Så bedömer du din vikt

Foto på en person som mäter runt sin midja med hjälp av ett måttband.

Väger du mer än du mår bra av eller ganska lagom? Det finns flera sätt att ta reda på det, men allra vanligast idag är att mäta midjemåttet. BMI - Body Mass Index - är ett annat sätt att skatta om man är överviktig genom att mäta förhållandet mellan vikt och längd. Läs här hur du kan göra för att bedöma din egen vikt.

Övervikt är en hälsorisk, men den senaste forskningen visar att det även har betydelse var på kroppen fettet sitter. Det är till exempel mindre skadligt att fettet sitter runt höfterna än runt magen.

Som alltid när det gäller hälsan är det många olika saker som påverkar varandra. Om du till exempel är överviktig men rör på dig ofta, minskar riskerna mycket.

Midjemått

Midjemått är ofta en känslig fråga – besvärande mage och midja vill många nog helst låta bli att tänka på. Medicinska fakta talar dessvärre för att det innebär en hälsorisk att vara rund om magen. Risken för ohälsa ökar för varje centimeter av midjeomfånget. Det gäller nästan helt oberoende av hur lång man är.

Mät midjemått så här:

Du behöver ett måttband. Det är enklast att mäta midjan där du är som smalast. Om du är rund om magen kan du mäta mitt emellan nedersta revbenet och höftbenet. Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter. Mät sedan utan att dra åt måttbandet.

Bukfetma

Med stöd av olika forskningsstudier definieras bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. För män går gränsen vid 102 cm.
För kvinnor kan redan ett midjemått på 80-88 cm innebära en ökad risk framför allt för hjärt- och kärlsjukdom, tillsammans med andra hälsorisker som till exempel rökning. För män anses ett midjemått på 94-101 cm innebära en ökad hälsorisk i kombination med andra riskfaktorer.

Räkna ut BMI så här

BMI-testet passar inte lika bra för kroppsbyggare, äldre, samt barn och ungdomar upp till 18 år. Alla andra kan använda testet oavsett kön och ålder, men allra bäst är att komplettera även med att mäta midjemåttet. BMI säger inte allt om just din vikt och hälsa. Därför är det viktigt att även se till midjemått eller bukomfång. Den som hamnar på ett BMI inom normalviktgränserna kan ändå ha mer fett runt midjan än vad som anses hälsosamt. Den som hamnar inom överviktsgränserna kan ha vikten välfördelad och inte ha så mycket av det skadliga bukfettet.

Gör så här: Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.

Se efter i vilken grupp du hamnar och läs här nedan om vad det kan innebära.

  • BMI under 18,5: UNDERVIKT

Har du undervikt kanske du skulle må bra av att öka något i vikt. Hälsoriskerna vid måttlig undervikt är låga, men ligger du långt under BMI 18 bör du söka hjälp. Många som ökar lite i vikt märker att de känner sig piggare och får en bättre prestationsförmåga. Bra tips för hur du kan öka i vikt får du bland de allmänna hälsoråden här på 1177 Vårdguiden. Läs till exempel Hälsosamma matråd under Mat och näring.

  • BMI 18,5 – 24,9: NORMALVIKT

Du anses ha en "normal" vikt och det är bra om du kan behålla den. Försök att äta hälsosamt och röra på dig så mycket som möjligt. Tänk också på att även om du har ett normalt BMI är det en hälsorisk med stort midjemått.

  • BMI 25 – 29,9: ÖVERVIKT

Har du övervikt anses du väga mer än du mår bra av i förhållande till din längd. Vill du gå ner i vikt är bästa sättet att äta hälsosamt och lagom mycket samt att röra på dig så mycket som möjligt. Det gör stor skillnad om du rör på dig mycket, lite eller inte alls. Kan eller vill du inte gå ner i vikt har det en stor betydelse för din hälsa om du inte går upp ytterligare. Övervikt mellan BMI 25-27 kan innebära en måttlig ökning av risken för ohälsa. Men den som rör sig regelbundet och har god kondition löper avsevärt lägre risk jämfört med den som är stillasittande.
Från BMI 27 ökar riskerna betydligt bland annat för högt blodtryck, förhöjda blodfetter och diabetes typ 2. Om du upplever att du inte mår bra på grund av din övervikt eller av andra orsaker så bör du kontakta din vårdcentral eller företagshälsovård för en individuell bedömning.

  • BMI 30.0 och mer: FETMA

Har du fetma behöver du gå ner i vikt om du vill undvika risken att drabbas av olika sjukdomar som till exempel högt blodtryck, förhöjda blodfetter, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Hur stora hälsoriskerna är beror på graden av fetma och hur du mår i övrigt. Och det gör en stor skillnad om du rör på dig mycket, lite eller inte alls. För att få individuell rådgivning och eventuell behandling kan du kontakta din vårdcentral eller företagshälsovård.

Undantag för muskulösa, äldre och barn

Helt friska och muskulösa personer kan ha ett BMI över både 25 och 30 utan att betraktas som överviktiga eller feta. Det beror på att muskler väger mer än fett.

För äldre är BMI-gränserna ofta lägre, snarare ligger "normalvikten" mellan 22 och 29. Ett BMI under 22 kan till exempel för en person i 70-årsåldern vara ett tecken på undernäring.

De gränsvärden som är framtagna för vuxna går inte att använda till
barn. För barn 2-18 år används andra gränsvärden som inte visas här.

Senast uppdaterad:
2014-03-11
Skribent och redaktör:

Ingrid Stjernström Roos, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mai-Lis Hellénius, professor Karolinska Institutet, överläkare vid livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Fotograf:

Åsa Grindal