Cancer och sexualitet

Skriv ut (ca 10 sidor)
En hand som försiktigt nuddar vid en axel.
Skriv ut

Om sex och cancer

Om sex och cancer

När man blir sjuk

Att få en cancersjukdom ställer mycket på sin spets. Många människor förknippar cancer med ett hot mot livet och ett cancerbesked leder ofta till en personlig kris. Just då känns ofta inte sex så viktigt, utan utredningen och behandlingen kommer i första hand. När det har gått en tid är det däremot vanligt att man börjar reflektera över hur sjukdomen kan påverka ens sexualitet.

Alla reagerar olika

Människor hanterar kriser på olika sätt. Många känner stor oro över framtiden och har svårt att tänka på annat än sjukdomen. Man kan också bli nedstämd eller deprimerad, vilket i sig kan göra att man tappar sexlusten.

Man kan också känna att livet plötsligt blir extra värdefullt och att de närmaste relationerna blir viktigare och starkare än tidigare. Ibland kan en sexuell gnista tändas just på grund av det allvarliga som har hänt. Sex kan vara ett sätt för människor att bekräfta varandra och känna samhörighet. När man lever under press kan sex vara en frizon och ett sätt att koppla av.

Längtan efter närhet och sex är olika stark för olika människor. Man kan också känna ett stort behov av kroppskontakt och närhet, utan att vilja ha sex. Hur personer reagerar kan vara mycket olika och beror i grunden på hur man är som människa. Det finns inget som är rätt eller fel. Det kan vara bra att tala med sin partner om detta inte minst för att undvika onödiga missförstånd. Sexualitet kan lätt bli ett laddat område och känslor av att vara avvisad kan påverka en när cancersjukdomen blir en del av livet.

Lusten kan komma och gå

Sexlusten påverkas både av hur man mår psykiskt och fysiskt. Hormoner spelar också en viktig roll. Det är vanligt att sexlusten minskar eller försvinner helt i samband med att man går igenom en cancerbehandling. Efter behandlingen kan den ofta komma tillbaka igen.

Att tappa lusten är vanligt och ingenting som man måste göra någonting åt förrän man själv upplever det som ett problem. Man kan behöva olika lång tid att läka, och det kan ibland ta tid att lära sig att leva med sin "nya", förändrade kropp.

Att känna press eller krav att prestera när det gäller att ha sex brukar sällan vara någon bra utgångspunkt. Orkar man inte ha sex ska man inte tvinga sig till att ha det. Är man lyhörd och anpassar sig efter sin kropps signaler löser sig det mesta automatiskt.

Det är inte skadligt att ha sex

Ur medicinsk synvinkel finns sällan någon anledning att avstå från sexuell aktivitet eller intimitet. Man kan ha sex före, under eller efter en cancerbehandling, så länge kroppen vill och orkar. Cancer smittar inte, en cancercell kan inte överleva i en annan människas kropp, och det är inte skadligt att ha sex så länge man känner att man själv vill och har lust.

Om man får cytostatika är man ofta infektionskänslig och lättblödande i slemhinnorna, och då är kanske inte längtan efter sex så stor. Skulle man trots allt försöka och få exempelvis en blödning eller någon annan komplikation är det bra om man meddelar sin behandlande läkare.

Preventivmedel är viktigt

En viktig sak att tänka på är att använda säkra preventivmedel, eftersom många cancerbehandlingar kan ge fosterskador. Det gäller oavsett kön.

Man kan vara fertil under cancerbehandling och det är mycket viktigt att inte bli oplanerat gravid till exempel under strål- eller cellgiftsbehandling. Spermierna kan påverkas upp till tolv månader efter avslutad behandling. Läs mer: Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

 

Att tycka om och vara stolt över sin kropp

Det kan ibland vara svårt att lära sig att lita på och tycka om sin kropp igen efter att man har haft cancer. Det är vanligt att man känner att kroppen har svikit en i och med att man har blivit sjuk. Det kan också kännas svårt att acceptera att kroppen har förändrats i och med cancerbehandlingen och att man inte ser ut som man gjorde förut.

Ibland framställs sexualiteten i media som något som bara gäller unga och attraktiva personer eller människor som lever i en relation, oftast en man och en kvinna, men i verkligheten utgör sexualiteten ett behov hos alla människor, oavsett ålder, utseende, sexuell inriktning eller relationsstatus. Här spelar budskap från samhället stor roll. Om man dagligen bombarderas med bilder av attraktiva människor kan man lätt ledas att tro att sexualiteten är till för näst intill perfekta människor.

Lustkänsla är starkt förknippat med självbild och självförtroende och det är vanligt att detta får sig en törn när man får cancer och går igenom behandling. Då kan man behöva påminna sig om att alla möjliga människor lever ut sin sexualitet, oavsett sina skavanker, och det är inte utseendet som är det viktiga.

Man kan också se saker från ett annat håll. Sällan blir man så medveten om sin kropp som under en cancerbehandling. Plötsligt inser man hur alla system fungerar och att det är något man bara tagit för givet tidigare. Kombinerat med att livet känns värdefullt kan detta mynna ut i en stolthet och en glädje över att man faktiskt finns. Eventuella kroppsliga bekymmer kan bli mindre viktiga och man kan känna glädje över allt man klarar av. Att ha "perfekt sex" är inte så viktigt, i jämförelse.

Ett par som blundande omfamnar varandra.

 

Fäll ihop

Vanliga biverkningar och besvär efter cancerbehandlingen

Vanliga biverkningar och besvär efter cancerbehandlingen

Besvär på kort eller lång sikt

När man går igenom behandling mot cancer kan man få olika typer av sexuella biverkningar, under kort eller lång tid. Vissa går över av sig själv efter en tid medan andra är mer eller mindre bestående. Vissa besvär går också att behandla. Det kan vara bra att i förväg fråga hur olika behandlingar kan påverka kroppen när det gäller den sexuella funktionen.

Om man har blivit opererad

Om man har blivit opererad kan kroppen ha påverkats på olika sätt. Ibland tas en del av eller ett helt organ bort där en tumör har suttit. Det kan lämna ärr och göra att kroppens utseende förändras på ett permanent sätt. Operationer kan ge skador på nerver och blodkärl, vilket kan påverka könsorganens förmåga att svara på sexuell stimulering. En operation kan också påverka på ett sätt som inte är synligt men ändå påverkar ens självbild och därmed ens sexualitet.

Om till exempel äggstockarna eller livmodern har tagits bort kan känseln och fuktigheten i slidan påverkas.

Operationer i ändtarmsområdet eller i prostatan påverka både blodkärl och nerver till könsorganen, vilket kan ge erektionsproblem som antingen går över efter en tid eller blir bestående. Om hela prostatan tas bort kan det ske en förbättring av erektionen under två år efter ingreppet.

Det är kanske lätt att förstå att operationer i närheten av sexuellt viktiga zoner som bröst, prostata och underliv kan ha en inverkan på sexualiteten, men även att bli opererad på andra ställen kan förändra både utseendet och självbilden, och därmed innebära att sexualiteten påverkas.

Känseln kan också försvinna eller förändras på det ställe där man blivit opererad, vilket man kanske inte varit förberedd på. Till exempel kan det kännas svårt att hantera förlusten av känseln i ett bröst efter ett mindre ingrepp i samband med bröstcancer, trots att den utseendemässiga förändringen inte är så stor. Med tiden sker ofta en läkning, vilket gör att känseln så småningom kommer tillbaka, helt eller delvis.

De läkare som utför operationer är i dag mycket medvetna om risken att skära i nerver som påverkar den sexuella funktionen, och försöker i möjligaste mån att undvika det. På senare år har tekniken utvecklats för att skona sådana nerver, exempelvis vid prostatacancer. Ändå finns det lägen då det inte är möjligt att ta bort en tumör utan att skada viktiga nerver. Om det är så har man rätt att informeras om det av sin läkare.

Om man har fått cytostatika

Om man har blivit behandlad med cytostatika kan det påverka ens sexualitet både på kort och på lång sikt. Under behandlingsperioden kan man få olika biverkningar som gör att lusten minskar och att man har svårt att ha sex. Slemhinnorna kan ofta bli torra och lättbristande, man kan må illa, få ont och känna sig trött och sjuk. Man blir också känsligare för infektioner.

Det kan också vara påfrestande för självbilden eftersom utseendet påverkas av behandlingen. Dels för att man tappar hår på huvudet och på kroppen och dels för att man kan svullna upp av kortisonet som ofta ingår i cytostatikakuren. Det kan göra att man inte riktigt känner igen sig själv i spegeln. När man avslutar behandlingen brukar dessa förändringar gå tillbaka.

Cytostatikabehandlingen kan också påverka sexualiteten på längre sikt.

Behandlingen kan göra att man kommer in i ett för tidigt klimakterium. Det kan visa sig genom bland annat torra och sköra slemhinnor, svettningar, så kallade blodvallningar, sömnproblem, humörsvängningar och minskad sexlust.

Hos män är det vanligt att produktionen av det hormonet testosteron minskar efter både cytostatika och strålbehandling. Det kan påverka sexuell lust och förmåga, liksom humör och fysisk förmåga. Hormonbalansen kan bli normal igen men det finns en ökad risk för att långt senare drabbas av kvarstående hormonbrist. Om brist på testosteron uppkommer och ger symtom kan man behöva behandling.

Om man har blivit strålbehandlad

Om man får strålbehandling kan man få biverkningar på kort och lång sikt. I samband med själva behandlingen blir ofta kroppen röd och irriterad på det ställe där man blivit strålad. Vilka besvär man får beror på var man har blivit behandlad. Om man till exempel strålas mot magen brukar man bli illamående, om det är huden som strålats kan man få blåsor.

På sikt läker kroppen även efter strålning, men behandlingen kan lämna ärr. Vävnad som strålbehandlats brukar också vanligtvis dra ihop sig och bli mindre elastisk än tidigare.

Om man har strålbehandlats mot bäckenet eller ändtarmen kan det påverka sexualiteten på olika sätt. Man kan få problem med potensen. Slidan kan påverkas och drar då ihop sig och blir trängre än tidigare, vilket kan påverka sexlivet. Oavsett kön kan strålbehandlingen göra att man kan få svårt att hålla urin och avföring. Så kallade trängningar kan vara ett långdraget problem och man kan behöva gå på toaletten ofta.

Strålbehandling mot huvudet kan påverka hormonsystemet och efter en tid leda till hormonbrist, vilket ofta påverkar produktionen av könshormoner oavsett kön.

Strålbehandling kan göra att man tappar håret på det ställe som strålats. Till skillnad från när man tappar håret i samband med cytostatikabehandling, växer håret inte alltid ut igen efter strålbehandlingen. Om man strålas mot bäckenet eller underlivet finns det en risk att man tappar hår även där, och att det inte växer ut igen.

Om man får hormonbehandlingar

Vissa tumörer behöver hormoner för att kunna växa, som till exempel prostatacancer och vissa former av bröstcancer. Då kan man ibland få ett läkemedel som blockerar hormonerna, så att tumörcellerna hindras i sin tillväxt.

Om man behandlas för prostatacancer är det hormonet testosteron som blockeras, motsvarande för bröstcancer är östrogen. Behandlingen kan pågå under en kortare eller längre tid. För män kan behandlingen ofta påverka både sexuell lust och erektionsförmåga. För kvinnor brukar biverkningarna främst bestå av att slemhinnorna i underlivet blir torra och sköra, medan lusten i sig oftast inte påverkas.

Det kan kännas svårt med de biverkningar som hormonförändringarna ger. Men eftersom behandlingen är mycket effektiv mot cancern är det viktigt att inte sluta med dem. I stället kan man försöka behandla besvär, som till exempel impotens, med andra läkemedel för att förbättra den sexuella funktionen. När hormonbehandlingen är över brukar besvären försvinna av sig själv.

Övriga biverkningar

Har man blivit opererad eller strålbehandlad så att ett lymfkärl skadats kan man få så kallade lymfödem, vilket gör att den kroppsdelen svullnar upp. Oftast handlar det om en arm, ett ben eller en del av ansiktet.

Det är också vanligt att man får kortison i samband med cytostatikabehandlingen. Kortisonet kan ge biverkningar i form av ansiktssvullnad, hudutslag och liknande, men dessa brukar läka ut och försvinna en tid efter att man avslutat cytostatikabehandlingen.

Ibland får man ärr på kroppen efter katetrar och kanyler man haft under behandlingen. Det gäller till exempel om man har haft en så kallad subkutan venport. Även om inte ärren försvinner helt brukar de blekna med tiden.

Fäll ihop

Vilken hjälp eller behandling kan man få?

Vilken hjälp eller behandling kan man få?

Våga fråga

Ofta brukar läkaren ta upp frågor som rör sexualiteten i samband med behandlingen, men det är inte alltid som det sker. Om man inte tycker att man fått tillräcklig information av sin behandlande läkare ska man fråga själv.

Exakt vilka besvär man ska söka hjälp för, och vilka som löser sig av sig självt, kan vara svårt att bedöma själv. Men egentligen räcker det att man känner början till oro. Om man har många funderingar och besvären känns jobbiga kan det vara bra att söka hjälp i tid, innan problemet har vuxit sig för stort.

Att få en förändring i sin sexuella funktion kan vara svårt att hantera. Det kan också leda till konflikter i en relation. När man får ett problem som rör sexualiteten känns det kanske inte självklart hur man ska uttrycka sig. Det kan gälla såväl gentemot den eller de man har sex med som till sjukvårdspersonal. Men om man kan komma över den ovana känslan att prata om sexuella problem är mycket vunnet, eftersom man då kan få hjälp att göra någonting åt problemet.

Fler personer man kan prata med

När det gäller att prata om sex kan det kännas viktigt att man får prata med någon man känner förtroende för och som man kan kommunicera med. Många läkare är i dag vana att prata om sexualitet, biverkningar och intima frågeställningar.

Om man hellre vill kan man prata med någon annan i vårdteamet, som en sjuksköterska eller kurator. Ibland kan man behöva träffa en annan läkare, som till exempel en gynekolog eller urolog. Ibland behöver man få en remiss, ibland kan man söka direkt, beroende på var i landet man bor.

Det finns utbildade sexologer och psykoterapeuter som kan hjälpa till med rehabilitering och ge både patienter och eventuell eller eventuella partners hjälp att finna vägar tillbaka till sexuell intimitet. Ibland kan man behöva söka andra alternativ än den offentligt finansierade vården erbjuder. Om man söker hjälp på en privat klinik får man dock bekosta behandlingen själv.

Hjälp från vården

Det finns ofta en lösning på det problem som cancern eller behandlingen har orsakat. Här kommer några övergripande råd, men när det gäller ens egen situation är det bäst att prata med en läkare eller sjuksköterska man har förtroende för. Man kan då få mer detaljerade förslag till hjälp.

Att undvika smärta

Om sex är smärtsamt på grund av exempelvis förändringar efter strålbehandling kan det vara bra att avstå ett tag från att ha samlag. Man kan i stället pröva munsex, kyssar eller smekningar under en period, så att inte sex börjar förknippas med obehag. En del smärta kan försvinna med tiden och en del går att behandla på olika sätt.

Torra slemhinnor

Ett problem för många är att slemhinnorna i underlivet blir torra, av hormonbrist eller som en följd av till exempel strålbehandling. Då finns en rad krämer och geler som kan hjälpa som man kan få på recept. Ibland kan man också få östrogen, antingen i tablettform eller som lokalt verkande salva, för att återställa slemhinnans tjocklek.

Om slidan drar ihop sig

Under, och efter, en strålbehandling mot underlivet kan man förebygga att vävnaden i slidan drar ihop sig genom att använda en speciell plaststav, en så kallad dilatator. Utprovning och hjälp med hur man ska använda dilatatorn får man av personalen på strålbehandlingsavdelningen.

Problem med erektionen

Om man har fått besvär med impotens under eller efter en cancerbehandling finns det ett antal hjälpmedel. Många har bra effekt, antingen i sig själv eller i kombination med något annat hjälpmedel. Ofta får man pröva sig fram innan man hittar rätt.

Vid operation av prostatacancer kan man få behandling med kärlvidgande läkemedel redan tidigt efter operationen som gör att läkningsprocessen förbättras och den egna förmågan kommer tillbaka. Man kan antingen ta läkemedlet i tablettform eller i form av en spruta direkt i penisen. Syftet med behandlingen är att hjälpa svällkropparna att behålla sin förmåga att vidgas och göra så att penisen blir styv. Behandlingen kräver inte att man har sex under behandlingstiden.

Plastikkirurgisk behandling

Vissa besvär efter cancer eller cancerbehandling kan man behandla med hjälp av plastikkirurgi. Det kan vara bra att prata med en plastikkirurg och få en personlig bedömning, även om det inte alltid visar sig vara en möjlig väg. Man behöver då få en remiss från sin cancerläkare.

Att återerövra sin sexualitet

Att hitta tillbaka till sin sexualitet kan ibland kräva mod. Man kan behöva konfronteras med att saker har förändrats och att man kanske inte njuter av saker på samma sätt som tidigare. Det som tidigare varit en självklarhet kanske är omöjligt efter cancerbehandlingen.

Mycket handlar om att vara öppen för förändringar. Har man tidigare haft sex på ett sätt som inte längre fungerar så kan man pröva nya saker. Man kan upptäcka zoner på kroppen som man inte har brytt sig om förut.

Man kan utforska nya sätt att vara med den eller de man har sex med eller att njuta på egen hand. Även om det inte blir exakt som det var förut kan man hitta sätt att fungera och njuta av livet.

Råd och tips om vad man kan göra själv

Det finns mycket att lära av andras erfarenheter. Här följer några råd och tips på saker som har fungerat för andra.

  • Om det känns jobbigt att visa upp kroppen för en partner kan man prova att klä sig så att man känner sig fin, bekväm och sexig. Någon kanske vill använda en snygg t-shirt, scarf eller vacker behå som får sitta på när man har sex. Gradvis ökar självförtroendet och när man vågar mer åker ofta plagget av.
  • Saker som känns som att de är i vägen; slangar, katetrar och stomipåsar, kan man tejpa mot huden eller dölja i klädesplagg så att de inte rör sig så mycket. Stomiterapeuter är duktiga på att föreslå olika lösningar och det finns nu för tiden mönstrade höljen som förskönar eller döljer stomier.
  • Man kan pröva att dagligen göra någonting som får kroppen att må bra. Att ta en promenad, simma eller ta ett bad och sedan smörja in kroppen med en kräm eller kroppsolja och låta fingrarna vänja sig vid den "nya" kroppen.
  • Om man letar efter en ny partner och självförtroendet har fått sig en törn kan det vara lättare att nätdejta än att gå ut på krogar eller dansställen.
  • Man kan försöka att hitta tillbaka till sin egen lust på egen hand innan man delar den med en eventuell partner. Det är lättare att ha sex med någon när man har lärt känna sin nya kropp i avskildhet. Man kan prova att onanera, använda hjälpmedel eller bilder, filmer eller texter som man tycker är stimulerande eller upphetsande och i lugn och ro ta reda på hur kroppen reagerar efter behandlingen.

En man som smörjer in sig med hudkräm på axeln.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Publicerad:
2016-03-02
Skribent:

Nina Cavalli-Björkman, cancerläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala 

Redaktör:

Kalle Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Arver, läkare, specialist på hormonsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge

Fotograf:

Juliana Wiklund