Vad är åldrande?

Att bli äldre är ett resultat av samspelet mellan ärftliga faktorer och miljön. Åldrandet innebär en process – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

Biologiskt åldrande är en naturlig del av allt liv, oavsett om man är människa, djur eller en växt. Varje art har sin maximala livslängd. Mänskligt åldrande sträcker sig från befruktningen till döden. Oftast menar man tiden från vuxen ålder till döden, där psykiska och fysiska förändringar ser olika ut beroende på vilka påfrestningar vi utsätts för, vilka sociala förändringar vi stegvis är med om och vilka nya roller livet ger oss.

Livsstilen påverkar åldrandet

Det friska åldrandet är beroende av arv, miljö och livsstil. Redan som ung påverkar man sin hälsa som äldre. Rökning, dåliga matvanor, stress, stillasittande, droger och för mycket alkohol är negativa livsstilsfaktorer för oss alla. Men det är aldrig för sent att ändra livsstil och bryta mönstret. Man kan själv förbättra sin situation och sin hälsa till ett sunt levene även om man är äldre. Man kan sluta röka, börja motionera, försöka gå ned i vikt och stressa mindre.

Livskvaliteten är starkt beroende av hur man upplever och hanterar sin livssituation så att den blir begriplig, hanterbar och meningsfull.

Det är viktigt att kunna vara aktiv, ha hobbies och engagemang och goda relationer till sina medmänniskor. Det är också viktigt att få känna sig nyttig och tillfreds och att ha en grundkänsla av glädje och förnöjsamhet i vardagen. Då skapas ett sammanhang och samhörighet som kan tillfredställa behovet av gemenskap.

Klassmässiga skillnader

Det finns klasskillnader när det gäller ohälsa och dödlighet. Med få undantag gäller att arbetare och lägre tjänstemän, både kvinnor och män, har sämre hälsa och överlevnad än tjänstemän på mellan- och hög nivå. Stressigt, enformigt arbete och psykisk ansträngning bidrar förmodligen till att klasskillnaderna i hälsa består.

Dödligheten bestäms av biologiska, sociala och ekonomiska förhållanden, och varierar mellan könen och mellan olika åldersgrupper i en befolkning. Dödligheten i olika åldrar är i de flesta länder högre för män än för kvinnor.

Ökad livslängd

  • I Sverige liksom i många andra länder finns en snabbt ökande andel äldre och minskande andel yngre. Det beror på hög och ökande livslängd och låg fruktsamhet. Ingenting tyder för närvarande på att ökningen av medellivslängden i Sverige håller på att stanna av.
  • Medellivslängden i Sverige år 2010 är 83,1 år för kvinnor och 78,9 år för män. Sammantaget för båda könen blir medellivslängden 81,4 år.
  • Ökningen av medellivslängden i Sverige kommer att fortsätta. Kvinnan överlever i dag mannen med fyra år. Vid 1900-talets början var skillnaden 2,5 år.
  • Sverige har fortfarande störst andel ålderspensionärer i världen i relation till befolkningsstorleken. Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och antalet över 95 år har trefaldigats. Antalet 100-åringar uppgick 2010 till över 1 500 personer, varav 85 procent kvinnor. Dessa siffror ska jämföras med 105 personer över 100 år 1968.

Vad menas med åldrande?

De kroppsliga åldersförändringarna är små fram till 40-årsåldern, sedan ökar de. Arvsmassan, DNA, i cellerna styr det biologiska åldrandet som sker på olika nivåer i kroppen – från DNA via celler, vävnader, organ, organsystem till hela individen. Åldrandets process, när och hur man åldras, skiljer sig mycket mellan olika individer. En del får vitt hår och åldersrynkor tidigt, andra sent.

Även om man redan i 60-årsåldern brukar märka åldrandet i hela kroppen kan många funktioner ändå fungera bra även när man är över 80 år, beroende på ärftliga faktorer. Funktioner som rörlighet och muskler kan man hålla i trim genom att motionera. Stillasittande är en hälsofara i alla åldrar, men framför allt i hög ålder.

Med stigande ålder minskar antalet hjärnceller. Åldersförändringarna i kroppen och psyket samverkar. För ett gott liv på äldre dagar är ensamhet och brist på stimulans lika negativa faktorer som tobak, alkohol, droger och dålig kost.

När man blir äldre utsätts man också för flera yttre påfrestningar på kroppen som gör det svårt att bestämma vad som hör till det normala åldrandet. Det är inte lätt att veta vad som är sjukdom och vad som är vanliga ålderskrämpor. Arv och miljö har stor betydelse, men fortfarande vet vi inte i alla detaljer varför vi åldras och vilka processer i kroppen som sätter igång åldrandet.

Publicerad:
2013-10-31
Skribent:

Barbro Beck-Friis, läkare, professor i åldrandets sjukdomar, Borensberg

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Barbro Westerholm, läkare, professor i läkemedelsepidemiologi, Stockholm