Kroppens större muskler
Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss led är ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.
Några av kroppens viktigare skelettmuskler beskrivs mer i detalj nedan.
Huvudets muskler
I ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Muskulaturen gör att vi kan visa vår sinnesstämning i form av ansiktsuttryck till andra människor.
Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessa muskler samman. Djupare liggande muskler sköter ögonens, tungans och svalgets rörelser.
Med hjälp av ansiktets muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Stora nickmuskeln, eller sneda halsmuskeln gör att man kan vrida och böja på huvudet.
Halsens muskler
Halsen har flera viktiga muskler. Ytligt på halsen ligger en stor muskel som sträcker huden på halsen. Under denna muskel finns flera andra muskler, bland annat:
- Stora nickmuskeln eller sneda halsmuskeln. Den utgår från bröstbenet och nyckelbenet och fäster vid tinningbenet bakom örat. När ena sidans muskel dras samman vrids huvudet åt motsatta sidan. Sammandragning av båda sidornas muskler böjer huvudet bakåt så att hakan lyfts framåt och uppåt.
- Skalenusmuskler kallas tre muskler som sträcker sig mellan halskotorna och de två översta revbenen. De hjälper till vid inandningen genom att lyfta revbenen. De böjer även huvudet åt sidan och roterar halsryggraden.
Nackens muskler
Musklerna i nacken används när vi rör på huvudet. De stabiliserar dessutom huvudet och de övre halskotorna. Flera små korta muskler sitter ordnade i något som man brukar kalla nackrosetten. De sträcker sig mellan de översta halskotorna och skallbasen.
Ryggens muskler
Det finns en mängd muskler i ryggen. Några är korta och går bara mellan två angränsande kotors tagg- eller tvärutskott. Andra är långa och sträcker sig längs med hela ryggraden ända från korsbenet och höftbenskammarna till revbenen, bröst- och halskotor eller skallbasen. Alla dessa muskler kallas djupa. De sträcker ryggraden och bidrar därmed till vår hållning. Musklerna böjer även huvudet och bålen bakåt samt vrider kroppen.
Det finns även ytliga ryggmuskler som framför allt påverkar skuldrans och armens rörelser. Hit hör bland annat kappmuskeln och den breda ryggmuskeln som beskrivs senare.
Nackens muskler hjälper till att röra huvudet. De stabiliserar dessutom huvudets hållning och de övre halskotorna.
Det finns en mängd muskler i ryggen som sträcker ryggraden. De bidrar till vår hållning, böjer huvudet och bålen bakåt samt vrider kroppen.
Bröstkorgens muskler
Även bröstkorgens muskler kan delas in i ytliga och djupa. De ytliga är viktiga för armens rörelser. Hit hör bland annat stora och lilla bröstmuskeln som beskrivs i samband med skuldrans muskler.
Till bröstkorgens djupa muskler räknas interkostalmusklerna och mellangärdet. Interkostalmusklerna är små muskler som sitter i två skikt mellan revbenen. När de spänns lyfter det yttre skiktet revbenen, medan det inre skiktet muskler sänker revbenen. Muskulaturen är därför viktig vid andningen, speciellt när vi andas in och andas snabbt. Lugn utandning sker däremot bara med hjälp av bröstkorgens töjbarhet.
Mellangärdet är en muskelplatta som skiljer brösthålan från bukhålan. Mellangärdet är formad som en kupol och löper mellan de övre ländkotorna, de nedre revbenen och bröstbenets spets. Genom hål i mellangärdet går matstrupen och stora blodkärl på väg till och från hjärtat. När mellangärdet spänns plattas kupolen ut. Då ökar brösthålans volym och luft sugs in i lungorna.
Bukens muskler
Bukens muskler ligger i flera skikt och skyddar bukhålans organ. Den raka bukmuskeln löper på båda sidorna av magen. Längre ut åt sidorna finns två sneda och en tvärgående bukmuskel. Platta senor från dessa muskler omsluter den raka bukmuskeln. Bukmuskulaturen går mellan de nedre revbenen, höftbenskammarna och blygdbenen. När den spänns förs bröstkorgen och bäckenet närmare varandra, det vill säga kroppen böjs framåt och åt sidan. De sneda bukmusklerna vrider dessutom kroppen.
När bukmuskulaturen spänns ökar trycket inne i bukhålan. Det använder man sig bland annat av när man krystar eller kissar. Det ökade trycket sprids dessutom till brösthålan och kan hjälpa till när man andas ut. Ökat tryck i bukhålan minskar även belastningen på ryggradens mellankotsskivor, så kallade diskar, när man lyfter något tungt.
Bröstkorgens muskler är viktiga vid andningen, speciellt vid inandning och snabb utandning.
Bukens muskler ligger i flera skikt och skyddar bukhålans organ. De sneda bukmusklerna vrider kroppen. När bukmuskulaturen dras samman ökar trycket inne i bukhålan, och hjälper till vid krystning eller när man kissar. Det ökade trycket sprids dessutom till brösthålan och kan hjälpa till vid utandningen.
Skuldrans muskler
Skuldran omges av flera muskler som dels stabiliserar axelleden, dels gör det möjligt att röra både skuldran och armen. Här beskrivs några av de viktigaste musklerna:
- Kappmuskeln utgår från nackbenet samt hals- och bröstkotornas taggutskott. Den fäster vid skulderbladet och nyckelbenet. När muskeln spänns vrids skulderbladet uppåt och mot mitten av kroppen, vilket ökar armens rörlighet. Tack vare muskeln kan man lyfta armen över huvudet. Dessutom håller muskeln skulderbladet på plats och sträcker halskotpelaren.
- Breda ryggmuskeln sträcker sig mellan de nedre bröstkotornas och ländkotornas taggutskott, korsbenet samt tarmbenet och överarmsbenets övre framsida. När muskeln spänns dras armen nedåt och vrids inåt. Muskeln kan kännas som det bakre axelvecket.
- Stora bröstmuskeln utgår från nyckelbenet, bröstbenet samt de mellersta revbenen och fäster vid överarmsbenets övre del. Muskeln drar armen nedåt och vrider den inåt. Muskeln kan kännas som det främre axelvecket.
- Lilla bröstmuskeln löper mellan bröstkorgens övre del och skulderbladet. När muskeln spänns dras skuldran nedåt och revbenen höjs. Den hjälper därför till vid inandningen.
- Främre sågmuskeln utgår med nio flikar från bröstkorgen, och fäster vid skulderbladets insida. Muskeln sänker och vrider skulderbladet samt håller det på plats mot bröstkorgsväggen.
- Skulderbladshöjaren går mellan halskotorna och skulderbladet. Som framgår av namnet lyfts skulderbladet när muskeln spänns. Dessutom roteras halsryggraden.
- Deltamuskeln går mellan nyckelbenet och skulderbladet, samt överarmen. Den ger axeln dess rundade form. När muskeln spänns lyfts armen till vågrätt läge. För att armen ska kunna lyftas högre behövs hjälp av kappmuskeln och en muskel som ingår i rotatorkuffen. Deltamuskeln för även armen mot kroppen och vrider den utåt eller inåt.
- Rotatorkuffen kallas en grupp muskler som går mellan skulderbladet och överarmen. Musklerna har till uppgift att stabilisera den ganska slappa axelleden samt rotera armen utåt och inåt.
Överarmens muskler
Överarmen har två stora muskler:
- Den tvåhövdade armböjaren har två ursprung på skulderbladet, och fäster vid strålbenet. Muskeln böjer i armbågsleden och för armen framåt. Dessutom vrider den underarmen utåt så att handflatan kommer uppåt.
- Den trehövdade armsträckaren har som namnet antyder tre ursprung. Ett på skulderbladet och två på överarmsbenet. Muskeln fäster vid armbågsbenet och sträcker i armbågsleden. Den del av muskeln som utgår från skulderbladet drar även armen närmare kroppen.
Förutom dessa finns även två mindre muskler som böjer i armbågsleden och för armen framåt samtidigt som den roteras inåt.
Underarmens muskler
I underarmen finns ungefär tjugo olika muskler. Flera muskler arbetar tillsammans i grupper som böjer eller sträcker handleden och fingrarna, samt vrider underarmen och handen utåt eller inåt. Underarmens muskler sträcker sig mellan underarmens, handens och fingrarnas ben. Några muskler utgår från överarmsbenets nedre del och påverkar därför även armbågsleden. De flesta av dessa muskler har långa senor. Senorna hålls på plats av ledband i handleden.
Handens muskler
Handen och fingrarnas grova rörelser och kraft sköts av underarmens muskler. Precisionsrörelser av fingrarna sker tack vare ett flertal små muskler i handen. Muskulaturen utgår från handlovens och mellanhandens ben, och fäster via senor på mellanhandens eller fingrarnas ben. Eftersom tummen och lillfingret är speciellt rörliga har de egna muskler. Fyra muskler påverkar tummens rörelser och tre muskler påverkar lillfingret. Tack vare små muskler i mellanhanden kan man spreta med och sträcka fingrarna samt böja i knogarna.
Handens finmotorik är även beroende av samordning och styrning från hjärnan. Det område i hjärnbarken som sköter handens rörelser är lika stort som det område som styr bröstkorgens, ryggens och bukens samtliga muskler.
Handen och fingrarnas grova rörelser sköts av underarmens muskler. De flesta av dessa muskler har långa senor, som hålls på plats av ledband i handleden.
Precisionsrörelser av fingrarna sker genom ett flertal små muskler i handen. Eftersom tummen och lillfingret är speciellt rörliga har de egna muskler. Fyra muskler påverkar tummens rörelser. Tre muskler påverkar lillfingret.
Bäckenets muskler
I bäckenets nedre del finns den så kallade bäckenbottnen. Flera muskler bildar tillsammans denna muskelplatta som fungerar som ”golv” i bäckenet. Bäckenbottnen förhindrar att bäckenets inre organ pressas nedåt vid ökat tryck i buken, till exempel krystning. Ringformiga muskler i bäckenbottnen omsluter ändtarmen och urinröret. När dessa muskler dras samman kläms ändtarmen och urinröret ihop. Musklerna kallas därför slutarmuskler. Hos kvinnan passerar även slidan genom bäckenbottnen.
Höftens muskler
Om man jämför höftens och skuldrans muskler så ger skuldrans muskler större rörlighet, medan höftens muskler är kraftigare och framför allt ger stabilitet. Höftens viktigaste muskler är:
- Länd-tarmbensmuskeln som utgår från ländkotorna samt insidan av tarmbenet, och fäster vid lårbenet. När den dras samman böjs höftleden och roteras utåt eller inåt.
- Stora sätesmuskeln löper mellan tarmbenets utsida, korsbenet och lårbenets baksida. Muskeln bildar skinkans kontur. Den sträcker i höftleden och roterar benet utåt samt för benet åt sidan.
- Mellersta sätesmuskeln går mellan tarmbenets utsida och lårbenet. När den dras samman sträcks och roteras höftleden utåt.
- Lilla sätesmuskeln har sitt ursprung på tarmbenets utsida, och fäster vid lårbenet. Muskeln för lårbenet utåt.
Med stora sätesmuskeln sträcks höftleden och benet förs åt sidan. Med mellersta sätesmuskeln sträcks och utåtroteras höftleden.
På lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden och böjer och roterar i knäleden. Den kraftigaste muskeln på underbenet är den trehövdade vadmuskeln. Den fäster via den långa akillessenan vid hälbenet, som är kroppens starkaste sena. När man går och springer är det den trehövdade vadmuskeln som möjliggör själva avstampet.
Lårets muskler
Låret innehåller flera stora muskler:
- På framsidan av låret finns den fyrhövdade lårmuskeln som är kroppens största muskel. Muskeln har tre huvuden som utgår från lårbenet, och ett som utgår från höftbenet. Hela muskeln fäster genom en sena vid skenbenet. Knäskålsbenet ligger i senan och skyddar därmed knäleden. Muskeln böjer i höftleden och sträcker i knäleden.
- Skräddarmuskeln löper snett över låret från höftbenskammen till skenbenets insida. När den dras samman böjs höftleden, och låret roteras utåt. Samtidigt böjs knäleden och underbenet roteras inåt. Muskeln används när man ”sitter som en skräddare”.
- På lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden och böjer och roterar i knäleden. De utgår från höftbenets sittbensknöl och fäster vid skenbenet eller vadbenet. Muskelgruppen brukar kallas hamstrings.
- På insidan av låret finns en muskelgrupp bestående av fem muskler som alla för benet inåt mot mitten av kroppen. Den största muskeln kallas stora inåtroteraren. Muskelgruppen sträcker sig mellan höftbenet och lårbenet eller skenbenet.
På framsidan av låret finns den fyrhövdade lårmuskeln som är kroppens största muskel. Den består i sin tur av tre muskler: raka lårmuskeln, yttre breda lårmuskeln och inre breda lårmuskeln. Skräddarmuskeln används när man sitter med korslagda ben som en skräddare.
Framför skenbenet i underbenet ligger tre muskler som används för att böja fotleden och tårna uppåt. På utsidan av vadbenet löper två muskler som sträcker i fotleden och vrider fotsulan.
Vadens muskler
Även på underbenet är muskulaturen samlad i tre muskelgrupper:
- Framför skenbenet ligger tre muskler som utgår från skenbenet och vadbenet och fäster vid vristen och tårna. När musklerna spänns böjs fotleden och tårna uppåt. Foten vrids också utåt eller inåt.
- På utsidan av vadbenet går två muskler mellan vadbenet och mellanfoten. De sträcker i fotleden och vrider fotsulan så att den yttre fotranden pekar uppåt.
- På underbenets baksida finns fem muskler varav den trehövdade vadmuskeln är kraftigast. Muskelns tre huvuden utgår från lårbenet, skenbenet och vadbenet, och fäster genom den långa akillessenan vid hälbenet. Akillessenan är kroppens starkaste sena. När muskeln spänns böjs knäleden och fotleden sträcks. Fotsulan vrids dessutom så att den inre fotranden pekar uppåt. När man går och springer är det den trehövdade vadmuskeln som möjliggör avstampet. Andra muskler i gruppen böjer tårna.
Fotens muskler
Fotens muskler är inte så avgörande för tårnas rörlighet, utan har som viktigaste uppgift att tillsammans med kraftiga ledband stödja fotvalven. Små muskler i fotsulan kan dock böja och spreta tårna, och små muskler på fotryggen hjälper till att sträcka tårna.
Fotens muskler är inte avgörande för tårnas rörlighet. De har som viktigaste uppgift att tillsammans med kraftiga ledband eller ligament stödja fotvalven. Små muskler i fotsulan kan dock böja och spreta med tårna, och små muskler på fotryggen hjälper till att sträcka tårna.
