälp för att klara ditt liv och din vardag blir utsatt för, till exempel om du har en funktionsnedsättning eller är äldre. Exempel på försummelse kan vara

  • att inte få tillgång till hjälpmedel du behöver
  • att hindras från att söka den hjälp från samhället som du behöver
  • att inte få dina behov tillgodosedda som till exempel av mat, fysisk aktivitet, sociala kontakter och personlig hygien
  • felaktig medicinering
Fäll ihop

Det finns hjälp att få

Det finns hjälp att få

Det är förståeligt och naturligt att vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process att lämna din partner, och det kan behövas olika typer av hjälp under tiden. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten eller ideella verksamheter, som till exempel kvinnojourer och brottsofferjourer. De kan ordna ett tillfälligt, skyddat boende.

Många som väljer att lämna sin partner och gå vidare med sitt liv behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan man lära sig att hantera dem.

Fäll ihop

Om barn bor hemma

Om barn bor hemma

Om du har barn, tänk på att barn påverkas starkt både på kort och lång sikt av att se eller höra en förälder bli utsatt för våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det. Även psykiskt våld mot en förälder kan påverka barn allvarligt. Det innebär inte att du är en dålig förälder som inte har lämnat, du bär inte ansvar för våldet och det är ett mycket svårt beslut att bryta upp. Men det innebär att du kan göra nya val framåt med barnen i åtanke.

Om du är orolig för hur dina barn har det finns det hjälp att få. Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för både dig och dina barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Märker du att barnet mår psykiskt dåligt kan ni få hjälp genom barn och ungdomspsykiatrin. Om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation är det något du bör rådgöra kring med en jurist. Om du är orolig för att dina barn blir direkt utsatta för våld ska du kontakta socialtjänst och polis.

Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans. Barn behöver vuxna som tar ställning för dem.

Fäll ihop

Söka hjälp

Söka hjälp

  • Ett första steg kan vara att prata med en vän, en släkting eller någon annan som du litar på. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.
  • En kvinno- och tjejjour kan ge både krisstöd i en akut situation och hjälp att bearbeta erfarenheter av våld efter att en relation avslutats. Du kan hitta information om var din närmaste jour finns på ROKS eller Unizons hemsida.
  • Socialtjänsten i kommunen ska ge stöd på både kort och lång sikt. Det finns ofta specialiserade verksamheter för stöd och hjälp, både till den som använder våld och den som blir utsatt. Om det finns barn inblandade, har socialtjänsten en skyldighet att se till att även de får stöd. Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.
  • På en vårdcentral kan du få hjälp att dokumentera dina skador, även om du just nu inte skulle vara redo att göra en polisanmälan. Om du blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp och behöver akut omhändertagande ska du gå till en akutmottagning.
  • Polisen hjälper dig i akuta situationer, tar emot polisanmälan och ger stöd och råd. Vid livsfara och i akuta lägen, ring 112. Polisen hjälper dig också med olika skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
  • Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Du kan vara anonym när du ringer.
  •  RFSL:s brottsofferjour för HBTQ personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.

Du bestämmer själv om du vill polisanmäla din partner eller inte. Om du polisanmäler är det en viktig markering att det som har hänt är ett brott. Det ger dessutom partnern en möjlighet att få hjälp att förändra sitt beteende. Om partnern blir dömd finns det inom kriminalvården speciella program för behandling av personer som använder våld mot sin partner.

Fäll ihop

Reaktioner på våld och hot

Reaktioner på våld och hot

Olika personer reagerar på olika sätt på våld och hot. En del reagerar på en gång, för andra kan reaktionen dröja flera år.

Det är vanligt att reagera känslomässigt och fysiskt. Du kanske överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera. Dramatiska händelser kan etsa sig fast i minnet och komma tillbaka när du minst anar det. Därför är det viktigt att ha någon att prata med om det du varit med om, helst så snart som möjligt.

Om någon annan, till exempel ett barn, har sett våldet eller är orolig för din säkerhet kan barnet också få reaktioner. Om du oroar dig över dina egna eller närståendes reaktioner, kom ihåg att det inte är något konstigt att reagera på svåra situationer.

Det är individuellt hur du reagerar, men det finns känslor som många känner igen sig i, särskilt om du varit utsatt för upprepat våld. Många känner sorg, skäms och tar på sig skulden för det som har hänt. Att känna ilska eller maktlöshet är också vanligt.

Våldet kan orsaka en rad fysiska och psykiska reaktioner, som ont i huvudet, mag- och tarmbesvär eller svårt att sova. Du kan bli förvirrad och få svårt att minnas. Ångest och depression är också vanligare hos personer som utsatts för våld än hos andra. Du kan läsa mer på Kvinnofridslinjens webbplats.

Fäll ihop

Om du ännu inte är beredd att lämna relationen

Om du ännu inte är beredd att lämna relationen

Det är svårt att lämna en relation där man är utsatt för våld. Det kan till exempel handla om starka känslor, att det finns delar av relationen som man är nöjd med, att man är rädd för konsekvenserna, oro för ekonomi eller rädsla för ensamhet. Har man gemensamma barn tillsammans kan beslutet om uppbrott ibland kännas extra svårt.

Om du ännu inte är beredd att lämna finns det ändå saker som är viktiga att tänka på

  • Gör allt för att bibehålla relationen med vänner, familj eller andra sociala kontakter som du har. Berätta så mycket du kan om hur du har det.
  • Kontakta gärna någon av de organisationer som är listade nedan eller socialtjänsten i din kommun. Även om du inte vill lämna relationen är det bra att ha någon att bolla med kring dina funderingar och din oro, gärna någon som är kunnig på området
  • Skriv dagbok där du antecknar de händelser som du tror kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Skriv vilken dag och tid det hände. Det kan vara bra att ha om du någon gång bestämmer dig för att lämna. Förvara dagboken på ett ställe där du är säker på att den som utsätter dig inte får tag i den.
  • Om du får skador, se till att de blir dokumenterade av sjukvården. Det betyder inte att du måste fatta beslut om att göra en polisanmälan. Om du absolut inte vill kontakta sjukvården, ta själv kort eller be någon annan att göra det. Se till att någon annan ser dina skador.
  • Om du är rädd, ta den rädslan på allvar. Undersök var du kan få akut hjälp, dels handlar det om att kunna ringa polisen, dels handlar det om att snabbt kunna sätta sig i säkerhet.
Fäll ihop

Hjälporganisationer

Hjälporganisationer

Det finns flera verksamheter som erbjuder stöd vid våld i nära relationer. Här är exempel på några av dem:

  • Kvinnofridslinjen, erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonssamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
  • Unizon, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. 
  • Det finns också ungdomsjourer som vänder sig till unga oberoende av kön, som till exempel 1000möjligheter eller Killfrågor.se, som har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • ROKS,  Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
  • RFSL, brottsofferjour för HBTQ personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män, är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
  • Kom till oss, är polisens informationssida om brott i nära relationer.
  • Nationella hjälplinjen, erbjuder samtalsstöd via telefon och via nätet om du mår dåligt.
  • Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Brottsofferjourernas riksförbund, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Fäll ihop

Lästips

Lästips

Knuten näve, öppen hand. Birgitta Lööv, Murbruk förlag 2013

Roman om att leva med våld i nära relation. Moa är politiskt aktiv,  slåss för rättvisa och vill krossa allt förtryck. Samtidigt lever hon själv under många år i en relation där hon blir misshandlad. Vad får henne att stanna kvar? Det tar lång tid innan Moa inser att hon har några val.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-14
Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Bearbetat i samarbete med Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala.

Granskare:

Josefin Grände, utbildare och författare i frågor om genus, sexualitet och våld mot kvinnor, Stockholm