Så åldras kroppen

Skriv ut (ca 4 sidor)
Foto på två kvinnor i 60-årsåldern som är ute och går med stavar vid en sjö.

Även om risken för sjukdomar ökar ju äldre vi blir kan ofta kroppens organ fungera väl i hög ålder. Att röra på sig, äta näringsrik mat och att umgås med andra regelbundet kan påverka hälsan positivt.

Skriv ut

Vi blir allt äldre. Sedan mitten av 1900-talet har medelåldern stigit med cirka 10 år hos både kvinnor och män. Medellivslängden för kvinnor är idag 83 år och för män 79 år.

Den tekniska utvecklingen har gjort att många saker i vardagen kan utföras på ett lättare sätt. Det kan ha stor betydelse när man blir äldre.

Samtidigt har förbättrade medicinska och kirurgiska behandlingsmetoder bidragit till att skjuta upp och lindra många sjukdomar som kommer med stigande ålder.

Hur vi åldras varierar mycket från person till person. Arv, miljö och livsstil spelar in. Även om en del hälsoproblem kan bero på miljö och vanor från tidigare skeden i livet, kan du även vid hög ålder påverka din hälsa på många sätt.

Motion

Motion

Fysisk aktivitet och muskelträning kan ge bra resultat högt upp i åren. Det är aldrig för sent att börja träna. Träningen behöver inte vara särskilt intensiv eller pågå under längre stunder. Att promenera 30 minuter några gånger i veckan ger även det resultat.

Motion minskar också risken för övervikt och många sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Att vara utomhus en stund varje dag i dags- och solljus är bra för kroppen. Solljuset gör att D-vitaminhalten i kroppen ökar, vilket kan öka vårt välbefinnande. Tillsammans med fysisk aktivitet kan det minska risken för benskörhet.

Fäll ihop

Maten

Maten

Energibehovet minskar när vi blir äldre. Det beror dels på att ämnesomsättningen sjunker, dels på att man kanske inte rör sig lika mycket som när man är yngre.

Hela livet behöver din kropp mat som innehåller olika näringsämnen. Får kroppen för lite av något näringsämne kan det till exempel leda till ökad känslighet för infektioner och nedsatt muskelstyrka.

Det kan vara svårt att äta lika mycket som tidigare utan att gå upp i vikt. För den som minskar på mängden mat är det därför extra viktigt att tänka på att alla de näringsämnen som kroppen behöver finns i kosten.

Minskad aptit, tandproblem eller sjukdom kan göra det svårt att få i sig tillräckligt med energi. Då är det viktigt att göra maten energität – undvik lättprodukter – och gärna lägga till mellanmål mellan måltiderna. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vätska.

Att äta fiberrik mat som frukt, grönsaker och fullkornsbröd är bra, försök därför att varje dag äta frukt och grönsaker samt mjölkprodukter som mjölk, ost eller yoghurt.

Fäll ihop

Aktiviteter och kontakter

Aktiviteter och kontakter

Att leva i ensamhet, utan regelbunden kontakt med andra, ökar risken för att man ska må psykiskt dåligt och drabbas av depression. Därför är det av stort värde att, även när yrkeslivet är slut, fortsätta att engagera sig i någon aktivitet där man möter andra människor. Har man dessutom förmånen att ha givande relationer med familjemedlemmar och vänner så är det självklart också positivt.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen när du åldras?

Vad händer i kroppen när du åldras?

Åldrande drabbar alla levande organismer. Redan i medelåldern börjar förändringar i kroppen märkas – även om åldrandet kan gå olika fort i olika organ.

Risken för sjukdomar som ger funktionsnedsättningar ökar med åren. Men ofta kan kroppens organ ändå fungera väl även i hög ålder.

Fäll ihop

Hår och hud

Hår och hud

Med åldern blir huden tunnare, mindre töjbar och torrare. Rynkor uppstår. Detta innebär att huden blir mer känslig och fungerar sämre som skyddande barriär. Det tar längre tid för sår att läka. Blodcirkulationen i huden minskar också och vi blir känsligare för kyla och värme. Därför är det viktigt att vara aktsam om huden.

  • Använd fuktgivande krämer.
  • Var noggrann med fotvård.
  • Ha bra skor så att risken att få skavsår minskar.
  • Huden åldras snabbare om man är ute mycket i stark sol. Undvik därför att sola så att du blir bränd.
  • Håret blir tunnare. Förmågan att bilda pigment minskar och håret blir grått. Om håret är vitt saknas helt celler som kan bilda pigment.
Fäll ihop

Skelett, leder och muskler

Skelett, leder och muskler

  • Leder och muskler blir stelare och muskelmassan minskar. Samtidigt som muskelmassan minskar ökar fettmassan. Det innebär att andelen fett ökar procentuellt vid stigande ålder. Det kan ha betydelse vid behandling med vissa läkemedel som kan lagras i fettväven.
  • Ledsjukdomen artros, där brosket i leden förstörs, är mycket vanlig hos äldre. Olika leder kan drabbas, exempelvis fingerleder, knä- och höftled.
  • Osteoporos (benskörhet) drabbar oftare kvinnor än män. Drygt hälften av alla kvinnor över 80 år lider av benskörhet. Det kan märkas i form av en minskning av kroppslängden, beroende på att höjden på kotorna i ryggraden blivit lägre. Osteoporos bidrar också till en ökad risk för benbrott när man ramlar.
Fäll ihop

Hormoner

Hormoner

Ämnesomsättningen sjunker. Cellerna blir mindre känsliga för insulin, vilket bidrar till att risken att få diabetes ökar. Är man överviktig finns det också en ökad risk för diabetes.

Fäll ihop

Inre organ

Inre organ

  • Med ökad ålder blir blodkärlen stelare och blodtrycket blir ofta högre. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera blodtrycket.
  • Hjärtat blir mindre töjbart och dess förmåga att pumpa runt blodet i kroppen minskar, vilket märks vid ansträngning.
  • Lungornas förmåga att ta upp syre från luften minskar. Rökare har stor risk att utveckla sjukdomen kol, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Att sluta röka kan påverka utvecklingen av sjukdomen. Även personer som rökt länge kan må betydligt bättre om de slutar röka.
  • Njurarna får svårare att rena kroppen från slaggprodukter. Vid 80 års ålder, och vid ett normalt åldrande, är njurarnas funktion nedsatt till ungefär hälften av den ursprungliga förmågan. Läkemedel som utsöndras genom njurarna stannar därför kvar längre i kroppen. Genom att minska dosen går det oftast att anpassa dosen till äldre personer.
  • Urinblåsans kapacitet minskar och vi behöver oftare gå och kissa. Urininkontinens, att läcka urin eller kissa på sig, kan ha olika orsaker. Det går ofta att få hjälp att mildra besvären.
  • Magsäckens slemhinna ger ett sämre skydd mot det sura innehållet i magen. Hos äldre som använder läkemedel som påverkar magslemhinnan, till exempel preparat som är antiinflammatoriska, finns därför en ökad risk för irritation och magsår.
  • Förstoppning är ett vanligt problem hos äldre. Det kan bland annat bero på att man rör sig mindre, dricker mindre och inte äter tillräckligt med kostfibrer. En del läkemedel kan också ge förstoppning som biverkan.
Fäll ihop

Våra sinnen

Våra sinnen

Linsen i ögat grumlas och synen försämras. Ibland kan operation av grå starr bli aktuell. Äldre personer behöver betydligt mer ljus än yngre för att kunna se bra. Därför är det viktigt att ordna med en bra belysning i hemmet.

Det blir svårare att uppfatta höga toner och att urskilja tal i bullrig miljö.

Balansförmågan försämras, vilket i sin tur bidrar till en ökad risk för fall. Det kan vara viktigt att tänka på i hemmiljön. Det finns många åtgärder som kan minska risken för olycksfall.

Fäll ihop

Hjärnan

Hjärnan

  • Många äldre upplever att minnet försämras med åren. Det kan ta längre tid att lära sig nya saker. Att plocka fram uppgifter ur minnet kan också bli svårare.
  • Ordförråd och allmänbildning är minnesfunktioner som kan fungera väl även i hög ålder.
    Sömnen försämras och äldre sover ytligare. Äldre personer vaknar ofta fler gånger under natten och är lättare väckta jämfört med yngre.
  • Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av demenssjukdomar. All glömska beror dock inte på sjukdom. Det är helt normalt att glömma var man lagt glasögonen, men inte normalt att inte minnas om man behöver glasögon eller att inte hitta vägen i kända trakter.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2013-07-05
Skribent:

Nille Kristiansson, 1177 Vårdguiden

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Åke Rundgren, docent, Enheten för geriatrik, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Fotograf:

Lars Forsstedt